Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

skomakare man

Aspuddens egna skomakare på anrik adress: Då säljer jag min lokal

Publicerad 17:48, 11 april 2023

I 15 år har Gabriel Aho drivit Aspuddens skomakeri lokalen intill Hägerstensvägen i Aspuddens centrum. Hans trivs med sitt yrke.

– De här kommer bli svåra att laga, säger Gabriel när jag sträcker fram mina vinterskor.

Han står lutad över kassadisken och inspekterar skon i handen. Att vara ärlig har tron lärt honom. Bakom ett radiatorrör sitter en bild på Jesus och en text på syrianska fastklämd. 

LÄS ÄVEN: Prisade företagare i Mälarhöjden: Så har de byggt succébutiken – 5 råd till nyföretagare

Stället med nycklar intill föreslår motiv med Simpsons, fotboll och olika hundraser för de nycklar han kopierar.

Det är torsdag och Gabriel har tre dagar kvar innan den värsta dagen på veckan infaller: söndag, då skomakeriet är stängt. Han beskriver det som en enda lång längtan till måndag. 

Men det var annorlunda när hans fru levde och väntade på honom hemma.

 – Vi var bästa paret alltså, jag lovar. Då brukade jag åka raka vägen hem, för jag saknade henne, säger Gabriel som även har en karriär som herrfrisör.

Skor sulas om på löpande band inne i verkstaden. 

Inne i verkstaden är det ett fåtal kvadratmeter att jobba på. En lugn låt spelas på radion. Den största delen av ytan upptas av maskiner, bänkar och en äldre symaskin som fortfarande används till att laga skor. På hyllor och väggar konkurrerar sulor, nycklar och verktyg om hans uppmärksamhet. 

Gabriels prydliga frisyr sticker ut i oredan som han vant rör sig i. Från raden av skor som ska betas av under dagen greppar han en vintersko med grov sula. Konstläder. 

Vid verkstadsbänken under en blå utsträckt lampa är ljuset varmt. Glasögonen åker på. Limmet står lutat för att han ska komma åt det allra sista ur plåtburken. En frän lukt sprider sig när penseln stryker hälen. Skon ställs i ett plåtskåp där limmet ska torka. En spik mellan sko och sula för att separera dem. De ska inte sammansmälta än. 

Det plingar till i dörren. En kvinna med svart kappa tar sig nerför trappan med snedtak. Hon berättar att hon köpt ylletofflor men att de är så hala på hennes golv. Gabriel säger att det går att lösa det men är det värt pengarna? Hon ska återkomma. 

LÄS ÄVEN: Kläddesigner öppnar i Midsommarkransen: Så får jag inspiration

Det plingar till igen och hon går ut. En av tre stockholmare besöker skomakare eller skräddare under ett år, enligt Stockholms hantverksförening. Även i Aspudden lagar man i stället för att kasta. Men trots det ökade hållbarhetsintresset finns det numera bara ett fåtal yngre skomakare i Sverige. 

Gabriel är orolig för yrkets framtid. Men han vill inte ha någon lärling även om Arbetsförmedlingen ringt flera gånger. 

– Jag har ingen tid eller ork att lära folk. Jag vill vara ensam och fokusera på mitt jobb. På en hylla i verkstaden väntar flera skor på behandling. 

Hans fru brukade kalla honom för doktor sko på syrianska.

 – Finns det någon som saknar skor? Jag gör det när jag åker hem. De är mina patienter. Nyligen inlagda är både gamla favoritskor som knappt går att laga men som ska få uppleva en sista jul och ett par dyrgripar. Helt nya i sin låda, men hela sulan har släppt. 

Gabriel kommer in med två koppar kaffe från källaren som är nedsläckt. Sträcker fram pepparkakor och ballerina. Det är fika men ingen paus. Koppen ställer han på ett bord fullt med stora ark av sulor och mellan klunkarna bänder han upp en av patienterna. 

Gabriel Aho längst in i verkstaden som ägts av flera olika skomakare sedan över 100 år tillbaka

– Nu ska vi limma fast sulan. Gabriel tar fram vad som liknar en blå hårfön. Men han behöver inte längre hålla den så högt att axlarna värker, det som tidigare tvingat honom sluta som frisör. Han tar fram skon som vilat i plåtskåpet. Ett envist, elektriskt ljud sprider sig. Limmet fladdrar när det byter konsistens.

Sedan sätter han igång en maskin med ett dovt knäppande ljud och skon träs på en metallpåle. En arm plågar den ovanifrån. Stötvisa ljud berättar att skon inte har någon chans att komma loss. Inte innan den är hel igen. 

Maskinen stannar och på radion spelas ett fiolsolo.

Pling! En kvinna kliver in. Hennes glasögon har immat igen. Hon lutar huvudet bakåt när hon förklarar för Gabriel framför ett plexiglas som skiljer dem åt vid disken. Kvinnan sträcker fram sina skor. Sulan har lossnat. De kommer överens om att arbetet ska vara klart om två dagar. Tack och hej, ha det så bra. 

LÄS ÄVEN: Cykelverkstad med italiensk touch öppnar i Örnsberg

Under pandemin var det glest mellan kunderna. Då fick Gabriel ekonomiskt stöd av Aspuddens centrumförening. Nu oroar han sig för ekonomin igen eftersom både nycklar, gummi och läder med ökat drastiskt i pris. 

Regeringen har dessutom höjt momsen för reparationer från sex till tolv procent. 

– De som betalar priset är vanligt folk. Staten måste sluta suga blodet ur dem. 

Fiolen på radion har bytts ut mot en predikan. Gabriel hugger tag i bootsen en kvinna lämnat in på förmiddagen. Den stora slipmaskinen formad som en stor metallkloss har tre munstycken placerade en bit ifrån varandra. Den går i gång och accelererar tills ett väsande och dånande ljud fyller de få kvadratmetrarna.

Mellan kundbesöken passar Gabriel på att slipa klacken på ett par gamla skor. 

Klacken på skorna förs mot den grövsta slipen. Det låter som en tandläkarborr när de möts. En svag doft av gummi sprider sig när skoklacken snurras runt. Maskinen tystnar och klacken inspekteras. 

Det är lätt att avundas hans kärlek till jobbet. För han trivs bättre här, där han kan sitta under lysrörsbelysningen och ta det lugnt med sina patienter och maskiner. Han har nekat flera som velat köpa lokalen. Kastat lapparna med telefonnummer som lovat stora summor. Vid pension vill han sälja den till en skomakare. Men det är en rödlistad art. 

– Det kanske är mitt fel att fler inte väljer yrket eftersom jag inte tagit emot någon lärling. Närmare pensionsåldern kan jag tänka mig att kontakta Arbetsförmedlingen och ta in någon. Kolla vi är smarta, vi invandrare, säger Gabriel och tittar upp från glasögonen. 

Genom det enda fönstret i takhöjd går det att skönja människors raska steg hemåt från tunnelbanan. Snart stänger Gabriel verkstaden, kör hemåt i Volvon och väntan på nästa dag börjar. 

Namn: Gabriel, Gibrail Aho, 56 år
Yrke: Skomakare
Bor: Norsborg
Familj: Två vuxna döttrar

Text och bild: Lina Mattsson

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Prenumerera gärna. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

Hur långt är vi beredda att flytta för ett jobb?

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram förslag på ett nytt flyttstöd som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb i andra delar av landet. Syftet är att fler arbetslösa ska kunna ta ett arbete i regioner där efterfrågan på arbetskraft är hög.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Var kan du tänka dig att flytta för att ta ett nytt jobb?

Mattis, Liljeholmen 
– Det skulle vara svårt för jag är rotad här i stan just och jag trivs bra. Men det beror på hur desperat situationen är. Just nu jobbar jag med IT och det finns ganska många jobb i Stockholm.

Emma, Årsta
– Jag vill inte hitta ett nytt jobb för jag tycker jättemycket om det jobb jag har just nu. Om vi hittar en större lägenhet skulle vi tänka oss att flytta. Vi bor i Årsta nu och vi skulle vilja stanna i söder om stan, vi har tittat typ på Farsta eller Hökarängen.

Anna, Spånga
– Jag skulle först och främst tänka vart som helst i Sverige nästan om man tänker så eller var det tänkt att jag skulle tänka i Stockholm eller får jag tänka fritt. För att hitta jobb för att få det att gå runt då skulle jag vara öppen där arbete finns  och avväga att det inte fanns för få människor som bor där. Jag vill vara där det finns lite fler människor som jag kan interagera med.

Tara & Ramona, Bandhagen och Älvsjö 
– Jag skulle vilja flytta till Japan på en gång, Kyoto kanske ute på landet, det är drömmen, säger Tara

– Jag skulle vilja flytta till London eller Chicago för jag trivdes väldigt mycket i Chicago, säger Ramona

Williams, Upplands Bro 
– Jag skulle vilja flytta till Norge för att det är ett land som är mer likt Sverige. Jag har åkt runt i världen men  jag tycker inte om de andra länderna även om  de har fördelar också.

LÄS ÄVEN: Dagens fråga: Är du allergisk mot pollen? Påverkar våren dig på andra sätt?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Publicerad 11:11, 25 april 2026
Annonser
Annonser
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons:

Skapa ett gratis konto eller logga in

Få tillgång till att läsa den här artikeln samt begränsat gratisinnehåll

Ja! Jag vill gärna ta del av nytt innehåll och uppdateringar.