Han fann dokumenten som kan stoppa rivningar av villor i Mälarhöjden

Är det nu slut på rivningarna av villor i Mälarhöjden och Älvsjö? Det tror i alla fall Mälarhöjdsbon Calle Öhlin som tillsammans med ett par grannar grävt fram nästan 100 år gamla dokument på Stadsarkivet. Stadsbyggnadskontoret har nu tagit del av dokumenten och de håller på att analysera dem.

Dokumenten kan innebära stora förändringar i hur stadsbyggnadskontoret kommer att hantera bygglovsärenden för flerbostadshus på villatomter framöver. 

– Nu kan äntligen stadsbyggnadsnämnden och överinstanser fatta beslut på korrekta grunder. Det är ett mysterium att stadsbyggnadskontoret inte upptäckt att planbeskrivningarna faktiskt finns här inne på Stadsarkivet, säger Calle Öhlin som är intresserad av planering och har själv tidigare jobbat som bygglovshandläggare.

LÄS ÄVEN: Förtätning pågår: Ytterligare en villa rivs i Mälarhöjden – grannar flyttar

Det var på Mälarhöjdsföreningens senaste möte om förtätningen i Mälarhöjden som Calle började prata med några grannar om hur bygglovsprocessen går till. Tillsammans beslutade de att försöka hitta bakgrunden och intentionerna till den detaljplan från år 1930 som gäller för en del av Hägersten och som Stadsbyggnadskontoret hittills lutat sig emot när de gett grönt ljus för att bygga flerbostadshus på villatomter.

– Det var av ren nyfikenhet och intresse som jag och en granne började undersöka på vilka grunder stadsbyggnadskontoret kunde föreslå bifall till flerbostadshusen i Hägersten, säger Calle och fortsätter:

– Vi kunde bara inte tro på att Stockholms stadsplanedirektör Albert Lilienberg som tog fram stadsplanen hade tänkt sig att flerbostadshus med nedsänkta ljusschakt och konstiga vindsvåningar skulle klämmas in på villatomterna. Det handlar om respekt för stadsplanerarna.

Äldre detaljplaner är oftast relativt sparsamma i sina beskrivningar av planens syfte och intention som kan vara till hjälp att tolka bestämmelser om byggnadssätt. Under en lång tid har dock beskrivningarna med planens mening och syfte inte funnits tillgängliga.

Det har resulterat i att staden och fastighetsägare tvingats tolka bestämmelser om ”öppet byggnadssätt” eller ”fristående hus” rent ordagrant. Detta gäller framförallt detaljplaner från 1920-, 1930- och 1940-talen. 

– Då denna tidsperiod sammanfaller med utbyggnaden av många av stadens småhus- och villaområden har detta troligen påverkat bedömningen i många bygglovsärenden där småhus och villor rivits och ersatts med flerbostadshus på de äldre planernas generösa byggrätter, säger Calle Öhlin.

LÄS ÄVEN: Ny rivning av villa – Mälarhöjdsföreningen och grannar protesterar

Men nu kan allt förändras. Calle och och hans grannar bestämde sig för att leta reda på planbeskrivningen av den del av området i Mälarhöjden där ett par av de nu aktuella rivnings- och bygglovsärendena finns. Dels en 20-talsvilla på Storsvängen, med fastighetsbeteckningen Rosimunda 12, dels 20-talsvillan Sprätthöken 2 i korsningen Sankt Mickelsgatan-Fredrikssonsvägen. På båda tomterna finns ansökningar om att riva villorna och bygga flerfamiljshus. För båda fastigheterna gäller detaljplanen PL 476. 

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Calle och grannarna såg i handlingarna att stadsfullmäktige hade beslutat om stadsplanen inklusive planbeskrivningen. Protokollen från fullmäktiges möten finns i Stadsarkivet på Liljeholmskajen. 

– En av oss åkte dit och började leta och med den hjälpsamma personalen på plats tog det cirka två timmar att hitta dokumenten. Djupt inne i bergrummet finns planbeskrivningarna och de skrivelser som ligger till grund för dem.

På den sista sidan i dokumentet Planbestämmelser till detaljplanen PL 476 finns detaljer om planens framtagande.  Där står att stadsfullmäktige under sammanträdet den 23 april 1930 under §22 antagit detaljplanen i med dess plankarta och dess beskrivning som stadsplanekontoret upprättat den 20 september 1929.

I §22 står: I enlighet med stadskollegiets hemställan i utlåtande nr 153 beslöto stadsfullmäktige att antaga och kungl. maj:ts prövning underställa dels sådan stadsplan för del av stadsdelen Hägersten i Brännkyrka församling, som angives å en av stadsplanenämnden upprättad, med Pl. 476 betecknad karta jämte tillhörande beskrivning, även som i förslaget ingående gatuprofiler;

dels ock vid utlåtandet fogade särskilda bestämmelser i avseende å sättet för användande av byggnadskvarteren inom området i fråga.

LÄS ÄVEN: Stor irritation över förtätning i Mälarhöjden – många frågor på välbesökt möte i kyrkan

I utlåtande nr 153 står: Förslaget avser stadsplaneläggande i och för bebyggande av huvudsakligen fristående enfamiljshus av ett område i Hägersten.

– Det visade sig att vi hade rätt och beviset fanns inte längre bort än Liljeholmskajen.

Vad innebär det att det står “...för bebyggande av huvudsakligen fristående enfamiljshus av ett område i Hägersten.”
– Att det står huvudsakligen enfamiljshus beror på att planen också innefattar den lilla torgbildningen vid Edvard Swartz plan. Där gäller andra bestämmelser och stadsplanerarna ville möjliggöra för sammanbyggda hus kring parken, säger Calle.

De dokument som Calle och grannarna grävt fram har de skickat in till stadsbyggnadskontoret och dokumenten kan redan ha påverkat arbetet på stadsbyggnadskontoret och i stadsbyggnadsnämnden. På det senaste mötet med stadsbyggnadsnämnden som hölls förra veckan fanns bygglovsärendena Rosimunda 12 och Sprätthöken 2 med. Men dessa två samt ett tredje liknande ärende bordlades på mötet. 

– Vi vet inte varför de bordlades, men det det kan bero på denna nya information.

Varför gjorde du detta grävjobb?
– Jag är intresserad av stadsbyggnadsfrågor och jag gillar att städerna utvecklas men jag tycker att utvecklingen av staden ska ske genom planering, inte genom spekulation. När jag ser hur husen som byggs på dessa villatomter ser ut tycker jag att den enda arkitektoniska idén verkar vara maximering av byggrätten. Man kan tro att arkitekten är kidnappad av kapitalet.

Dokumenten Calle och hans grannar hittat gäller som sagt endast en del av Mälarhöjden. I stadsarkivet finns troligtvis motsvarande dokument för alla villaområden i Stockholm.

– Detta kommer med största sannolikhet innebära att bygglovskontoret måste ändra på sitt arbetssätt. De måste hitta de planbeskrivningar som finns här i arkivet innan de bedömer bygglovsansökningarna. Nu slipper stadsbyggnadskontoret gissa hur bestämmelserna ska tolkas.

LÄS ÄVEN: Stor ilska över förtätningen i Hägersten – så kan planprocesserna hanteras

Mikael Andersson Ståhl, är avdelningschef, bygglovsavdelningen på stadsbyggnadskontoret.

Kommer detta nyfunna dokument påverka ert arbete i de bygglovsärenden som täcks av denna detaljplan och som innebär uppförande av flerbostadshus på villatomt? 
– Det är för tidigt att svara på det. Vi har fått ett digert material av olika tyngd och dignitet i våra provningar som vi håller på att analysera. Vi utreder det i detta nu – och kommer ha det klarlagt till nästa nämndsammanträde, skriver Mikael Andersson Ståhl i ett mejl till Bättre stadsdel.

Mer än så vill inte stadsbyggnadskontoret uttala sig i frågan i dagsläget. Övriga frågor som kontoret får via mejl är alltså tillsvidare obesvarade, till de analyserat det nya materialet.

LÄS ÄVEN: Debatt: Därför överklagar jag beslutet att riva en villa i Mälarhöjden

Även Stockholms stadsbyggnadsråd undviker att svara på frågor kring den nya informationen i de nyfunna dokumenten.

– Vi kan återkomma senare till frågan när det finns mer att säga. Stadsbyggnadskontoret ska nu titta vidare på ärendet och återkomma till nästa nämnd 23 mars, skriver Tomas Gustavsson, pressekreterare för Socialdemokraternas borgarråd.

Calle Öhlin är övertygad att de dokumenten de grävt fram kommer att förändra hur delar av förtätningen av i Stockholm äger rum framöver.

– Äntligen riktas ljuset på stadsplanerarnas arkitektoniska arbete och ursprungliga tanke. Fler bostäder behövs i stadens alla delar, men då behövs planering. Den utveckling vi har sett i Aspudden, Hägersten och Älvsjö är fastighetsspekulation med total avsaknad av planering. Det ska bli spännande att se hur vårt fynd tas emot av politikerna. Vi förväntar oss ingen hittelön med ett tack vore fint.

Han får medhåll av Henrik Nerlund, sekreterare i Skönhetsrådet.

– Det kan innebära en revolutionär vändning när det gäller bolag som köper upp villor, river dem och maximerar tomtens byggrätt, säger Henrik Nerlund till DN.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• flerbostadshus
• förtätning
• rivning av villa

• Kommentera