Del 2: Så tycker Hägerstens och Brännkyrkas lokala kandidater i 8 frågor inför kyrkovalet

På torsdagen publicerade Bättre Stadsdel svar på de fyra första frågorna av åtta som läsare ställer till kandidaterna i Hägerstens och Brännkyrkas församlingar inför kyrkovalet 2021. Nu publiceras svaren på de övriga fyra frågorna.

5. Ska kyrkan driva på för en generös flyktingpolitik?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ:

– Nej. Kyrkan ska inte syssla med politik.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Alla människors lika värde är en grund för kyrkans verksamhet, liksom för demokrati. Kyrkans försvar för asylrätt och människovärde är viktig i ett samhälle som värderar det mesta i kronor och ören.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Anser inte att detta är i grunden en fråga för Kyrkan. Kyrkan ska vara en stödjande organisation både nationellt och internationellt.

Elisabeth Sandlund, Frimodig kyrka: – Också här bör principen om att ingripa till förmån för ”dessa mina minsta” tillämpas. Sverige kan inte ta emot alla som är på flykt men som rikt land har vi en förpliktelse att hjälpa så många vi förmår. Det är ingen fråga som Frimodig kyrka driver i kyrkovalskampanjen men eftersom generositeten är direkt kopplat till uppmaningen i evangeliet är svaret ja.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartiet inom den Svenska Kyrkan De Gröna): – Flyktingfrågan är mycket viktig och kyrkan gör redan idag stora insatser både med att hjälpa de asylsökande som finns i vårt samhälle men också med stöd till de flyktingläger som finns runtom i världen. Det är en fråga som vi vill driva i än högre grad. Dessutom tycker vi i MPSK att permanent uppehållstillstånd ska vara regeln i samhället. Möjlighet till god integration är så oändligt mycket större.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan): – Kyrkans medlemmar har alltid ställt upp och hjälpt till att ta emot flyktingar. Kyrkan var bäst av alla på detta krisåret 2015. Varje församling bestämmer själv vilka resurser man har att lägga på detta. Men kyrkan kan inte ersätta Staten när det gäller landets flyktingpolitik.

Anders Wallner,Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Många miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och konsekvenser av klimatförändringarna. Som kyrka med grundinställningen alla människors lika värde ska vi som kyrka dela med oss av den värderingen till beslutsfattare.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna):– Svenska kyrkan bedriver en etablerad opinionsbildning i flykting -och migrationsfrågor sedan länge. Vi anser att det inte är Svenska kyrkans uppgift att ta ställning i politiska frågor eftersom det inte ligger inom ramen för dess grundläggande uppgifter.

Carita Stenbacka Tenezakis, VISK (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Vi anser att kyrkan ska arbeta för en generös flyktingpolitik och stärkt asylrätt. I Jesu efterföljd ska vi värna om engagemanget för flyktingar och utsatta människor.

LÄS ÄVEN: Så tycker Hägerstens och Brännkyrkas lokala kandidater i 8 frågor inför kyrkovalet – Del 1

6. Ska kyrkan samarbeta med muslimska organisationer?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Ja, Islam är världens näst största religion och ett samarbete gynnar alla. Sedan finns det extremister i alla religioner och de ska vi självklart inte samarbeta med.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Se människan och minns att många religioner har gemensamma rötter.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Kyrkan skall föra dialog och samtal med alla samt samarbeta med organisationer inom områden där man har gemensam syn. Detta kan till exempel vara i samband med krissituationer men också i vardagen för att främja dialog framför konflikt, mångfald framför enfald. 

Elisabeth Sandlund, Frimodig kyrka: – Religionsdialog är viktigt i det multireligiösa land som Sverige numera är. Att samarbeta om diakonala insatser på det vis som skedde under den så kallade flyktingkrisen 2015 kan också vara fruktbart. Men när det gäller trosutövning, exempelvis gudstjänstfirande, är det omöjligt att samarbeta med en religion som inte erkänner Jesus Kristus som Guds son och förnekar treenigheten.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartiet inom den Svenska Kyrkan De Gröna): – Det är viktigt att samarbeta med den stora minoritet som muslimer utgör i dagens samhälle.Det finns mycket som förenar oss och det är viktigt för att ena människor och motverka främlingsfientlighet. Det finns ett bra exempel på samarbete i Fisksätra där “Guds hus” är en mötesplats för muslimer och kristna.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan): – Det finns flera projekt, där kyrkan samarbetar med andra religiösa institutioner, Fryshuset är ett sådant exempel. Men Svenska kyrkan får aldrig göra avkall på sin egen profil.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Med religionsdialog kan kunskapen och förståelsen öka mellan olika religioner.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – I organiserade möten där religionsdialog mellan religioner är syftet ska givetvis utgångspunkten vara en ömsesidig respekt för varandras olikheter och inte en offensiv påverkan, eller att Svenska kyrkan retirerar i sina värden och sin värdighet som evangelisk-luthersk kyrka. Istället kan detta vara en möjlighet att finna gemensamma lösningar på samhällsproblem, gemensamt stå upp emot religiöst våld, respektfulla lösningar för konvertiter och så vidare. I det spontana mötet med människor med annan trosuppfattning måste givetvis också en ömsesidig respekt vara grunden samtidigt som tillfället att berätta om Jesu kärleksbudskap för den som är villig och mottaglig inte får gå förlorat

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Ja, inom stiftet har kyrkan redan samarbete med den muslimska församlingen på Södermalm och i Fisksätra. Det är viktigt att kyrkan deltar i en gränsöverskridande gemenskap med tillitsfulla möten över kultur- och religionsgränser. Vi vill att kyrkan stödjer ett fördjupat ekumeniskt arbete och en interreligiös dialog för att motarbeta rasism, religionsförtryck, antisemitism och islamofobi.

7. Ska kyrkan uttala sig mer i politiska frågor?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Nej, det tycker jag inte.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Både ja och nej eftersom det beror på: vad är och vad är inte politiska frågor?

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Kyrkan skall betraktas som politisk obunden och uttala sig utifrån kyrkans värdegrund och dess uppdrag. Detta kan naturligtvis anses vara en politisk markering i vissa situationer men Kyrkan skall inte stödja i tal eller skrift ett enskilt politiskt parti.

Elisabeth Sandlund, Frimodig kyrka: – I de frågor där kyrkan har något att tillföra med utgångspunkt i Bibeln och i den kristna läran finns ingen tvekan. Det handlar i stor utsträckning om sådana ämnen som berör det absoluta och okränkbara människovärdet. När kyrkan uttalar sig måste det ske från kristen utgångspunkt – bara då har vi något att tillföra som inte andra redan har sagt.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartiet inom den Svenska kyrkan De Gröna): –Jag tror det är oundvikligt att inte uttala sig i många frågor i samhället inte minst gällande frågor som rör flyktingpolitik, bistånd och mänskliga rättigheter. Vår skogspolitik handlar bl.a. om hyggesfritt skogsbruk , bevarande av skog för den biologiska mångfaldens skull ,och för att skogen är en viktig kolsänka. Detta vill vi ska genomsyras också på kyrkans marker. Skogen är läkande och viktig för människors hälsa och erbjuder rekreation.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan): – Absolut inte. Kyrkan ska alltid ha en egen röst i samhället och får inte bli en röst i mängden. Alla människors lika värde är en självklarhet i kyrkan. Det står den Svenska kyrkans flaggan för på församlingshusens flaggstänger.. Om kyrkan står för nära Staten är det fel på kyrkan, Om Staten står för långt ifrån kyrkan är det fel på Staten.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – De flesta frågor har en politisk botten. Att inte tycka eller säga något i några som helst frågor vore främmande för en kyrka som står för alla människors lika värde.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Absolut inte. Vår kyrkopolitik har alltid värnat om kyrkans frigörelse och vi har varit tydliga i vårt budskap om den kristna värdegrunden och vårt gemensamma kulturarv. Svenska kyrkan behöver ro att få vara just en kyrka och inte utgöra en megafon för partipolitisk aktivism med kraftig slagsida, eller en metapolitisk plattform för icke-kyrkliga intressen. Kyrkan behöver få vara just kyrka med dess grundläggande uppgifter och få stabilitet i bejakandet av den klassiska liturgi som under en längre tid varit gällande för Svenska kyrkan istället för att kyrkan används av andra politiska intressen för att manifestera andra kulturella uttryckssätt som står långt ifrån kyrkans grundprinciper.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Ja, kyrkan ska till exempel inte vara rädd för att kritisera makthavare som monterar ner välfärden och kränker de mänskliga rättigheterna. Vi vill verka för rättvisa och upprättelse i Jesu efterföljd.

LÄS ÄVEN: Nu är kyrkovalet i Hägerstens församling igång – så fungerar det

8. Ska politiska partier bestämma hur kyrkan ska styras? 

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Nej, kyrkan ska helt enkelt inte syssla med politik. Självklart ska ju politiker få vara med och bestämma i kyrkan men inte som representant för ett politiskt parti.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Nej och Ja. Enskilda medlemmar i olika partier engagerar sig i kyrklig verksamhet, likaväl som människor som är medlemmar i hembygdsföreningar och nykterhetsrörelse med flera.
Kyrkan skildes från staten, men valen till stift och kyrkomöte sker efter den gamla modellen. Kanske är det dags för indirekta val?

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Kyrkan skall styras genom medlemmarnas val och det är upp till den enskilde att välja vilken nomineringsgrupp som skall få dennes röst. 

Elisabeth Sandlund, Frimodig kyrka: – Nej, absolut inte. Alla som delar den kristna tron och brinner för Svenska kyrkans framtid är välkomna att engagera sig i hur kyrkan styrs, lokalt, på stiftsnivå och nationellt, alldeles oavsett partipolitisk uppfattning. Men partiboken måste få stanna hemma.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartiet inom den Svenska kyrkan De Gröna): – Är lite osäker på den punkten. Även om jag själv tillhör ett politiskt parti är jag lite undrande med tanke på att staten och kyrkan inte längre hör ihop. Nu står vi ändå inför kyrkoval och då tycker jag att MPSK De Gröna har mycket att tillföra Svenska kyrkan med våra tre solidariteter:
-Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
-Solidaritet med kommande generationer
-Solidaritet med alla människor.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan): – POSKs viktigaste fråga är att få bort de politiska partierna ur kyrkan. Det är en kvarleva från statskyrkans tid. I varje församling ska man rösta på en gemensam lista med samtliga nominerade precis som i vilken medlemsförening som helst. Sedan ska det vara indirekta val till överorganen stift och kyrkomöte. Idag kan politiska partier utan lokal förankring ta sig direkt in i överorganen stift och kyrkomöte. POSK är den största politiskt obundna gruppen i Svenska kyrkan. Idag är POSK näst största grupp i både Stockholms stift och Kyrkomötet. POSK är det snabbaste valet att samlas till för en fri kyrka,  

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Som Socialdemokrater är vi öppna med vilka värderingar vi står för. De så kallade partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna har åsikter som är både politiska och partipolitiska i grunden, men betydligt svårare att identifiera.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Sverigedemokraternas engagemang handlar om att frigöra Svenska kyrkan från Socialdemokraternas och andra vänsterliberala intressens förändringsiver och ge kyrkan ro att vara kyrka på socialkonservativ grund. Innebär det på sikt ett avvecklande av alla partiers inblandning i kyrkovalet, inklusive vårt eget, så är det för oss inte en främmande tanke om det kan gagna Svenska kyrkans oberoende i sin roll som självständig evangelisk-luthersk kyrka.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Nej, vi är själva en partipolitisk obunden nomineringsgrupp i Svenska kyrkan. Det har varit kämpigt i samband med valen för en liten grupp,  men på sikt är det att föredra att inte tillhöra något parti. Man glömmer ofta bort i debatten om partier i kyrkan att när beslut om allmänna kyrkofullmäktigeval togs i riksdagen på 30-talet överlät man på partierna att sköta valen, de hade ju organisation för det. Så småningom bildades obundna nomineringsgrupper, även före kyrkans skiljande från staten. 

✅  Här prenumererar du på Bättre stadsdel – 20kr/mån ✅ 

• brännkyrka församling
• hägerstens församling
• Kyrkovalet 2021

• Kommentera