Debatt: Hur påverkar den lokala opinionen i Mälarhöjden de aktuella stadsbyggnadsfrågorna?
Åsikter mälarhöjden Publicerad 23:19, 9 april 2023DEBATT. Två planfrågor i Mälarhöjden har varit omdiskuterade under hösten och vintern, dels hotet om bebyggelse i kvarteret Branterna (en vild park mittemot Mälarhöjdsskolan, vid Slättgårdsvägen), dels frågan om rivningslov och bygglov för ett antal villor i Mälarhöjden som markspekulanter vill exploatera utan att saken leder till detaljplanering av kvarter.
Båda frågorna har varit uppe för en bred diskussion på två fullsatta möten som vi ordnat i Mälarhöjdens kyrka, i november och februari (liksom frågan om den hotade Kastanjeparken nere vid Brådstupsvägen). Vi tar det i omvänd ordning. Mälarhöjdsföreningens styrelse har ställt sig avvisande i båda frågorna.
LÄS ÄVEN: Han fann dokumenten som kan stoppa rivningar av villor i Mälarhöjden
Tre villafastigheter stod på Stadsbyggnadsnämndens dagordning den 23/3 för ansökan om rivningslov och byggnadslov, Basen 12 på Ugglemossevägen 19, Rosimunda 12 på Storsvängen 43 och Sprätthöken 2 på Fredrikssonsvägen 6. I alla tre fallen var det markspekulerande byggaktörer som stod för ansökan. De har köpt villan i akt och mening att riva den och bygga nytt eller bygga om för att ge plats för många fler lägenheter, mellan fem och åtta, i mycket större hus.
LÄS ÄVEN: Förtätning pågår: Ytterligare en villa rivs i Mälarhöjden – grannar flyttar
I fallet Rosimunda 12 är det till och med känt att byggaktören fört säljaren bakom ljuset, en säljare som efter att ha bott där en lång tid rustat upp sitt hus till försäljning, med ett uttalat mål att sälja sitt hus till EN blivande mälarhöjdsbo. Detta svek tillsammans med husets klassiska skönhet var bakgrunden till att Mälarhöjdsföreningen beslöt utse detta hus till 2022 års Mälarhöjdsvilla vid Mälarhöjdsfesten i höstas. Bilden av detta hus har seglat genom dagspressen i vinter, då markspekulationen i Mälarhöjden blivit en riksnyhet.
De båda andra villorna har inte fått samma mediala uppbackning. Kanske är det därför som besluten i Stadsbyggnadsnämnden gick i olika riktning. I fråga om Rosimunda 12 kunde nämnden enas om att avslå rivningslov och bygglov. Men i fallen Basen 12 och Sprätthöken 2 röstade majoriteten (s-v-mp) för att bevilja loven, medan oppositionen (m, l, sd och c), sannolikt påverkad av den debatt som förts i Mälarhöjden och i medierna röstade för avslag.
LÄS ÄVEN: Ny rivning av villa – Mälarhöjdsföreningen och grannar protesterar
Hur det går till slut vet vi förstås inte förrän eventuella överklagande till Länsstyrelsen och vidare till Mark-och miljödomstolen avvisats eller accepterats.
Det märkliga är att man i Stadsbyggnadsnämndens beslut tycks så opåverkade av det fynd av en planbeskrivning som Calle Öhlin gjort i Stadsarkivet i fråga om detaljplanens avsikter, nämligen att bebygga tomter i stadsdelen Hägersten med ENFAMILJSHUS och inte med stora hus som rymmer många små lägenheter. Efter i HD-dom i december som gäller ett liknande fall i Huddinge – där byggaktören till slut fick avslag på sin ansökan om bygglov – kan vi nog vänta oss en lång strid om alla de tre villorna.
Kvarteret Branterna
Kvarteret Branterna har man tydligen kikat på i fem år på Exploateringskontoret – utan att- säga ett knyst till oss som bor i Mälarhöjden. 2018 fanns en tidig dröm om att pressa in 300 lägenheter i denna vilda parkmark. I inbjudan till tävling om markanvisning i höstas begränsade man sig till ett mål om ca 75-100 lägenheter. Ett danskt företag var utvalt, och nu skulle alltså Exploateringsnämnden den 23/3 fatta beslutet om markanvisning. Samma dag (!) skulle stadsbyggnadsnämnden besluta om ett så kallat Start-PM i processen som så småningom ska leda fram till en ny detaljplan och därpå byggstart.
Politiker är inte opåverkbara – det kan vi konstatera även i detta fall. Såväl Moderaterna som Liberalerna, Centern och Sverigedemokraterna har – påverkade av opinionen i Mälarhöjden – föreslagit avslag på Exploateringskontorets förslag om att bygga 75 lägenheter i Branterna. Medan de styrande partierna – S, V och MP också i viss mån påverkade av vår opinionsbildning – tillsammans lade ett bantat förslag om exploatering av ”halva Branterna” på bordet.
Sannolikt var denna bantning en kompromiss som också påverkats av kritiken från den socialdemokratiska föreningen i Mälarhöjden/ Axelsberg. Detta bantade förslag spikades i Exploateringsnämnden. Samtidigt fick Stadsbyggnadsnämnden bordlägga frågan, eftersom den byggde på de gamla premisserna.
Jag vill betona att den starkaste opinionsbildningen i fråga om Branterna har bedrivits av Parkbackens Vänner, en förening vars medlemmar bor framför allt på Lillsvängen och Storbergsgatan. Det vill säga hushåll som vet värdet av Branterna för barnen i lek, och som direkt kommer att påverkas av eventuell bebyggelse.
LÄS ÄVEN: Debatt: S: 5 skäl för nämnden att säga nej till exploatering av Branterna
De argument som vi i Mälarhöjdsföreningen framfört mot att bebygga Branterna har framför allt handlat om två områden, det ena gäller miljö och klimat, det andra gäller barnperspektivet. Det är närmast häpnadsväckande hur man lyckas undvika dessa områden i beslutsfattandet.
Naturen beter sig ju inte alltid som vi människor vill. Biologisk mångfald kan man inte alltid åstadkomma genom att ”halvera” exploateringen. Arterna – träden, örterna, fåglarna osv – kanske tröttnar, de behöver en korridor att sprida sig eller förflytta sig i. Annars får det vara: vi dör ut på denna plats!
Och än värre är en bedömning ur klimatperspektiv: Branterna utgör den östra sidan av Mälarhöjdens högsta naturliga berg, Mälarhöjdskrönet. Branterna är ytterst viktiga för den naturliga dränering vi behöver vid regn, icke minst vid de stora skyfall som framtiden kan bjuda på.
Bebyggelse här kommer genom sina huskroppar och hårdgjorda ytor (asfalt, gatsten) betyda att marken inte kan ta upp lika mycket av det regn och den snö som faller. Och då ökar risken för översvämningar, som kan drabba fastigheter på andra sidan Slättgårdsvägen, bland annat Mälarhöjdsskolan.
Vad gäller barnperspektivet är det lika obegripligt att man struntar i detta, utan att ens motivera det. Mittemot Branterna ligger alltså Mälarhöjdsskolan, vilket gör att många av barnen passerar området genom att korsa parken eller följa den på sin skolväg utmed Slättgårdsvägen.
Och flertalet barn i skolan har erfarenhet av lek i denna vilda park. Stadsbyggnadskontoret har tidigare utvecklat en metod och process för att steg för steg i byggandet anlägga ett barnperspektiv (detta är ju numera lag i Sverige).
Man har kallat det IBKA, Integrerad BarnKonsekvensAnalys, först tillämpad i samband med utbyggnaden av Aspuddens skola. Första steget i den processen är att undersöka barnens relation till det område som skall exploateras, precis som man bör studera själva naturens karaktär, den biologiska mångfalden. I fallet Branterna har man studerat den biologiska mångfalden (men mer eller mindre struntat i resultaten).
Däremot har man inte ett ögonblick anlagt ett barnperspektiv, inga undersökningar av barnen i Mälarhöjdens skola, inga intervjuer med lärare eller föräldrar. Ska man kalla detta en försummelse eller en skandal?
Håkan Lindhoff, ordförande i Mälarhöjdsföreningen (Årsmöte tisdag 18 april)
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k