REPORTAGE. Nya kollektivhuset på Hägerstensåsen populärt: Så fungerar det
hägerstensåsen Publicerad 11:05, 18 oktober 2024Ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart boende. Det är föreningen Kombos vision. 2019 lyckades medlemmarna, efter många års arbete, få Familjebostäder att bygga ett kollektivhus på Hägerstensåsen. Men hur gick det sedan? Bättre stadsdel har varit på besök.
LÄS ÄVEN: Nu byggs Hägerstens tredje kollektivhus
– Erfarenheter från andra kollektivhus visar att en tredjedel av de boende flyttar vidare under första året. Här är det möjligen något fler som har stannat, säger Ingrid Schmidt, som var ordförande i föreningen under de första åren.
Hyrorna har höjts sedan inflyttningen. Ändå står flera hundra medlemmar i kö för en chans att få flytta in. Om det nu skulle bli ledigt i en av de 33 lägenheterna. Just nu är det fullt.
– Vii har drygt trehundra intresserade medlemmar. Det kollektiva boendet har ju framtiden för sig. Hållbarhet och klimat är viktigt för alla och måste prägla hur vi bygger och bor framöver, säger Ingrid Schmidt.
Vi slår oss ner i kollektivhusets matsal, med utsikt över uteplatsen, intill Inteckningsvägen. I köket är ett av husets matlag i färd med att förbereda kvällens middag.
– Två gånger i veckan serveras middag i vår gemensamma matsal. Även medlemmar som inte bor i huset, men ingår i våra matlag, kan komma och äta då, förklarar Ingrid Schmidt.
Ingrid Schmidt är noga med att poängtera att dagens kollektivhus är något helt annat än de kollektiv som växte fram under 1960- och 70-talen.
– Här har alla egen lägenhet. Det som är obligatoriskt är att vi lagar mat och städar. Men jag tror inte det upplevs som så krävande, jämfört med vad man får tillbaka. Vi har grupper som träffas utifrån intresse också, inredning och kommunikation till exempel, berättar Ingrid.
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här
En av dem som sätter stort värde på gemenskapen i huset är Tommy Hurtig. Han flyttade in för två år sedan och sitter nu i föreningens styrelse.
– För mig känns det som att bo med sina vänner. Men hur mycket man umgås beror på var man befinner sig i livet. Här bor både studenter, äldre, barnfamiljer och singlar, så det skiftar. Gemensamt är den positiva grundinställningen till kollektivt boende, säger Tommy Hurtig.
I husets bottenvåning finns ett ombonat vardagsrum med böcker, spel och sköna fåtöljer för de som vill umgås. Ett lekrum för barnen, pysselhörna och gästrum.
– Då och då ordnar vi loppis, fest eller musikkvällar. Vi är cirka femtio vuxna och tjugofem personer under arton år i huset nu, så det blir en del barnkalas också, säger Ingrid Schmidt.
Det är tre år sedan inflyttningen – hur kommer ni överens?
– I början uppstod ibland konflikter, som i alla mänskliga sammanhang. Nu är det tydligare vem som gör vad. Och vi har ett bra samtalsklimat. Det kan alltid uppstå friktion, men att vi lagar mat och gör så mycket tillsammans, det stärker gemenskapen, svarar Ingrid Schmidt.
Föreningens stadgar säger att det ska hållas husmöten i demokratisk anda. Kombo ska också verka i linje med mänskliga rättigheter kring till exempel ålder, kön, etnicitet och trosuppfattning.
Är inte det en ovanlig ambition för en bostadsförening?
– Det finns kollektiv som riktar in sig på en snävare målgrupp. Men vårt hus är öppet för alla. Det vill vi vara tydliga med. Konstigare än så är det inte. De som bor här behöver förstås inte tycka lika. Det är respekten för våra olikheter som är det viktiga, säger Ingrid Schmidt.
Tommy Hurtig tillägger att hyresgästerna har många olika idéer om kollektivt boende. Men en gemensam grundtanke är att det ska leda till avlastning i vardagen för alla i huset.
– Två gånger i veckan finns det färdig middag när jag kommer hem. Med efterrätt på fredagarna. Och när jag har ätit tar någon annan hand om disken! Det är helt fantastiskt, säger Tommy Hurtig.
En härlig doft av soppa och nybakat bröd sprider sig i den ljusa matsalen. En av husets barnfamiljer hälsar glatt på Ingrid när de ramlar in i lagom tid till middagen.
Och hur står sig Kombos visioner om hållbart kollektivt boende?
– När det gäller det sociala kan jag säga att kollektivt boende såklart inte passar för alla. Men för många kan det verkligen ge en ny känsla av sammanhang, säger Ingrid Schmidt.
Vi pratar om hur ofrivillig ensamhet har blivit ett problem i hela västvärlden. Sverige hör till de länder som har flest antal ensamhushåll i Europa.
– Sedan är det ett kollektivhus vi bor i. Inget paradis, konstaterar Ingrid Schmidt. Som alla andra måste vi också tänka på att hålla kostnaderna nere. Vi strävar efter hållbarhet, framför allt när vi handlar mat. Och vi tänker på återbruk om vi köper inredning och annat.
Både Tommy Hurtig och Ingrid Schmidt ser ljust på föreningens framtid. Visionerna lever. Finns det en oro så gäller det hyresnivåerna.
– Vi behöver fler kollektivhus, och rimliga hyror. Det vinner både individen och samhället på, säger Ingrid Schmidt.
Text och bild: Fredrik Persson
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Skärholmens och Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa:
Följare 19,5k