Här finns Gustav Adolfs-bakelser

Idag är det Gustav Adolfsdagen och bagerierna laddar upp med smarriga bakelser. På Brot vid Liljeholmskajen har man gjort en enligt detta recept:
– Chokladbotten bakad med ägg, smör, hasselnötter, socker, gräddfil, kanel och endast en gnutta vetemjöl.
Fylld med en syrlig Kalamansitryffel och toppad med en len chokladmousse, skriver Brot på sin Facebooksida.

Denna finns på Café Gården på Hägerstensåsen:

Och så här skriver Örnsbergs konditori på sin Facebooksida:
– Vi gillar historia! Smaka på historien du också, vi har nybakade Gustav Adolfbakelser hela dagen:

Även Lundbergs Konditori i Gröndal firar Gustav Adolfsdagen med en bakelse som ser ut så här:

Men var kommer Gustav Adolfsbakelsen ifrån? Hur ser historien ut?

Så här står det på Wikipedia om bakelsen:
Gustav Adolfsbakelse är en bakelse som äts till minnet av Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november 1632. Den är särskilt vanlig i de många städer som Gustav II Adolf grundade, samt i Uppsala, eftersom han återupprättade dess universitet. Traditionen att äta en bakelse 6 november har även spritts till Finland där framförallt finlandssvenskarna firar Svenska dagen på Gustav II Adolfs dödsdag.

Förmodligen började traditionen i Göteborg med firandet av Gustav II Adolfs statyns invigning 1854 då bland andra konditorn R Rubenson skapade bakverk med statyn eller medaljonger på.Möjligen skapades traditionen att äta just den 6 november 1909 av konditorn Carl Bräutigam på konditoriet Bräutigams på hörnet Östra Hamngatan/Kungsgatan i Göteborg. Han hade inspirerats av tysk tradition där man åt speciella bakverk på helgondagar och gjorde en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvat med sockerkaka och på toppen en kungasilhuett i rosa marsipan.

Det finns ingen standardiserad bakelse utan varje region, stad eller till och med konditori har egna varianter. Vanligen har Gustav Adolfsbakelsen en kungasilhuett i vit marsipan eller choklad. Marsipan är vanligare på västkusten och medan det är vanligare med choklad i Stockholmsområdet. Norrtälje gjordes en variant med rund smördegsbotten och spunnet socker runt kungasilhuetten. Sockret symboliserade dimman som låg över slagfältet i Lützen.

• Kommentera