Stort missnöje när ännu en villa rivs i Mälarhöjden – Borgarrådet: Vi gick på pumpen
mälarhöjden Publicerad 18:00, 3 februari 2024I Mälarhöjden kan ytterligare en villa snart rivas. På en villatomt på Pettersbergsvägen har ett byggbolag fått lov riva den ljusgula villan från 1920-talet och istället uppföra två flerfamiljshus med tolv lägenheter. Både Stadsmuseet, Mälarhöjdsföreningen, den politiska oppositionen och flera grannar ogillar projektet.
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Välkommen att prenumerera här.
Kritikerna ställer sig frågande till hur Stockholms stads nya strategi ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden” fungerar.
Förtätning pågår: Ytterligare en villa rivs i Mälarhöjden – grannar flyttar
Strategin togs fram för ett par år sedan i syfte att stärka stadsbyggnadsnämndens möjligheter att ”behålla värdebärande karaktärsdrag samt värna och bevara villa- och trädgårdsstäder med högst kulturvärden”.
– Om stadsbyggnadsnämnden säger ja till denna rivning lär de få mycket svårt att säga nej när nästa villa ska rivas. Detta blir praxis för villarivningarna, säger Fredrik Agrén, en av grannarna som är kritisk till rivningen.
Det var på hösten 2022 som villan, Bellmankällan 4, på Pettersbergsvägen 14 såldes för 12 miljoner kronor. Ett år senare, i november förra året beviljade stadsbyggnadsnämnden med S, V och MP bygglov för rivning av huset samt uppförande av två nya flerbostadshus.
I stadsbyggnadsnämnden reserverade sig C, M, L, KD och SD mot förslaget om rivning. Partierna tycker att nämnden bör avslå ansökan.
Ny rivning av villa – Mälarhöjdsföreningen och grannar protesterar
Moderaterna skriver att ärendet sägs visserligen vara planenligt, men det efter en 80 år gammal stadsplan som inte kunde förutse 2000-talets bostadsmarknad, byggmetoder och förutsättningar. Därför är strategin ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden” av stor vikt som komplement till stadsplanen.
”Vi anser även att rådande stadsplan utnyttjas/övertolkas maximalt och befarar att utformningen av de nya bostäderna kommer uppmuntra att överskrida den tillåtna boytan genom att vindar och källare omvandlas till boyta så snart byggnaden är färdigställd”, skriver M och fortsätter:
”Utformningen enligt planritningarna talar för detta, varför skulle annars biytor i källare och vind behöva ljusschakt/fönster på varje ”rum” och varför skulle här behövas WC? Kontoret anför på ett utförligt sätt att det saknas lagligt stöd för att avslå ansökan i fråga. Även om så skulle vara fallet finns ingen anledning att acceptera ett sådant trixande med biytor som sker när dessa biytor i själva fallet är avsedda att bli boyta.”
I Stadsmuseet remissvar till stadsbyggnadskontoret skriver museet att byggnaden i första hand bör bevaras eftersom “förståelsen av bostadsområdets historiska karaktär och dess ursprungliga årsring försvagas.”
Stadsmuseet motsäger sig att flerbostadshus byggs på tomten.
“Förslaget uppvisar brist på hänsyn och anpassning till befintlig bebyggelsekaraktär gällande gestaltning, skala och volym. Byggnaderna framstår som stora och höga inom den befintliga trädgårdstomtens yta, med formspråk och delinslag som avviker från den omgivande stadsmiljön”, skriver museet och fortsätter:
“Det kan vidare inte bedömas vara i enlighet med områdets karaktär att på detta sätt uppföra två flerbostadshus”, skriver museet som också vill påpeka att borttagandet att stora delar av befintlig växtlighet, inklusive välväxta tallar, innebär att ett av områdets särdrag försvagas.
Grannarna får som alltid möjlighet att ha synpunkter på kommande förändringar av grannfastigheter.
I de överklaganden som lämnats in till stadsbyggnadsnämnden framförs en rad argument mot rivningen. Att till exempel infrastrukturen är undermålig, inte hållbart samt att insynen ökar, men framförallt ifrågasätts tolkningen av strategin “Varsam utveckling av småhus- och villaområden”. Grannarna undrar varför strategin inte används i detta fall.
Fredrik Agrén är en av de som överklagat och han menar att eftersom det inte finns några tydliga regler blir det högst godtyckligt vilka fastigheter som kan rivas och bebyggas med flerbostadshus.
– Vem eller vad är det som bestämmer vad som anses vara ”varsam utveckling”? I dagsläget avgörs det delvis av vilka fastigheter som exploatörer kan komma över och få köpa. Det är inte en bra strategi, säger Fredrik Agrén och fortsätter:
– Just nu godkänner staden i princip alla rivningsansökningar, om projektet uppfyller detaljplanekraven. Flera av de hus som har godkänts för rivning och nybygge är just gamla fina hus som bland annat Stadsmuseet anser inte ska rivas. Men det tar stadsbyggnadsnämnden ingen hänsyn till över huvud taget. Det blir då en farlig praxis.
LÄS ÄVEN: Stor ilska över förtätningen i Hägersten – så kan planprocesserna hanteras
Det blir svårt för stadsbyggnadsnämnden att säga nej nästa gång, menar Fredrik.
– Dels beror det på det politiska läget, det vill säga att det blir helt godtyckligt vem som sitter i styret just då. Det ser vi inte minst på det här beslutet och det beslut som togs då.
– Dessutom är det stort resursslöseri att riva en helt fungerande villa för att bygga nya hus. De hade varit mer hållbart och resursutnyttjande om de byggt lägenheter i den befintliga villan.
Det behövs bostäder i Stockholm, vad vill ni se istället?
– En varsam strategi, det vill säga tydliga regler och en genomtänkt plan för vilka fastigheter som kan få ”utvecklas” och vilka som inte ska det. Här på denna plats tycker vi att man ska ta hjälp av till exempel Stadsmuseet, Skönhetsrådet, Mälarhöjdsföreningen och Bellmanssällskapet som har kunskap om vad som är bevarandevärt. Det finns gott om fastigheter som skulle passa bra för utveckling, exempelvis befintliga stora villor kan göras om invändigt till lägenheter med endast mindre ändringar utvändigt, säger Fredrik Agrén och fortsätter:
– Vill man bevara det måste man ha en genomtänkt plan för hur det ska gå till. Inte låta entreprenörerna styra. Idag finns inga regler eller gränser. Vad innebär det i praktiken? Om en entreprenör väljer att köpa upp fyra, fem fastigheter bredvid varandra och bygga flerbostadshus finns det egentligen inget i dagens detaljplan som skulle kunna stoppa det heller.
Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) är ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Han var med och beslutade att villan på Pettersbergsvägen ska rivas.
LÄS ÄVEN: Debatt: Därför överklagar jag beslutet att riva en villa i Mälarhöjden
Är det problem att villor och småhus rivs, tycker du?
– Ja, det är ett problem på många ställen. Men vi styrs av lagstiftningen och vi måste följa de detaljplaner som finns. I detta fall uppfylls alla de krav som ställs på det, säger Jan Valeskog och tillägger att det i Mälarhöjden finns ett liknande objekt, en villa som fastighetsägaren vill riva, och som nyligen har prövats rättsligt av högsta instans, och nu fått rivningslov. Villan ska rivas till förmån för ett flerbostadshus.
Det objektet blir på så sätt ett lokalt praxis, enligt stadsbyggnadsborgarrådet.
LÄS ÄVEN: Han fann dokumenten som kan stoppa rivningar av villor i Mälarhöjden
Den nya strategin “Varsam utveckling av småhus- och villaområden” har flera syften. Men den ska framförallt ge ett tydligt underlag till myndighetsutövning i stadsbyggnadsnämnden, men också underlätta arbetet med förhandsbedömningar, planläggning och bygglovshandläggning, samt bidra till ökad förutsägbarhet för fastighetsägare och byggaktörer.
Hur tycker du att strategin fungerar? Som det är nu så ser ni ut att godkänna allt, så länge det är inom detaljplanen?
– Vi ska ha en småhusstrategi bland annat för att kunna stoppa orimliga ombyggnationer. Policyn är bra och värdefull trots att vi inte hittills lyckats stoppa rivning av fastigheter som till exempel Rosimunda, säger Jan Valeskog.
LÄS ÄVEN: Stor irritation över förtätning i Mälarhöjden – många frågor på välbesökt möte i kyrkan
Fastigheten Rosimunda 12 är en annan villa i Mälarhöjden som hotas av rivning. Även den är en villa från 1920-talet, den ligger på Storsvängen där ägaren, samma som på Pettersbergsvägen, ansökt om rivning för att kunna bygga ett flerfamiljshus med tio lägenheter.
– En enig stadsbyggnadsnämnd sade nej till rivning med hänsyn till småhusstrategin, men det krävs att en högre instans godkänner att policydokumentet ska gälla, säger Jan Valeskog och fortsätter:
– Men länsstyrelsen säger nej. Motiveringen duger inte, strategin står inte över lagen, enligt myndigheten.
– I ärlighetens namn var det en förhoppning att vi skulle kunna använda strategin till projekt som detta, men vi gick på pumpen. Vi hade hoppats att strategin skulle väga tyngre.
Vad kommer ni göra nu, hur ska ni stoppa den här typen av rivningar av villor?
– Om vi inte kan använda strategin, ja då måste man göra om detaljplanerna, och det medför enorma kostnader. Det handlar om minst en miljon kronor per detaljplan.
Men än är inte sista ordet sagt. Länsstyrelsens beslut i fallet Rosimunda har ännu inte överklagats, så frågan i det fallet är fortfarande öppen. För villan på Pettersbergsvägen ser det däremot mörkare ut eftersom stadsbyggnadsnämnden, med Jan Valeskog som ordförande, sa ja till rivning.
LÄS ÄVEN: Så fixar de sin trädgårdsdröm i Mälarhöjden – tillsammans med andra
Vad är skillnaden mellan Rosimunda och Bellmanskällan, båda är tidstypiska villor från 1920-talet med tillhörande uppvuxna trädgårdar? Varför behandlar stadsbyggnadsnämnden dem olika?
– Stadsbyggnadsnämnden ville rättsligt pröva ett nekat bygglov med en motivering grundad i byggnadsordningen och småhus- och villastrategin. Rosimunda ansågs som ett lämpligt ärende för detta. Vid prövning av Bellmanskällan fanns redan en dom i Mark- och miljööverdomstolen inom samma detaljplan för ett likartat ärende där domstolen beviljade bygglov.
Hur ser ni i nämnden på hållbarhet vad gäller rivning av villor och bygge av nya hus?
– Om villan har ett kulturhistoriskt värde kan vi säga nej.
Om nu strategidokumentet “Varsam utveckling av småhus- och villaområden” inte fungerar som ni tänkt, hur stor bedömer du risken är att fler byggentreprenörer köper villor, river och bygger flerfamiljshus i Mälarhöjden?
– Domstolen har visat att en fastighetsägares rätt att nyttja den fulla byggrätten är mycket stark. En förändrad lagstiftning eller ny praxis i domstolarnas bedömning kan förändra situationen.
Vad vill du säga till Mälarhöjdsbor som är oroliga för att villastaden de bor i riskerar att omformas och på sikt kan försvinna?
– De flesta vet hur lagstiftningen ser ut idag. Vad som gäller. Men vi vill hitta ett sätt att kunna stoppa orimliga ombyggnationer. Än så länge har vi gått bet, men vi har inte gett upp.
Bild: Gunnar Wesley
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Välkommen att prenumerera här.
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k