Fullsatt vid antikolonial konferens i Hägersten: Något vi saknat i Sverige tidigare

I helgen anordnades en antikolonial konferens i Hägerstensåsens medborgarhus. Den skedde med anledning av att det gått 100 år sedan den martinikanske psykiatern och filosofen Frantz Fanon föddes.

Bättre stadsdel var på plats på lördagen, den första av två heldagar, i en lokal som var fylld till bredden. En av gästerna på ”Antikolonialt Forum: Fanon 100” var författaren och juristen Maya Abdullah, som även skulle framföra sin poesi på söndagen.

– Det känns jättespännande att vara här. Jag har längtat efter den här typen av rum där man kan ses och diskutera politisk antirasism och hur den koloniala världsordningen påverkar våra liv, både i vardagen och när det gäller stora ödesfrågor i samhället. Det här är något vi saknat i Sverige tidigare, säger Maya Abdullah.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Vad betyder Fanon för dig?
– Fanon är en av våra stora antikoloniala författare och tänkare. För många kan det kännas svårt med skrivande akademiker, men Fanon både verkade, tänkte och skrev från marken, bokstavligt talat. Utifrån sina egna erfarenheter som psykiater, som svart från Martinique under franskt kolonialt styre, men också utifrån sitt engagemang i det algeriska folkets befrielsekamp mot den franska kolonialmakten.

Hon fortsätter:
– Fanon hjälper oss att förstå vår värld och det som strukturerar den koloniala världsordningen, och visar oss hur solidaritet och det antikoloniala motståndet kan se ut för oss, vi ”jordens fördömda”. Och hur vi blir till som subjekt genom motståndet. Sedan tycker jag mycket om att han formulerade sig så poetiskt. 

Vilken roll kan poesin spela i en antikolonial kontext?
– Jag anser att motståndet behöver poesin, och att poesi är en form av motstånd. Poesin vidgar vår politiska horisont, och öppnar upp vår fantasi, också mänskligt, estetiskt och själsligt, och gör det möjligt att föreställa sig en annan värld än den vi lever i.

Irma, verksam inom klimatrörelsen och Palestinarörelsen, var en av åhörarna vid dagens konferens.

– Jag är här idag för att vi behöver samlas och hämta kraft inför de kamper som vi behöver föra. För Palestinas befrielse, för Sudans befrielse. Att samlas och tänka utifrån en tänkare som vi tar inspiration och kunskap ifrån… Det här är det viktigaste vi kan göra.

Forumet arrangerades av föreningen Kollektivet Jordens Fördömda, Ella Hillström, doktorand i antropologi, Nicholas Smith, doktor i filosofi, och Arild Säll, doktorand i idéhistoria.

Under dagen bjöds det på både föreläsningar, paneldebatter och poesi, med avstamp i Frantz Fanons tankesätt. Några av de teman som behandlades var poesin och konsten som antikoloniala praktiker i ett samtida Sverige, situationen för den palestinska befolkningen, samt erfarenheter av polisbrutalitet hos unga i orten.

Mona Suleiman, folkbildare och bibliotekarie vid Rinkeby bibliotek, var med i en av panelerna. Hon fick bland annat frågor om identitet och om hur det är att vara vårdnadshavare i förorten.

– För mig är det viktigt att prata om hur uppväxtvillkor hos barn kan skilja sig beroende på hur de ser ut och var de bor. En sådan sak som geografisk positionering kan påverka dem oerhört.

Har du någon personlig erfarenhet som du vill lyfta särskilt?
– Min son spelar basket, och för ett tag sedan var han ute med sina lagkamrater, långt borta från hemifrån. Då blev han stoppad i kommunaltrafiken av ordningsvakter och ombedd att gå ut. De sa att han skulle åka buss, men det fanns inga bussar tillgängliga. Det slutade med att en annan förälder fick hämta upp barnen, säger Mona innan hon fortsätter:

– De blev orättvist bemötta. De hade inte gjort nåt som provocerade utan det skedde på måfå, att några ordningsvakter fick för sig att slänga ut dem. Det är tragiskt att de ska behöva vara med om det i sin ungdom.

Hur hanterade du det?
– Jag blev frustrerad. Jag kontaktade SL och försökte göra ett ärende, men det tog stopp. Ordningsvakterna hittade på en egen version så det blev ord mot ord. Det är tröttsamt som förälder att behöva ta sig igenom flera såna här processer. Tyvärr ledde det ingenstans, men jag ville ändå visa exempel för mina barn. Att göra motstånd och reagera, det är viktigt.

Hur stort är intresset för litteratur och för biblioteket i Rinkeby?
– Enormt. Rinkeby är en av de mest föreningstäta orterna i hela Sverige. Vi har ständiga samarbeten i lokalområdet med olika föreningar och samhällsorganisationer. Det är på topp, verkligen.

Flera namnkunniga personer var på plats, däribland poeten Athena Farrokhzad och kriminologen Leandro Mulinari. Mat och dryck serverades av Solidaria, ett autonomt socialt center som huserar i Sundbyberg till vardags, samt pop up-restaurangen Zinnats food.

LÄS ÄVEN: Ung regissör gör film i Bredäng – svek och boxning i toxisk miljö
LÄS ÄVEN: Rufus – aktivist från Aspudden: Så försöker jag stoppa klimathelvetet

LÄS MER på föreningens Instagram-konto: @avkoloniseramera

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• aktivism
• antikolonialism
• dekolonial teori
• filosofi
• Frantz Fanon
• Hägerstensåsens medborgarhus

• Kommentera