Moskébygget igång igen – så tycker folk i Skärholmen

Inte långt bort från E4:n i kanten av Skärholmen Centrum kan man idag se hur bygget av den nya moskén fortskrider. Den har blivit närmare tio är försenad på grund av problem med finansieringen.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Nu höjs åter kritiska röster kring bygget vad gäller risken för radikalisering. Andra hoppas på att en större och efterlängtad samlingsplats för muslimer äntligen ska förverkligas.

– Jag är orolig för vilka grupper som står bakom bygget av moskén. Jag har läst i media att det inte står helt rätt till. Jag tycker inte att Sverige ska ägna sig åt terrorwashing, där radikaliserade grupper helt plötsligt får sin terrorstämpling borttagen, säger en äldre kvinna som vill vara anonym.

Kvinnan är icke vit och har bott i Skärholmen i många år och tycker det saknas transparens och insyn, men är tydlig med att hon tycker att en moské kan bidra till mycket gott.

– Jag tycker man kunde ha fört en dialog med medborgarna i Skärholmen, innan man bestämde sig för att bygga en moské. Det finns så många olika grupper här och det är viktigt att det inte ökar motsättningarna. När moskén på Söder byggdes var det mycket mer öppet kring informationen, säger hon.

Nyligen publicerades en debattartikel i Expressen av gruppledaren för KD i Stockholms stad, Nike Örbrink. Hon anser att bygget bör stoppas och riktar kritik mot finansborgarrådet Karin Wanngård (S) för bristande kontroll.

LÄS ÄVEN Nike Örbrink (KD): Därför bör staden stoppa moskébygget i Skärholmen

– Just nu byggs Nordeuropas största moské i Skärholmen, utan att någon brytt sig om att granska finansieringen, skriver Nike Örbring (KD).

På torget i Skärholmen möter vi Axelsbergsbon Oumie. Hon är inte själv aktivt utövande muslim, men hennes lillebror går till moskén i Bredäng.

– Jag vet inte så mycket om moskén, men det är viktigt att det finns information för att förhindra att det blir en ökad islamofobi i Skärholmen. I förorterna finns det en stark och öppen gemenskap som är svårt att beskriva med ord.

Anledningen till att Oumies familj flyttade till Axelsberg var för att lillebroderns tonårstid inte skulle präglas av den ökande otrygghet som de upplever i Skärholmen. 

– Jag tror att det kan vara bra för ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, att finna gemenskap inom religionen. På så sätt tror jag att moskén skulle kunna bidra till det bättre, säger Oumie.

En trappa upp i moskén vid Bredholmstorget i Skärholmen gör Fruängsbon Malika sig klar inför sin lektion i Koranlära.

– Jag tycker det behövs en ny moské i Skärholmen. Det kommer bli en fin samlingsplats för gemenskap för alla som bor här i området, på samma sätt som moskén fungerar på Södermalm, säger Malika.

En del av kritiken mot moskébygget är att det kan finnas kopplingar till den kritiserade turkiska rörelsen Millî Görüş, IGMG. När tidningen Mitt i 2022 gick in på hemsidan för tyska IGMG:s byggnadsorganisation EMUG, fanns Skärholmens moské listat som ett av deras byggprojekt.

Talha Okur, pressansvarig för Islamiska stiftelsen i Skärholmen, sa då att det inte fanns någon koppling mellan stiftelsen och IGMG, eller någon annan organisation, eftersom det står i stiftelsens stadgar att man ska vara fristående och att bidragen kommer från företag och privatpersoner.

Om moskén finansieras av terrorstämplade grupper, hur skulle du göra då?
– Jag skulle inte gå dit. Terror strider mot budskapet i Koranen. Det har ingenting med vår religion att göra, säger Malika.

Hon är sunnimuslim och den nya moskén skulle behöva välkomna sunnimuslimer för att hon skulle gå dit, till skillnad från shiamuslimer som är den andra, mindre inriktningen inom islam. 

LÄS ÄVEN Moskén i Solberga: Vi vill vara en del av lokalsamhället

På torget i Skärholmen står Annica Malmborg med sin man. De har precis varit inne i Svenska kyrkan för att lämna tillbaka böcker som de lånat. Tidigare brukade hon sjunga i gospelkören. Annica Malmborg är pensionär, majoritetssvensk och tidigare kultursekreterare i Skärholmens stadsdelsförvaltning.

– Jag har inget emot moskén, men jag tycker att finansieringen ska komma från Sverige, inte från utlandet. Det skulle skapa en bättre kontroll och insyn, säger Annica Malmborg.

Lokalerna skulle då även kunna användas av annan icke religiös kulturverksamhet, till exempel musik och teater för barn. 

– Det är viktigt att en ny moské inte ökar segregationen i Skärholmen, säger hon.

Fakta om moskébygget
Det är Islamiska stiftelsen i Skärholmen som står bakom bygget av Mevlana moskén och det tillhörande utbildningscentret. De har skapat en hemsida där de berättar om byggprocessen och detaljkostnaderna. Förra veckan anordnade de en insamlingsdag för att öka donationerna till bygget.

Då fick de in knappt en miljon kronor. Enligt ett videoinslag på hemsidan byggs moskén till en kostnad av 80 miljoner kronor. Den första fasen med markarbetet är snart färdigt, men det saknas fortfarande 60 miljoner för att färdigställa de kommande två etapperna. Tillstånd att bygga moskén togs av Stockholms stad 2014.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• byggprojekt
• islam
• moské
• religion

• Kommentera