Debatt: Därför överklagar vi beslutet att stänga Ekensbergsskolan

Överklagande av utbildningsnämndens beslut

DEBATT. Vi anser att förvaltningsrätten ska upphäva beslutet att Ekensbergsskolan och Gröndalsskolan avvecklas och att eleverna flyttas till Blommensbergsskolan.

Det var 27 april som utbildningsnämnden i Stockholm stad fastställde underlaget för budget för 2024 med inriktning 2025-2026 och godkände det reviderade programmet för skollokaler. Beslutet innebär att Ekensbergsskolan och Gröndalsskolan avvecklas och att eleverna flyttas till Blommensbergsskolan. 

LÄS ÄVEN: Förslag: Ekensbergsskolan läggs ner – föräldrar i chock

För skolbarn i Ekensberg innebär det att Ekensbergsskolan stänger under 2025 och eleverna, inklusive förskoleklass, kommer att behöva gå 1,5 kilometer längre för att komma till Blommensbergsskolan. Under vinterhalvåret kommer eleverna att behöva gå genom skog på en dåligt upplyst gångväg eller längs en högt trafikerad gata. Utrymmet för lek och rörelse kommer att minska för samtliga elever samtidigt som en omtyckt och väl fungerande skola med högt söktryck försvinner. 

Beslutet saknar analys av konsekvenserna för inblandade barn samt för de barn som i framtiden kan komma att drabbas av brist på utbildningsplatser.

Utbildningsnämnden har på uppenbart otillräckliga underlag fattat ett beslut som på ett tydligt sätt stakar ut riktningen för både skolan och stadsdelen utan att utreda vilka konsekvenser det får för berörda barn. Företrädare för nämnden hävdar att en barnkonsekvensanalys ska göras i ett senare skede utan att ta hänsyn till att beslutet redan i nuläget har fått konsekvenser bl.a. i form av oro bland skolpersonal.

Barn saknar rösträtt och därmed möjlighet att påverka politiska beslut, barn är dessutom en särskilt skyddsvärd grupp. Det måste därför anses angeläget att göra en barnrättslig konsekvensanalys i ett så tidigt skede som möjligt.Nämndens beslut vilar på utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Av protokollet framgår att förslag lades om att återremittera ärendet för att utreda bl.a. elevprognosen för de kommande tio åren samt vilka åtgärder som skulle krävas för att bygga en ny skola på den plats där Ekensbergsskolan står idag.

Majoriteten i nämnden valde dock att besluta i enlighet med förvaltningens förslag.

Av underlaget till nämndens beslut framgår att Blommensbergsskolan för närvarande inte har den kapacitet som krävs för att ta emot det antal elever som skulle behöva flyttas över från Ekensbergsskolan (ca 240 St). I planen föreslås att eleverna ska undervisas i tillfälliga baracker mellan 2025 och 2031, vilket för många barn är majoriteten av deras skolgång.

Eftersom tillgång till ändamålsenliga lokaler är en förutsättning för att skolverksamhet ska kunna bedrivas är det klagandenas uppfattning att detta inte är lämpligt och att frågan inte har utretts i detta avseende samt att beslutet som helhet strider mot lag (2018: 1 197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), i synnerhet de krav som ställs på att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara till barnets bästa.

Barnrättsperspektivet har inte bedömts eller beaktats i beslutet
Av de bestämmelser i förvaltningslagens som är tillämpliga vid laglighetsprövningar (se 2 förvaltningslagen) framgår att myndigheten ska vara saklig och opartisk och endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen (5} förvaltningslagen). Ett ärende ska även enligt 9 förvaltningslagen handläggas utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare har artikel 3.1 i barnkonventionen i praxis ansetts vara direkt tillämplig vilket innebär att ett kommunalt beslut som strider mot artikeln ska upphävas med stöd av kommunallagen.

LÄS ÄVEN: Debatt: Stockholm missade Eurovision – staden måste bli roligare: Här är 6 förslag

Att barnkonventionen blivit svensk lag, i sin helhet inkorporerats i svensk lagstiftning, innebär ett klargörande av att annan lagstiftning som rör barn ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag. Det innebär också ett förtydligande av att rättstillämparna ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen i mål och ärenden som rör barn. Av förarbetena till lagen framgår att särskilt fokus bl.a. ska ligga på principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt.

Enligt FN:s barnrättskommitté är detta ett tillvägagångssätt som innebär att när ett enskilt barn, en identifierad grupp barn eller barn i allmänhet kommer att påverkas av ett beslut, måste beslutsprocessen innehålla en utvärdering av eventuella positiva eller negativa konsekvenser för barnet eller barnen i fråga. Dessutom måste beslutsmotiveringen visa att uttrycklig hänsyn har tagits till barnets bästa. 

Det betyder enligt barnrättskommittén att konventionsstaterna ska förklara hur man har tagit hänsyn till barnets bästa i beslutet, det vill säga vad som har ansetts vara för barnets bästa, vilka kriterier detta grundas på, samt hur barnets intressen har vägts mot andra hänsynstaganden vare sig dessa handlar om övergripande policyfrågor eller enskilda fall.

Genom inkorporeringen är konventionens bestämmelser gällande som lag och kan, med reservation för att alla bestämmelser inte är direkt tillämpliga i varje enskilt fall, läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden även när barnkonventionens bestämmelser inte uttryckligen framgår av annan lagstiftning. Artikel 3.1 i är en sådan bestämmelse som i praxis har ansetts direkt tillämplig (se t.ex. NJA 2020 s. 761 och Högsta domstolens dom den 15 december 2021 i målet ”Barnens bostad”).

Barn har samma rätt till rättssäkerhet i beslut som berör dem som andra samhällsmedborgare. En del av den rättssäkerheten är att barnrättsperspektivet beaktas inför beslut, oavsett vilken nämnd eller vilket beslut det handlar om. Samtliga beslut ska innehålla en bedömning av barnets bästa, en barnkonsekvensanalys. I analysen ingår att effekterna av ett beslut måste utredas och bedömas samt att beslutsprocessen måste innehålla en utvärdering av de positiva och negativa konsekvenser som beslutet kan få för det eller de barn som berörs av beslutet. En barnkonsekvensanalys måste enligt praxis göras inför ett beslut, den kan alltså inte genomföras efter det att beslutet är fattat.

Utbildningsnämndens fastställande av underlag för budget och godkännande av reviderat program för skollokaler innebär redan nu att elever och skolpersonal ställs inför en utstakad plan om att flytta all skolverksamhet till Blommensbergsskolan samt att allt förbättrings- och renoveringsarbete av befintliga lokaler pausas. Fastställandet av underlag för budget och godkännande av reviderat beslut måste anses vara ett sådant beslut som ska föregås av en barnkonsekvensanalys.

Av underlaget till beslutet framgår att det inte har gjorts någon barnkonsekvensanalys i enlighet med artikel 3.1 i barnkonventionen. Det framgår t.ex. inte vilka överväganden som gjorts utifrån att undervisning föreslås bedrivas i baracker i Blommensbergsskolan, att skolvägen för förskole- och lågstadieelever blir lång och att ytor för rörelse och idrott minskar. En analys av riskerna med beslutet för de barn som bor i området ingår inte heller i beslutsunderlaget. Att inte ta hänsyn till riskerna med denna typ av beslut kan komma att få negativa effekter på berörda barns rätt till utbildning på både lång och kort sikt.

LÄS ÄVEN: Politikerna säger ja till skolnedläggning – föräldrar ger inte upp: Arbetet går vidare

Förvaltningens metod att utveckla lokalförsörjningsplanen grundas på en extern leverantörs befolknings- och elevunderlagsprognos. Under de senaste 40 åren har befolkningsprognosen konsekvent visat på en ökning av befolkningen, vilket har resulterat i huvudsakliga nettokapacitetsökningar i lokalförsörjningsplanerna, något som förra årets lokalförsörjningsplan för den berörda stadsdelen också rekommenderade. Vid kapacitetsökning kan denna metodik i händelse av en felaktig prognos leda till elevbrist och överdimensionerade skolor, vilket primärt är en ekonomisk konsekvens. 

Om samma metodik används för att motivera kapacitetsminskningar kan det i händelse av en felaktig prognos orsaka brist på skolplatser, vilket får konsekvens för barn vars permanenta skolbyggnader försvinner, för pedagoger som tvingas att sägas upp, och för stadsplaneringen i helhet i de fall där marken som skolan tidigare stod på ersätts med bostäder.

Ett beslut om kapacitetsminskning som grundas på en prognos måste föregås av en grundlig riskanalys för att bedöma vilka konsekvenser som kan uppstå om prognosen inte stämmer överens med verkligheten. Detta är särskilt viktigt i en situation där hög inflation och höga räntor medför en betydande risk för att prognostiserade trender i flyttningsbenägenhet kommer att förändras. Effekten av en felaktig bedömning, eftersom riskanalys saknas, är att det skapas brist på skolplatser vilket får långtgående negativa effekter för drabbade barn och samhället i stort.

I underlag till beslut saknas också en tidig analys av risker för hälsa och säkerhet. I den aktuella frågan är det relevant med tanke på Blommensbergsskolans läge invid Essingeleden och särskilt då barn tillhör en känslig grupp för att utsättas för buller och höga halter av luftpartiklar, PM 10. Det är därför tveksamt om tillfälliga baracker och elevernas vistelsemiljö, dvs skolgården kommer uppfylla krav i enlighet med 2 kap i Plan- och bygglagen. Inte minst då elever och personal nästan fördubblas på skolan i jämförelse med idag. En stor del av skolgården omfattas även av riskavstånd till Essingeleden som är en huvudled för farligt gods. Människor, och i synnerhet barn, ska inte uppmuntras att vistas stadigvarande inom detta avstånd som är 50 meter från leden.

Sammanfattningsvis framgår inte hur åtgärden kan anses proportionerlig utifrån de uppenbart negativa effekter den får för inblandade barn samt de långtgående negativa effekterna avsaknaden av riskanalys kan komma att få.

Oppositionens uppfattning är också att ärendets utredning är behäftat med brister beträffande följande frågor:

• Hur ser elevprognosen ut i Gröndal med omnejd de kommande 10 åren?
• Hur ser prognosen av förskolebarn ut de kommande 10 åren?
• Vilka åtgärder skulle krävas för att bygga en ny skola där Ekensbergsskolan står idag och hur stor skola skulle kunna byggas?
• Hur länge skulle den befintliga byggnaden kunna stå kvar?
• Hur ser möjligheten ut att låta befintliga elevkullar gå klart sin skolgång i Ekensbergsskolan utan att fylla på med nya elevkullar?

Vi vill framhålla att oppositionens remissyrkande grundar sig på just det barnrättsperspektiv som inte beaktats i beslutet. I och med att det varken framgår av underlaget till nämndens beslut eller nämndens beslut i sig vilken påverkan beslutet får på barnets rättigheter enligt barnkonventionen, strider beslutet mot en sådan rättsregel att det föreligger skäl för Förvaltningsrätten att upphäva beslutet.

Nätverket Rädda Ekensbergsskolan

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Bli gärna medlem. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att bli medlem här. Tack! 
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel

• debatt
• Ekensbergsskolan
• överklagan

• Kommentera