Debatt: Varför hållbar stadsplanering i Mälarhöjden?

DEBATT. Vi kräver hållbar stadsplanering i Mälarhöjden på ett möte ikväll måndag 7 oktober – i Mälarhöjdens skola på Lugntorpsvägen/ Slättgårdsvägen. Varför det?

Hållbarhet är en central fråga i arbetet för att möta klimatförändringar, helt i fokus för Agenda 2030, och därmed för målet att halvera utsläppen av koldioxid med mera till 2030. Men en hållbar utveckling formulerades som mål av FN redan i Brundtland-rapporten 1987, långt innan klimatfrågorna stod på dagordningen. Vad menar man då med hållbarhet (sustainability)?

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Det gäller såväl sociala aspekter – jämställdhet, jämlikhet, mänskliga rättigheter – som ekonomiska – att hushålla med resurser, och att arbeta långsiktigt. Men inte minst klimat- och miljöaspekter på utvecklingen. EU antog 2022 ett direktiv om att företag ska rapportera sitt arbete i hållbarhetstermer, vilket införs stegvis under 2024 – 26. Detta är alltså högst aktuella och konkreta frågor.

Hus ska kunna leva i kanske hundra år. En stadsdel ska leva ännu längre. Stadsplanering måste ske på lång sikt. Och med allt vi idag vet om klimathoten, måste stadsplanering ske med dessa hot för ögonen.

En mycket tättbebyggd stad där hårdgjorda ytor (asfalt, gatsten) får ersätta gröna ytor betyder större risker för översvämning i samband med skyfall. Ett hundra år gammalt villaområde, som Mälarhöjden delvis är, har för liten kapacitet att ta hand om dagvatten. Det blandas sedan länge med avloppen, så skyfall betyder breddning och vatten i källaren till hus som ligger lågt. 

LÄS ÄVEN: NOMINERAD: Bröder driver anrika bilverkstaden i Västertorp: Här är inget omöjligt

Vad har nu detta med den aktuella stadsplaneringen i Mälarhöjden att göra?

Jo, gröna områden och parker – såsom Branterna vid Slättgårdsvägen och Kastanjeparken nedanför Klubbacken – SKA VI INTE BEBYGGA ALLS utan ta väl hand om. De kan bli de ytor som räddar oss då de stora skyfallen kommer. Där kan regn dräneras och komma till nytta i stället för att rinna bort och bli till översvämmade källare i grannkvarter. Kastanjeparken ligger direkt vid en bäckravin!

På villatomter ska vi INTE ERSÄTTA ENFAMILJSHUS MED hus som rymmer åtta eller TOLV LÄGENHETER. Ty det blir en belastning för avloppen som de inte klarar med ett ledningsnät som är bortåt hundra år gammalt. Dessa projekt behandlas i planeringen som små enskilda frimärken – där man bortser från påverkan på infrastrukturen.

Lång sikt betyder alltså att man måste titta både bakåt och framåt. Och dessutom planera flexibelt. Ett mål om 140 000 nya bostäder i Stockholm på tjugofem år kan behöva revideras, om premisserna för prognosen inte längre är giltiga. Om inflyttning till stan börjar vända till utflyttning, om nativiteten sjunker mera beständigt, så kommer behovet av bostäder att minska.

Om man – till de tusental av bostäder som man redan planerat för i Axelsberg, Henriksberg, utmed Selmedalsvägen och Slättgårdsvägen, vid Ugglemossvägen och utmed Bredängsvägen – vill lägga ytterligare 70 bostäder i Branterna och 150 i Kastanjeparken, så borde det vara lätt att trycka på stoppknappen, med hänsyn till den hållbarhet som klimatriskerna utmanar.

LÄS ÄVEN: Debatt: Mötet om skyfall – hur gick det sen?

Och plötsligt härom veckan visar det sig att Bromma flygplats inte längre behövs. Där, på platt mark, kan man bygga bostäder billigt, storskaligt och hållbart. Inte i hundratal utan i tusental – när det behövs.

Håkan Lindhoff, ordförande i Mälarhöjdsföreningen

MÖTE: HÅLLBAR STADSPLANERING I MÄLARHÖJDEN

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Skärholmens och Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• debatt
• mälarhöjdsföreningen

• Kommentera