Debatt: Bostaden – det nya arvegodset och maktfaktor
Åsikter Publicerad 08:19, 31 januari 2026DEBATT. Från Mäklarsamfundets rapport av Öhlund/Lusensky (DN 10/12) kommer uppgifter om det ”demografiska skiftet” på bostadsmarknaden. Närmare var femte villa bebos av personer över 73 år. Och när de dör är det inte unga, trångbodda barn som ärver.
Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här
I rapporten ”Det går i släkten – Så blev bostaden det nya arvegodset” skriver de: ”Nästan hälften av de tillfrågade arvtagarna (44 procent) förväntar sig att ärva minst en bostad till ett uppskattat genomsnittligt värde av 2,6 miljoner kronor.”
Dessa förväntningar riskerar att förstärka den redan existerande ojämlikheten mellan de som har kapital och höglön, och de som inte har. Bostaden har blivit det nya arvegodset som gör att förmögenheter överförs mellan generationer.
Generationsskifte på bostadsmarknaden
Enligt Öhlund/Lusensky motsvarar detta cirka 16 000 hus per år i 20 år, eller runt 30 procent årligen av småhusmarknaden. Nu gäller det att bygga rätt småhus, minska bilberoendet och använda marken mer ansvarsfullt. Det innebär att bygga mindre villor, par- och radhus.
De föreslår att reavinstbeskattningen reformeras med enklare regler för uppskov framöver, och ställer följande frågor:
- Hur bygger vi småhus i rätt lägen, med rätt kvalitet och i rätt omfattning?
- Hur kan uppskovsreglerna moderniseras så att både småhus och kapital kan frigöras tidigare?
Öhlund/Lusensky konstaterar att viljan att flytta är låg bland personer som fyllt 73+, bland annat på grund av hinder som vinstskatt, flyttkostnader, svårigheter att få plats på särskilda boenden och servicehus.
Ökande ojämlikhet
De avslutar med följande slutsatser:
- Förmögenhetsöverföringen i Sverige sker i hög grad genom det ägda boendet
- Summorna som överförs i arv växer snabbt
- Arvsskatten avskaffades 2005, och därmed finns ingen officiell statistik över förmögenhetsöverföringar
- Arvet fungerar som en förstärkare av den befintliga ekonomiska situationen
Mäklarsamfundets Öhlund/Lusensky sammanfattar: ”Resultaten verkar röra sig mot mer av ett arvssamhälle där ägda tillgångar, snarare än inkomster, får allt större betydelse för hushållens ekonomi.”
Potential för förtätning i villaområden
Hyresgästföreningen presenterade 2025 rapporten ”Sveriges bästa villaområden – här finns potentialen att förtäta och skapa verklig trädgårdsstad.” Rapporten visar var de bästa förutsättningarna finns för att bygga fler bostäder i redan etablerade villaområden.
Förtätning av de tio mest utvecklingsbara villaområdena i Stockholmsområdet skulle kunna ge upp till 287 600 nya bostäder. I Stockholms län påbörjades cirka 9 000 bostäder 2025, vilket är knappt 40 procent av det årliga behovet i länet.
Men behövs det verkligen byggas så många nya bostäder?
Alternativa lösningar
I Dagens Arena den 28 augusti 2025 skriver redaktören för tidskriften Arkitektur: ”Även låghusbebyggelse går att förtäta och dela, men det kräver lite mer fantasi och nytänkande.”
Regeringen talar om en ny egnahemsrörelse. Om vi fördelar Sveriges alla 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus på enheter om 25 lägenheter får vi 100 000 boenden som skulle kunna dela vissa lokaler. Räknar vi in landets bostadsrättsföreningar har vi 30 000 potentiella cohousing-projekt eller kollektivhus.
Ett annat projekt med stöd av bland annat Boverket heter K500: ”Hur Sverige kan skapa 500 000 nya bostäder inom befintliga villaområden baserat på tanken att 1 procent av alla villaägare bygger en bostad per år under 25 år.”
Kärnan i projektet är att utveckla ”trädgårdsstäder” där nya bostäder skapas varsamt, som en del av lösningen för framtidens boende, utan att kompromissa med den befintliga miljön.
Politiska beslut krävs
Det är politiska beslut som har skapat förutsättningarna för vårt samhälle, och det är genom politiska beslut vi kan bygga vidare på vår demokratiska utveckling.
Byggbranschen står för mer än en tredjedel av miljöbelastningen – detta är något som berör oss alla.
Enligt Hyresgästföreningen står cirka 1 200 lägenheter tomma i Stockholm. I hela landet står 7 354 lägenheter i allmännyttan tomma. Samtidigt är hyrorna i nyproduktionen 50 procent högre än i det äldre bostadsbeståndet.
Detta är frågor som berör oss alla.
Bengt Sundell (V), Aspudden
LÄS ÄVEN: Debatt: Från trivsel till otrygghet – så har Axelsbergs seniorboende förändrats
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla: redaktionen@battrestadsdel.se
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Läs mer:
Mest lästa just nu:
- Prisbelönt amerikanskt drama får Sverigepremiär i Årsta – ung smålänning satsar eget sparkapital: Wow
- Polisen: Här sker flest telefonbedrägerier – så skyddar du dig
- Lista: Här spelar Parkteatern i sommar – 9 platser i Hägersten-Älvsjö-Skärholmen
- Händer i helgen 8-10 maj i Hägersten-Älvsjö-Skärholmen: 18 tips
- Kritik mot nya elbussarna: Detta saknar rörelsehindrade



















Följare 19,5k