Så tycker Hägerstens och Brännkyrkas lokala kandidater i 8 frågor inför kyrkovalet

Kyrkovalet 2021 äger rum nu på söndag den 19 september – så även i Hägersten och Brännkyrka församlingar. Med hjälp av läsarna har vi ställt 8 frågor till kandidater i nomineringsgrupperna.

Svaren på fyra frågor redovisas i morgon och fyra här och nu:

1. Vilken är den viktigaste lokala frågan i kyrkovalet?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Församlingarna ska få behålla mer av sina pengar och vara mer självbestämmande. Idag ger rika församlingar pengar till mindre rika, en slags Robin Hoodskatt, och i Hägerstens fall rör det sig om flera miljoner.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Att alla som bor i Hägerstens församling kan nå/nås av kyrkans verksamhet.

Hägersten är en stor församling med stor in- och omflyttning, stor byggverksamhet.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Att arbeta för en välfungerande församling som kan erbjuda ett rikt utbud av aktiviteter för både unga och äldre. Utveckla ”lågtröskel” verksamheter och satsa på diakoni.

Elisabeth Sandlund, Frimodig Kyrka:– Att arvode för de som sitter i kyrkofullmäktige ska avskaffas.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartister inom den Svenska kyrkan De Gröna): – Det självklara svaret är att bevara kyrkans huvudsakliga uppgift såsom gudstjänster, vigsel, dop, konfirmation och begravningar, men också den omfattande kulturella verksamheten som bedrivs och satsa särskilt på barn och unga. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och ska beaktas i all verksamhet.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan): – POSK är tredje största nomineringsgruppen i Hägersten. Den enskilt viktigaste frågan anser vi vara att genomföra den av oss i motion till kyrkofullmäktige förslagna satsningen på en kvarterskyrka i Västertorp. Hägersten har redan en kvarterskyrka på kajen i Marievik, som är en succé. Kyrkan måste närma sig människorna, där människor finns. Majoriteten har drivit igenom mångmiljoninvesteringar i våra kyrkobyggnader, som vi anser är slöseri som inte bidrar till att stoppa medlemstappet i kyrkan.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Socialdemokraterna i Hägersten har flera viktiga frågor som vi går till val på, vilka de flesta har samma dignitet. Kortfattat vill vi förutom att bedriva kyrkans grundläggande uppdrag som är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, mission, och diakoni så vill vi lokalt: Öka närvaron i Västertorp och behålla avgiftsfri barn- och ungdomsverksamhet.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Sverigedemokraterna vill att Svenska kyrkan på församlingsnivå, ska värna om att församlingens budget hanteras med stor varsamhet och omsorg utifrån de ekonomiska förutsättningar som föreligger vilket kan främja för att kunna bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt som är inom ramen för dess grundläggande uppgifter.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Som det ser ut i samhället idag, i Hägersten speciellt, så är satsningen på barn- och ungdomsverksamheter och bra  äldreverksamheter prioriterade. Vi vill till exempel verka för att öka antalet dop och antalet konfirmander, att eftermiddagshäng för mellanstadiebarn i Västertorp och i Uppenbarelsekyrkan ges möjlighet att starta och att våra uppskattade äldreverksamheter fortsätter och ges förutsättningar att utvecklas.

LÄS MER : Kyrkovalet Hägersten – Läs mer på hemsidan

2. Ska man införa krav på att alla nya präster ska viga samkönade par?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Tveklöst ja. Präster som har en annan åsikt ska inte vara välkomna i Svenska kyrkan. Detsamma gäller präster som inte kan eller vill samarbeta med kvinnliga präster. De bör söka annan anställning.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Nej, men det ska finnas präster som viger även samkönade par.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): –Ja, det ska man.

Elisabeth Sandlund, Frimodig Kyrka: – Inget krav. Frimodig kyrka anser att präster som håller fast vid den klassiska kristna uppfattningen att äktenskap är mellan man och kvinna inte ska diskrimineras.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartister inom den Svenska kyrkan De Gröna): – I svenska kyrkans programförklaring står “Svenska kyrkan ska vara en inkluderande kyrka,där hbtqi-personer ska känna sig trygga och välkomna. Vi arbetar aktivt mot diskriminering och för inkludering”. Där ingår tycker jag i att präster ska viga samkönade par. Miljöpartiet har länge drivit rätten att få älska den man vill.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan): – POSK anser att nya regler ska införas successivt, dugliga präster ska inte tvingas viga samkönade par i nuläget. Det är biskopens ansvar att godkänna präster utifrån duglighet , Det är redan en majoritet som viger samkönade par. Inga samkönade par hindras från att vigas i kyrkan, Det rör sig förra året om 147 vigslar av samkönade par att jämföras med 31.000 dop, drygt 23.000 konfirmationer, 9.000 vigslar och 63,000 begravningar i Svenska kyrkans ordning.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Vår grundläggande hållning är alla människors lika värde. Mot den bakgrunden anser vi att alla har rätt att älska vem man vill. Därför bör det vara en självklarhet att inget par ska nekas att vigas. För oss ska inte ett krav behövas, eftersom det är en självklarhet.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Nej. Varje enskild präst ska ha friheten att välja om man vill viga samkönade eller inte.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Ja, tror nog att kyrkomötet kommer att så småningom fatta beslut om att avskaffa ”samvetsklausulen”.

LÄS MER: Kyrkovalet i Brännkyrka församling läs mer på hemsidan

3. Vilka ska kunna ta del av kyrkans internationella hjälpinsatser? 

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Människor som lider nöd oavsett statsskick eller orsak.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Människor på flykt undan krig, sjukdom och naturkatastrofer.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Alla i nöd av hjälp som inte har varit del i att nöden uppstått, hjälporganisationer som delar kyrkans värdegrund som organisationer som leds och eller stöds av FN.

Elisabeth Sandlund, Frimodig Kyrka: – Den hjälp Svenska kyrkan ger genom Act ska gå till de mest behövande i världen, alldeles oavsett vilken tro de har. Däremot borde hjälpinsatserna kompletteras med mission, det vill säga att sprida det kristna budskapet. Om detta har Frimodig kyrka motionerat till kyrkomötet.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartister inom den Svenska kyrkan De Gröna): – Här väljer jag att citera från ACT, som verkar på många olika platser i världen: “Act Svenska kyrkan tror på, och försvarar, varje människas rätt och förmåga att ta ansvar för och förverkliga sitt eget liv. Vår utgångspunkt är att stärka människors egenmakt och göra det möjligt för alla människor att, både på individ- och samhällsnivå, vara delaktiga i viktiga beslut och bli aktiva deltagare i sina samhällen. Ett rättighetsbaserat arbetssätt syftar till att ge flickor och pojkar, kvinnor och män verktyg och möjlighet att hävda sina mänskliga rättigheter.”

Det finns visserligen många andra hjälporganisationer, men ACT är redan väl etablerade i Svenska kyrkan.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan): – Församlingarna måste föra en aktiv dialog om vilka projekt man vill stödja och det görs också.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Alla som har behov, oavsett etnicitet eller religionstillhörighet. Om behövande barn med föräldrar som bekänner sig till en annan religion, ska vi som kristna neka dem hjälp om vi har möjlighet att hjälpa? Det anser inte vi.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Sverigedemokraterna anser att utsatta flyktingar runtom i världen och människor utsatta för förföljelse ska kunna ta del av svenska kyrkans internationella hjälpinsatser. Vi vill också framhäva betydelsen av att kyrkan bör vara en drivande kraft gällande ekonomiskt bistånd i samverkan med internationella instanser.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – Kyrkans internationella hjälpinsatser handhas via ACT. Stöd kan gå till områden som drabbats av krig och naturkatastrofer, just nu är Svenska kyrkan engagerad i hjälpinsatser på Haiti. Insamlingsprojekt via ACT med tema under vissa delar av kyrkoåret kan vara till exempel Flickors utbildning, Låt fler fylla fem och så vidare det vill säga syftande till hjälp till självhjälp. 

4. Ska kyrkan syssla mer med diakoni?

Lars Richter, Borgerlig Alternativ: – Ja. Många tror att diakoni bara handlar om att hjälpa till ekonomiskt. Det är fel. En diakon är en medmänniska som hjälper människor som har det svårt. Ofta bara genom samtal.

Marianne Nord, Centerpartiet: – Ja, det tycker jag.

Inger Swahn, FISK (Fria Liberaler i Svenska kyrkan): – Absolut, diakonal verksamhet är av väsentlig betydelse och en av kyrkans viktigaste uppgifter.

Elisabeth Sandlund, Frimodig Kyrka: – Diakoni är en viktig del av den grundläggande uppgiften. Att ge mat åt den som hungrar, kläder åt den som fryser och husrum åt den som saknar tak över huvudet är direkt kopplat till Jesu ord om ”dessa mina minsta”. Mycket görs redan men behoven är stora och växande.

Torborg Klingsell, MPSK (Miljöpartister inom den Svenska kyrkan De Gröna): – Diakoni är en av kyrkans viktiga uppgifter ,har en lång tradition och ett mycket gott rykte. Kyrkan ska möta och hjälpa samhällets mest utsatta. Den psykiska ohälsan ökar speciellt bland unga och ofrivillig ensamhet ökar, och kyrkans uppdrag är att möta upp med diakoni och själavård.

Lars Olof (LO) Landin, POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan): – Ja. Diakonin är kyrkans kännemärke och det har inte varit tillräckligt tydligt också i vår församling under Coronan. Andligheten har ökat under krisen, men kyrkan har inte varit tillräckligt kreativ för att fånga upp detta växande intresse.

Anders Wallner, Socialdemokraterna i Hägerstens församling: – Att bedriva diakoni är en av kyrkans grundläggande uppdrag. Diakonin har som grund förhållningssättet ”hjälp till självhjälp” och att bryta människors ensamhet och isolering. Behovet ökar.

Henrik Åkerlund, SD (Sverigedemokraterna): – Diakoni är av Svenska kyrkans grunduppgifter. Vi menar att församlingarna ska vara en stark diakonal kraft för individer som befinner sig i utsatthet, exempelvis fattigpensionärer och kvinnor som lever i hedersförtryck.

Carita Stenbacka Tenezakis, Visk (Vänsterpartiet i Svenska kyrkan): – I Hägerstens församling har diakonin en omvittnad, uppskattad funktion. Vi vill att det diakonala arbetssättet även fortsättningsvis präglas av offensiv, uppsökande verksamhet och att behövande ges stöd utifrån sina behov och förutsättningar. Pandemin har ökat arbetsbelastningen på bland annat diakonerna, vilket innebär att diakonin behöver mer satsning.

Kyrkan ska inte via diakonin vara städgumma åt socialtjänsten. Inom församlingen följer vi tagna riktlinjer, men förutom det sedvanliga diakonala arbetet även erbjuda människor hjälp och stöd i existentiella frågor, såsom i samtalsgrupper och sorgegrupper. På stiftsnivå vill vi att institutionssjälavården (på sjukhus, fängelser etcetera) får fortsätta och utvecklas.

LÄS ÄVEN: Nu är kyrkovalet i Hägerstens församling igång – så fungerar det

✅  Här prenumererar du på Bättre stadsdel – 20kr/mån ✅ 

• brännkyrka församling
• hägerstens församling
• Kyrkovalet 2021

• Kommentera