Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

collage man debatt

Debatt: Rivningsvåg hotar hela Mälarhöjdens villabestånd – så kan den stoppas

Publicerad 10:42, 15 februari 2024

DEBATT. Jaha, då var det dags igen. Ytterligare en fin 113-årig villa ska rivas, ett stenkast från Bellmanskällan. Villan ligger i det område där Mälarhöjden som samhälle började växa fram, i slutet av 1800-talet, under namnet Fridhem. Ett område där en stor del av de gamla villorna finns kvar och bjuder både boende och besökare på sekelskiftescharm och lummiga trädgårdar med blommande fruktträd sommartid.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Välkommen att prenumerera här.

En idyll som nu hotas av rivningar. Där träden fälls till förmån för parkeringsplatser och där de gamla husen ersätts med trist “Excel-arkitektur”. Där det bara handlar om att pressa ut så mycket vinst per kvadratmeter hus som det bara går. Varenda rivning möts med nästan unison bestörtning. Dels av fastighetsägare i närliggande hus, men även av oss boende i trakten som känner vanmakt över denna galenskap.     

Om en fin villa från 1911, med en massa tillhörande grönytor och växtlighet, samt en gammal charmig brunn på tomten inte bedöms som tillräckligt skyddsvärd…ja, då ligger faktiskt varenda Mälarhöjdsvilla i farozonen. Det ska tilläggas att det inte bara är Mälarhöjden som drabbats av dessa parasiterande byggföretag, även området runt Bromma Kyrka, Aspuddens lilla egnahemsområde, närliggande Älvsjö och Örby är några exempel på andra områden som drabbats.

Det är anmärkningsvärt att detta får fortgå och eskalera. Dels vittnar det lokala motståndet om att det inte är önskvärt men dessutom säger de politiker (både höger och vänster) som jag varit i kontakt med också att det inte är önskvärt. Det borde egentligen vara tillräckligt för att sätta stopp för detta. Om vi har uppriktiga och handlingskraftiga politiker som våra företrädare det vill säga. 

LÄS ÄVEN: Nu kan villarivningarna i Mälarhöjden avgöras av högsta instans

Från politiskt håll säger man sig brottas med gamla otydliga planer, vilket förvisso stämmer, men det är ändå en klen ursäkt till att vika ner sig mot detta oönskade fenomen där ett eller två stora flerfamiljshus byggs på en plats där det tidigare legat ett fristående en- eller tvåfamiljshus. Planer kan kompletteras och förtydligas eller omarbetas och det är rimligt att det görs när nya fenomen uppstår som inte är önskvärda. Precis på samma sätt som det finns en uppdaterad personuppgiftslagstiftning nu, som inte fanns tidigare när Internet var i sin linda.   

LÄS ÄVEN: Stort missnöje när ännu en villa rivs i Mälarhöjden – Borgarrådet: Vi gick på pumpen

De s.k. BÖII-bestämmelser som ligger är otydliga och följer man några av de fall som överklagats så ser man att olika instanser gör olika tolkningar och ibland gör samma instans olika tolkningar. Det som är uppe för tolkning är huruvida det överhuvudtaget får byggas flerbostadshus på dessa tomter och om det får byggas två fristående byggnader på en tomt. Planen antogs 1939 och efterföljande tolkning bör ske i ett sammanhang med beaktande av den lagstiftning och praxis som gällde vid den tid då planen antogs år 1939 och de tidigare planer den ersatte. 

Innan dess gällde en plan för området väster om Storsvängen antagen 1923 och en öster om densamma antagen 1930. När den senare antogs hänvisade man till det redan planlagda området som “redan styckad och bebyggd med fristående enfamiljshus”. Något som dessutom stärktes av de gamla tomträttsavtalen som var knutna till ursprungsplanen, där det stipulerades att en alternativt två familjer fick bo på tomten. Några flerfamiljshus var det heller inte tal om när statens byggnadsbyrå via kommunen tillhandahöll typritningar på en- och tvåfamiljshus för att få till ett mer sammanhängande och enhetligt byggnadssätt i trakten.

Det är därför det inte finns ett enda flerfamiljshus på hela den långa Ugglemossvägen där ett byggbolag nu rivit ett hus för att ersätta det med flerfamiljshus. Det rör inte bara denna vägsträckning, det bara att titta på hur många familjer som nu bor i det beståndet av villor byggda på 1930-talet eller tidigare. Hur kan det då få byggas flerbostadshus på dessa villatomter, när de inte var avsedda för det från början? 

LÄS ÄVEN: Förtätning pågår: Ytterligare en villa rivs i Mälarhöjden – grannar flyttar

Det är inget snack om att denna rivningsvåg och åderlåtning av det historiska villabeståndet, är ett stort slag mot Mälarhöjdens karaktär. En så stor förändring som detta på sikt innebär borde inte genomföras genom en stor mängd enskilda bygglovsförfaranden, utan borde i så fall genomgå en omfattande detaljplaneprocess. Det är ju en stadsdelsomvandling som pågår, pådriven av enskilda byggherrar som utnyttjar de föråldrade planernas otydlighet för att berika sig på områdets bekostnad. De beslut som tas i byggnadsnämnden känns godtyckliga från fall till fall. Högre instanser över dem verkar inte sitta på all information när de ska fatta vägledande beslut, eftersom viss information från denna tid inte finns digitaliserad. Kort sagt, så här kan vi inte ha det. 

LÄS ÄVEN: Han fann dokumenten som kan stoppa rivningar av villor i Mälarhöjden

Det man hittills har gjort från politiskt håll för att stävja detta räcker uppenbarligen inte. Man har spenderat tid på att ta fram en vägledande strategi i form av ett 88 sidor långt dokument med namnet “Varsam utveckling av småhus- och villaområden” som antogs av stadsbyggnadsnämnden 2021. Dess juridiska bäring är som jag förstår det fortfarande oprövad. Det är ett ambitiöst dokument som om det efterlevs faktiskt skulle kunna ge fastighetsägare möjligheter att utveckla fastigheter utan att det får en negativ inverkan på omgivningen. Men tittar man på de hus i Mälarhöjden som varit uppe för rivning den sista tiden och vad de ska ersättas med, så är det tydligt att denna strategi som tagits fram inte ens efterlevs av stadsbyggnadsnämnden själva. De hanterar fall till fall med en godtycklighet som är häpnadsväckande. 

Det enda som verkar kunna bringa ordning i detta är en ny detaljplaneprocess och det är dags för en sådan nu. Tiderna förändras och vill man de facto ha en sådan utveckling man säger sig vilja ha i strategin “Varsam utveckling av småhus- och villaområden” så får man följa upp det med kompletteringar eller förändringar i linje med det, annars blir det bara spel för galleriet. Spelreglerna måste bli tydligare för alla inblandade och för alla oss som bor och verkar i området. 

Mälarhöjden är ett fantastiskt område, rikt på historia och värt att bevara. Låt oss förpassa dessa huvudlösa och historielösa rivningar till en parentes i vår långa historia. Låt inte detta bli vår tids eftermäle, att vi lät denna charmiga och mer än hundraåriga idyll ersättas av “Excel-arkitektur” och hårdgjorda ytor. 

Pär Stråhle, Mälarhöjden

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.