”Film är bäst på Tellus!”

KRÖNIKA. Jag bor i ett hus med en biograf. Det är så sjukt lyxigt att jag fortfarande, 12 år efter att vi flyttade hit, kan bli alldeles euforisk över att se Bio Tellus ljusskylt när jag kommer hem på kvällen.

Att bo en minut från ett biokafé är att (nästan) alltid ha ett alternativ till sysselsättning. I perioder har vår familj nyttjat Tellus minimalt, men bara känslan av att biokaféet finns där gör att jag har känt mig lite mindre instängd – och mycket mer stolt över Midsommarkransen (en av Stockholms få förorter med en fullt fungerande bio).

När vår son var nyfödd brukade vi dela upp tillvaron så att jag gick på bio på söndagen, min man såg samma film på onsdagen eller torsdagen – och så kunde vi diskutera filmen lagom till fredagsmiddagen. Det var inte samma sak som att gå på en vanlig biodejt, men det var ett kul substitut.

Och det är bara ett av alla skäl till att jag älskar Tellus. Här är sju andra:

1. Alla har råd! Många familjer kan ha svårt att hosta upp 120 kronor per person för ett vanligt biobesök. Här kostar en biljett max 75 kronor (30-45 kronor för de flesta familjefilmer – och är du medlem har ni 10 procent rabatt).
2. Fikat är gott, ofta ekologiskt – och billigt.
3. Atmosfären! Det är hemtrevligt, lite rörigt, ohippt, spontant och alltid välkomnande. På Tellus har alla en plats.
4. Bioprogrammet. Vissa gillar att göra sig lustiga över alternativa biografers förkärlek för svartvita tysk-ungerska samproduktioner om livet i en fabrik (eller så). De fördomarna kommer på skam när man ser det geniala bioprogrammet på Tellus. Här visas lika mycket storfilmer som smala dokumentärer. Bland annat stod Tellus värdar för världspremiären av ”Stars wars: The Force awakens”. Att man då kunde se filmen i Kransen, men inte i USA, är oerhört exotiskt.
5. Resten av programmet. Genom åren har jag varit på jazzkafé, privata spelningar, konserter till stöd för Musikhjälpen och roliga författarbesök. Varje gång går jag hem med känslan av ”Det här måste jag göra oftare!”.
6. Du slipper popcornen. Vi har alla varit där: man är på en film som totalt griper tag i en. Under filmens nyckelscen håller hela publiken andan, man kan höra en knappnål falla. Tyvärr är det inte knappnålen som bryter tystnaden – utan ljudet av stolsgrannen som mular in 40 knastriga popcorn i käften, gärna under visst spill ner i din handväska. Sånt händer inte på Tellus, för de har ingen popcornförsäljning.
7. Det är skönt nedskalat. Här kan du inte välja mellan tio filmer samtidigt, det finns ingen 3D, inget superballt ljudsystem, inga extrabreda stolar där du blir serverad drinkar till filmen. Det är bara bio (i en lokal som ärligt talat alltid har luktat källare). Inget lull-lull, inga tidsödande valmöjligheter, inga köer – bara bio. Jag älskar det!

”Film är bäst på bio”, hette SF:s hårt inarbetade kampanjslogan. Eftersom SF nyligen har skrotat den (till förmån för det lamare ”Det finns alltid en anledning att gå på bio”) tycker jag vi Kransenbor kan ta över uttrycket. Fast uppgradera det till Ç.

Allt det här tack vare ett gäng volontärer som år ut och år in gör det möjligt. Tack för att ni finns!

 Terri Herrera Eriksson

Fler krönikor av Terri Herrera Eriksson här

• krönika
• Terri Herrera Eriksson

• Kommentera