Så förbereder sig skolorna inför våld och hot: Det finns inte en mall
Hägersten-Älvsjö Skärholmen Stadsdelsområde Publicerad 17:44, 5 februari 2025I samband med skolskjutningen i Örebro har frågan om förebyggande säkerhetsarbete på nytt aktualiserats för landets skolor, även i Skärholmen-Hägersten-Älvsjö.
– Aktiviteten bland Stockholms stads rektorer har varit hög på onsdagen, säger Stefan Eriksson, rektor för Slättgårdsskolan i Bredäng och Vårbergsskolan.
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här
Trots att flera skolor i området jobbar med säkerhet och trygghet och försöker förbereda sig för det värsta scenariot, finns det inte en enda mall att följa, enligt Stefan Eriksson. Till exempel blir detta tydligt när man pratar om inrymning eller utrymning.
– Faran med att bara öva inrymning som ett mantra gör att en del kan agera fel när det väl händer. Om larmet går och gärningsmannen är inne i huset och alla skriker “vi ska inrymma”, då är det oklokt. Vid ett sådant tillfälle är det bättre att bege sig från skolgården, säger Stefan Eriksson.
Han menar att man kan behöva agera olika beroende var på skolan man befinner sig.
– Det är olyckligt om vårt beteende blir statiskt vid krissituationer, säger Stefan Eriksson.
Så sent som i fredags skickade han ut ett rektorsbrev om hur skolan arbetar med säkerhet vad gäller hot och våld på skolan och menar att varje situation är unik. Det är en dialog han för med sina medarbetare.
Något som många skolor har gemensamt är ett alarmsystem som används vid kritisk kommunikation och incidenthantering.
LÄS ÄVEN: Efter skolskjutningen – så agerar skolorna i Hägersten-Älvsjö och Skärholmen
Hur förbereder ni er för en liknande händelse som den i Örebro?
– På Slättgårdsskolan har all personal en mobiltelefon. Om någonting skulle hända av akut karaktär, kan de genom en knapptryckning påkalla allas uppmärksamhet och visa sin position, samt vilken typ av händelse det gäller, säger Stefan Eriksson.
Detta system har de haft tillgång till sedan drygt ett år tillbaka och det kan även larma andra skolor.
– Det är något som vi verkligen har trimmat in hos medarbetarna och haft utbildningar i och övat genom återkommande testlarm för att hålla det aktuellt, säger Stefan Eriksson.
Som många andra skolor idag har Slättgårdsskolan låsta entréer, men Stefan Eriksson vill lyfta ett varningens finger.
– Vill någon in är låsta dörrar en skenbar säkerhet. Det tycker jag man ska veta. Det är alltför lätt idag att som obehörig slinka in när någon elev öppnar dörren. Det har jag upplevt på många skolor, säger Stefan Eriksson.
En del i skolans systematiska trygghetsarbete är att rastvärdarna ute på skolgården tidigt försöker fånga upp om det till exempel är några obehöriga närvarande.
De har övat inrymning med personalen där de lärt sig att barrikadera dörrarna med bänkar och stapla böcker för att förhindra att någon ska kunna öppna en olåst dörr.
Ni har övat inrymning med personalen, men inte med eleverna, varför då?
– Det är något vi reflekterar över. Det är en balansgång, speciellt med de yngre barnen. Vi vill inte skrämma upp dem i onödan. Men vi har berättat om olika strategier när det kommit upp frågor och de har fått titta på filmer anpassade för barn i ämnet.
LÄS ÄVEN Restaurang Tarantella förstörd i sprängdåd: Vi kommer tillbaka – ännu starkare
Hur säker är Slättgårdsskolan idag?
– Vi gör allt vi kan och det är ett pågående arbete, men man måste alltid dra på det svaret, man kan ju inte garantera hundra procent säkerhet. Vi lever i ett öppet samhälle och det är så det ska vara, säger Stefan Eriksson.
Han fortsätter sedan:
– Skulle man ändra det synsättet är det helt andra åtgärder som måste till med vakter som kontrollerar. Men där är vi inte, säger Stefan Eriksson.
Vid sprängdådet i Bredäng förra veckan förstördes fönsterrutorna på Bredängsskolans matsal. Den är under renovering, inga barn kom till skada. Anna Hoffsten är rektor på Bredängsskolan.
Hur är det att bedriva en skola vägg i vägg med den utsatta restaurangen?
– Dådet var inte riktat mot vår skola, men det är klart att det är tråkigt och mycket obehagligt, säger Anna Hoffsten.
Hon har arbetat på Bredängsskolan i åtta år och har inte upplevt det som ett problem tidigare. Skolgården är vänd åt andra hållet.
– Den är fin och trygg. Men det finns alltid för och nackdelar med att ligga så nära centrum, säger Anna Hoffsten.
LÄS ÄVEN Skottlossning i Långbro – stor polisinsats
På torsdagen ska Bredängsskolan ha en återsamling för personalen och repetera det arbetet som de gjort under hösten kring våld och hot.
– Det blir även ett tillfälle att fånga upp synpunkter och reflektioner från personalen, säger Anna Hoffsten.
Helena Forsell är rektor på Tellusborgsskolan, som har ett nära samarbete med både fritidsverksamheten, socialtjänsten och kontaktpolisen.
– Vi har ett internt larmsystem. Skolan har även ett yttre säkerhetsskydd, men eftersom många rör sig i lokalerna är vi alltid uppmärksamma. Om vi ser någon vi inte känner igen så tar vi kontakt och frågar vem personen är, säger Helena Forsell.
Två gånger per år går skolan igenom säkerhetsrutiner tillsammans med eleverna, berättar Helena Forsell.
Skolans kristeam regelbundet jobbar med att se över hur skolan ska agera vid eventuell evakuering, och att de säkerställer att skolans personal är insatta i processen.
– Vi har även informerat om att kuratorn finns tillgänglig för samtal och har en aktiv dialog med vårdnadshavare om stöd och vi har tagit fram stödmaterial för vår personal.
På Kämpetorpsskolan i Älvsjö och skolorna där omkring har man övat inrymningar både med personal och elever. Mats Olsson, rektor på Kämpetorpsskolan, säger att övningarna genomförts på grund av de senaste årens samhällsutveckling, bland annat skjutningen mot en port i Långbro i september.
Skolorna har en högre beredskap idag och har haft APT-möten för att hantera scenarier som involverar dödligt våld.
– Vi har ett oroligt samhällsläge och det händer åt helsike för mycket. Det finns alltid en beredskap, och den tror jag har ökat hos skolor generellt, säger Mats Olsson.
Anette Sari är rektor på Västertorpsskolan och hon säger att de förutom larmssystemet även tagit del av Stockholm stads vägledande stödmaterial.
– Vi pratar om hur man ska agera och vad som är viktigt att tänka på. Du vet aldrig hur du reagerar när det väl händer något, därför är det viktigt att prata om det, säger Anette Sari.
Anna-Karin Hellsten är rektor på Västbergaskolan. Där finns en krisgrupp som arbetar med planering och implementering av åtgärder i skolplanen, berättar hon.
– Sådana händelser (som skjutningen i Örebro, reds.anm.) väcker många tankar, rädslor och oro. Även om det inte har skett hos oss, reflekterar vi över om vi gör allt vi kan.
Västbergaskolans rektor fortsätter:
– Vi har ett elevhälsoteam med kurator och elevstödjare som finns till för personalen och eleverna. De kommande dagarna kommer att ge oss vägledning i hur vi arbetar vidare.
Enligt Stefan Eriksson, rektorn för Slättgårdsskolan och Vårbergsskolan, har aktiviteten bland Stockholms stads rektorer varit hög på onsdagen.
– Jag var uppe klockan fem på onsdagsmorgonen, dagen efter skjutningen i Örebro och det kom många tankar och idéer från kollegor och andra skolledare, hur vi kunde göra och hur vi kan hjälpas åt. Det finns inte en rektor som inte är aktiv i det här, säger Stefan Eriksson.
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla: redaktionen@battrestadsdel.se
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k