Polis och socialtjänst ber om hjälp för brott i nära relation – så ska du agera

Ett av polisens mest prioriterade områden är brott i nära relation. Det inkluderar brott mot barn, inklusive internetrelaterade sexuella övergrepp på barn, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

För att komma till rätta med dessa brott vädjar polis och socialtjänst om hjälp, både från sjukvården, skola, förskola, men även allmänheten.

– Vi kommer inte kunna vända det här själva inom polisen. Vi behöver hjälp av hela samhället, inte minst av allmänheten, press och media. Det är viktigt att synliggöra de som är utsatta och visa att vi inte tolererar detta beteendet, säger Johan Danielsson som arbetar med särskilt utsatta brottsoffer vid polisen i city.

– Hittills i år har vi tre mördade kvinnor i närstående relationer. Mörkertalet är extremt högt, säger Johan Danielsson.

Ada Leon Bakal är biträdande enhetschef på socialtjänsten i Skärholmen. Hon ser en ökning från föregående år, men även i år vad det gäller antalet våldsutsatta kvinnor som söker stöd.

– Vi ser att det sker en ökning av kvinnor i Skärholmen som ansöker om stöd utifrån våldsutsatthet, antingen i en nuvarande relation eller utifrån upplevelser bakåt i tiden, säger Ada Leon Bakal.

LÄS ÄVEN Våld i nära relation ökar under storhelgerna – så kan du agera

Trots ökningen finns det en stor oro bland kvinnor som gör att de inte vänder sig till socialtjänsten för hjälp.

– De är rädda för att söka hjälp hos oss eftersom de har fått den felaktiga uppfattningen att socialtjänsten kommer att ta ifrån dem deras barn. När kvinnorna själva är våldsutsatta, samtidigt som de måste skydda sina barn, blir det en pressad situation för dem om de då inte vågar be om hjälp, säger Ada Leon Bakal.

Detta gör att mörkertalet är stort och försvårar för socialtjänsten att nå personer som är i behov av stöd.

– Det är viktigt att vi i dialogen med de våldsutsatta förklarar att våra insatser riktar sig mot hela familjen med syfte att skapa goda förutsättningar för att kunna leva tillsammans. Vilket är det motsatta till att vi i första hand skulle arbeta för att splittra familjer, säger Ada Leon Bakal.

Hon pekar på vikten av att söka redan i ett tidigt skede för att kunna sätta in tidigt stöd och arbeta proaktivt.

– Vi ser att fler kvinnor ringer till oss där de uttrycker diffusa känslor av att relationen inte känns bra. De har svårt att uttrycka exakt vad det är, men det kan handla om bristande kommunikation i relationen, vilket kan vara är ett tidigt tecken på att något inte stämmer. Det är viktigt att även omgivningen reagerar när de ser tecken på att något inte är bra, säger Ada Leon Bakal.

Tidigare i april höll Polismyndigheten i Stockholm ett presseminarium för att informera om deras arbete mot särskilt utsatta brottsoffer. Mörkertalet är stort, enligt BRÅ är det endast tre procent som anmäler till polisen. 

Bättre stadsdel intervjuar Peter Berggren, lokalpolisområdeschef i Huddinge under presseminariet. Han förklarar varför barn som utsätts för – eller bevittnar – våld i nära relation själva riskerar att bli våldsutövare.

– Om man växer upp i en familj där våld förekommer blir det normbildande. När man sedan själv ska leva i en relation som ung vuxen blir användningen av ett visst språk eller hur man är fysiskt mot varandra präglat av den våldsamma uppväxten. Det blir normaliserat och skapar en utsatt position för den unges partner, säger Peter Berggren.

LÄS ÄVEN Nya regler: Våldsutsatta kan få förtur till bostadsförmedlingen

På vilket sätt riskerar våldsutsatta barn bli föremål för gängrekrytering?
– När det gäller ungdomar som har levt i en våldsutsatt hemmiljö, kan det göra att man inte vill vara hemma och fördriver tiden på andra platser och då kan man både synas för kriminella element och ses som en potentiell utförare, en person som man kan ge uppdrag, säger Peter Berggen.

Förutom samverkande insatser från skola, socialtjänst och polis behövs det trygga vuxna som agerar, till exempel fritidsaktiviteter med goda manliga förebilder, utan skadliga normer.

Ni vill att vi alla hjälper till för att bygga upp en motståndskraft för att stötta barnen, hur då?
– Det behöver finnas andra trygga vuxna som reagerar och bryr sig och som helt enkelt frågar hur det är. Polisen är den yttersta faktorn. Vi kan reagera på gator och torg, men alla behöver agera genom att tipsa om att detta är en ungdom som behöver hjälp och stöd, säger Peter Berggren.

Hur ska man agera om man misstänker att någon utsätts för våld?
– Det finns bara en sak att göra. Kontakta polisen. Är det så att man befarar att någon utsätts för våld där och då är det 112 som gäller. Är man orolig och har hört saker som tillsammans bildar en oro för ens granne, då kan man istället tipsa polisen. Det behöver inte i första hand handla om att gripa någon, utan om att hjälpa både personen som utsätter en annan så att de kan få vård för sitt beteende, men också skydda den personen som riskerar att utsättas. Har vi dessutom barn som utsätts då handlar det om att trygga vår framtid i samhället, Johan Berggren.

Är det klokt att själv knacka på hos grannen vid misstanke om våld?
– Man ska vidta de åtgärder man själv känns bekväm med. Det viktigaste är att larma, att vara en kapabel väktare. Om det betyder att man hellre ringer till polisen så att vi kan göra den bedömningen, då är det helt ok. Det är det minsta man kan kräva och det minsta man kan göra som medborgare, säger Johan Berggren.

På vilket sätt kommer ni att vidareutveckla ert arbete framöver?
– Genom den nationella operationen BETA och initiativet i Stockholm som kallas för Gryning har vi lärt oss massor. Nu implementerar vi det i vårt linjearbete för att bli mer proaktiva och mer offensiva lokalt i större skala, där samtliga medarbetare inom polisen ska ha kännedom om hur vi agerar vid den här typen av brott och dessutom ska vi förstärka samverkan med lokalsamhället där vi visar att vi kräver förändring kring den här typen av beteende och brottslighet.

Har ni de resurser som krävs för att växla upp er verksamhet?
– Vi kommer klara av det här inom ordinarie verksamhet, absolut. Vi har resurser och kraft för att hantera den här verksamheten, säger Johan Berggren.

Fakta om sexuella trakasserier
Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning visar att bland unga kvinnor i åldern 16-29 år hade en av fyra blivit utsatta för sexuella trakasserier. 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomförde ungdomsenkäter och djupintervjuer med ungadomar mellan 14-30. 60 procent av tjejerna och 18 procent av killarna hade bliviit utsatta för sexuella trakasserier en eller flera gånger.

Här kan du söka hjälp
Om du eller någon du känner har blivit eller är utsatt för våld i nära relation eller hedersförtryck kan du vända dig till socialtjänsten i Skärholmen. Det finns även hjälp att få på Relationsvåldscentrum Sydväst, RVC, som erbjuder samtalsstöd och behandling både för offer och förövare.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• brott i nära relationer
• brott i näsr
• mäns våld mot kvinnor
• polis
• socialtjänsten i skärholmen

• Kommentera