Debatt: Därför måste förslaget om Nya Fruängen centrum stoppas

DEBATT. Brännkyrka Hembygdsförening är en förening i Sveriges Hembygdsförbund som har som målsättning att vårda och synliggöra hembygden i dag, dess historiska natur- och kulturarv och dess traditioner, främja kunskapen om hembygden och utveckla förståelse och engagemang för hembygden och dess historia. Mera specifikt innebär detta bl.a. att vi strävar efter att fornlämningar av kulturhistoriskt värde bevaras och vårdas, att byggnader, andra föremål och miljöer från äldre tider pietetsfullt bevaras för kommande tider, att vårt område inte förvanskas eller förslummas, och att områdets identitet behålls.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Som förening arbetar vi för att knyta ihop historien från gångna tiders utveckling med det som sker i nutid och kan komma att ske i en framtid. Vi vill att det ska finnas ett sammanhang i utvecklingen – ett sammanhang baserat på kunskap om och känsla för hembygden och dess kulturarv. Detta är särskilt viktigt i ett storstadsområde som utvecklas snabbt och har en stark ökning av bebyggelsevolymen och folkmängden, som Stockholmsregionen – och alldeles särskilt viktigt i dess södra del eftersom vi uppfattar att utvecklingen i många sammanhang här gått så fort att vi frågar oss om man i ansvariga instanser hunnit reflektera över hur det historiska arvet kan och bör påverka samhällets utformning. Vi har således fått ett antal mer eller mindre historielösa miljöer där man inte, eller bara i begränsad omfattning, tagit hänsyn till kulturarvet.

Detta gäller dock inte de flesta av de centrummiljöer i första och andra linjens förstäder inom Stockholms stad som skapades efter andra världskrigets slut, där man hittills, enligt vår subjektiva bedömning, ändå i hög grad lyckats upprätthålla de ursprungliga tankarna med utformningen av centrumkonstruktionerna. Fruängen centrum är idag, såvitt vi kan se det, ett av de mest typiska exemplen på kulturarvet från 1950- och 1960-talen.

Även om Fruängens centrum, på grund av eftersatt underhåll, är i behov av en omfattande upprustning utgör det ändå ett bra exempel på god arkitektur och mänsklig miljö. Vi uppfattar det också som att Fruängen centrum hittills kanske klarat sig bäst av alla jämförbara centra från 1950- och 1960-talet från förvanskande ingrepp i centrumbilden. Detta gör det särskilt viktigt att vårda som en milstolpe i kulturarvet.

Till detta vill vi lägga att Fruängen centrum ju är grönklassat av Stadsmuseet i Stockholm eftersom bebyggelsen anses särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Grönklassningen gäller just själva centrumanläggningen från 1950–60-talet, inklusive dess tidstypiska utformning, siktlinjer, skivhus och gestaltning som är representativ för förortens centrumarkitektur under den perioden.

Vår syn på stadsplaneringsfrågan i stort

Stockholms stad har en begränsad yta. Landarealen uppgår till 207 kvadratkilometer. Storstockholm, d.v.s. alla kommuner tillsammans i Stockholms län, har en landyta på ungefär 6 519 kvadratkilometer. Den sammanhängande tätorten Stockholm, alltså den yta som har en sammanhängande bebyggelse från centrum och utåt, har en total landyta på 435 kvadratkilometer. Befolkningstätheten i Stockholms stad är drygt 4 800 invånare per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för länet som helhet är ungefär 380 invånare per kvadratkilometer, alltså betydligt lägre.

Enligt den s.k. Sverigeförhandlingen skulle ungefär 100 000 bostäder byggas i länet där Stockholms stad skulle stå för inemot hälften. Det innebär att den kommun som upptar 3 procent av landytan i länet, och som redan är ojämförligt tätast bebyggd på ytan och höjden, alltså ska förtätas ytterligare – detta egentligen utan att ansvariga instanser överväger vilka andra ytor i Storstockholm som på ett bättre sätt skulle kunna bebyggas och ge mänskliga miljöer. Vi tänker då bl.a. på region- och länsplaneringsansvariga inom Region Stockholm och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Förtätning av de mest centrala delarna av Storstockholm får inte bli ett självändamål. Såvitt vi kan se finns det t.ex. utmed alla redan etablerade pendeltågslinjer områden där etablering av nya bostäder kan ske – och ge en kvalitetsmässigt bättre och mera naturnära boendemiljö för människorna. När man alltså, som just nu, har kommit till det läget att ett klassiskt 1950-talscentrum, Fruängen centrum, ska förtätas mycket kraftigt med höghus tätt runt en låghusbebyggelse, finns det anledning för stadsplanerarna i Storstockholms kommuner, Region Stockholm och länsstyrelsen i Stockholms län att börja fundera över om vi är på rätt väg.

Det finns anledning att ifrågasätta det system och den ansvarsfördelning som gäller för byggnadsplanering, inkl. bostadsplanering, i Stockholms län. Som det nu är utformat leder det inte säkert till bra resultat för bevarandet av nu existerande och skapandet av ett eventuellt framtida kulturarv.

Detaljplaneförslaget – centrumanläggningen

Förslaget förefaller vara utformat utifrån utgångspunkten att göra centrumanläggningen mera lönsam i ekonomiska termer. Den nuvarande centrumägaren tar med detaljplaneförslaget som grund initiativ till att bygga upp sju höghus tätt runt om och inom centrumanläggningens fastigheters gränser.

Därmed skapas naturligtvis ökad köpkraft till anläggningen genom de hyror företaget kan ta in från företagen som verkar i centret och från hyresgäster i de nya husen. Centret blir mera populärt att etablera sig i för företagare som säljer konsumtionsvaror, dagligvaror och -tjänster. Det förefaller enbart vara en kommersiell strävan som styr centrumutvecklingen, inte så mycket människors behov och önskemål. De enkäter och intervjuer som gjorts inom ramen för detaljplanearbetet ändrar knappast den bedömningen från vår sida.

Vi är inte så positiva till att centrumutveckling ska gå till på det viset. Om det är någon plats i ett samhälle som ska styras hårt av samhället självt och medborgarnas behov, och efter en sammanvägning av olika intressen, så är det den centrala delen av tätbebyggelsen, dess centrum – mötesplatsen för människorna. Detta borde vara särskilt angeläget vid en så stor ändring av den existerande detaljplanen som det föreliggande förslaget utgör.

Vi vill dock ge en eloge för företagets strävan att redovisa ett gott underlag till detaljplaneförslaget. Det finns mycket av värde i promemoriorna i detta material, som vi har kunnat ta till oss som hembygdsförening. Vi har dock inte blivit övertygade av de grundläggande resonemangen, som leder till så kraftiga ingrepp i centrummiljön att man i praktiken får ett helt nytt centrum med en annorlunda centrumidé. Vi anser att en mera tydlig behovsanalys borde ha gjorts.

De underlag som läggs fram i de olika promemoriorna i ärendet kan inte enligt vår uppfattning betraktas som en tillräckligt allsidig behovsanalys av vad man vill ha ut av centret. De ger visst underlag om vad vissa intervjuade, inklusive ungdomar, vill – men det utgör knappast en allsidig och systematisk bedömning av vad man från befolkningens och samhällets sida vill, och behöver, ha för verksamheter och boenden i centrum. Detta borde ha kunnat åstadkommas med en mera aktiv planeringsfunktion hos Stockholms stad, antingen hos stadsdelsnämnden eller hos exploaterings-/stadsbyggnadsnämnderna. Man måste kunna ha större krav på ett förslag till detaljplan för ett stadsdelscentrum än man har för andra ändringar av detaljplaner. Det tidigare beslutade s.k. programmet för hela Fruängen är heller inte utformat med utgångspunkt i någon form av behovsanalys. Brännkyrka Hembygdsförening är på bl.a. denna grund tveksam till detaljplaneförslaget.

Trafik och parkering

Vi saknar fortfarande en ordentlig analys av biltrafiken i området och då inte minst den påverkan som E4 har genom underdimensioneringen av kringliggande vägnät som inte kan ta upp den ökade trafiken vid stockning på E4. Den tidigare i programmet för hela Fruängen presenterade satsningen på social infrastruktur, t.ex. centrumanläggningen, parker och promenadstråk, som avses genomföras, bör bidra till ett gott liv och sammanhållning i området.

Men en god infrastruktur innebär även att människor ska kunna ta sig fram med samtliga fortskaffningsmedel – även bil. Detaljplaneförslaget redovisar, förtjänstfullt, visst ytterligare analysmaterial avseende trafikströmmar och parkeringsbehov.

Detaljplaneförslaget innebär att nu existerande besöksparkering, ytparkeringen bakom korvkiosken, tas bort p.g.a. att två av höghusen ska byggas där. Istället för ytparkeringen byggs ett parkeringsgarage i det nya huset i hörnan mellan Fruängsgatan och Elsa Brändströms gata.

Dessutom skapas ett mobilitetshus längre ned i backen mellan Elsa Brändströms gata och banvallen till tunnelbanan, som ska innehålla parkeringsplatser för boende m.fl. Hur detta påverkar infartsparkeringen invid banvallen förefaller inte helt utklarat. Det totala parkeringsförslaget beskrivs, enligt hur vi uppfattat det, som att det kommer att klara trycket av bilplatser för nytillkomna boende, bilåkande besökare till Fruängen och bilåkande pendlare. Vi är inte alls övertygade om det.

Förslaget riskerar enligt vår mening att driva flertalet bilburna besökare till andra centra än Fruängen centrum – och därmed minska möjligheten till en hållbar handel och ett myllrande folkliv i centrum. Butiker får nog, trots ökat antal boende i Fruängen centrum och stadsdelen som helhet, ställa in sig på ett minskat kundunderlag för sällanköpshandeln, t.ex. klädaffärer, elektronikaffärer och mindre ”varuhus” p.g.a. den i praktiken minskade tillgängligheten för bilburna som programmet för Fruängen och detaljplanen för Fruängen centrum skapar.

Tillförseln av nya invånare genom detaljplanens sju höghus och vad som i övrigt senare kommer att tillföras i nya boenden i hela Fruängen kommer dock sannolikt att ge ett förbättrat underlag för närköpshandeln, d.v.s. livsmedelsaffärer, små restauranger, frisörer, blomsteraffärer och liknande affärsverksamheter. Det är ju sådant man handlar när man är på väg till eller från jobbet.

Vi tror emellertid att man även i fortsättningen behöver köpunderlaget från omkringliggande områden i t.ex. Älvsjö, Segeltorp, Sätra och Västertorp. Vi är nämligen övertygade om att 40- och 50-talisterna i Fruängen och områdena omkring knappast lämnar bilen hemma när de ska utföra sina ärenden.

När man överväger trafiklösningar i kombination med parkeringsmöjligheter måste man ha i minnet att sträckningen för Spårväg Syd ännu inte är beslutad. Ett alternativ för sträckningen genom Fruängen centrum, som inte är helt osannolikt om man vill skapa maximalt underlag för spårvagnslinjen, är ju att linjen dras från trafikplats Västertorp via Mickelsbergsvägen, uppför Fruängsgatan förbi Fruängen centrum mot Gamla Södertäljevägen – och med hållplats mitt emot tunnelbanans huvudingång. Detta är ett alternativ som sannolikt är effektivast ur logistisk synvinkel, men kommer att skapa en mycket besvärlig trafiksituation med spårvagnar, bussar och bilar som ska samsas på ett ganska smalt gatuområde. I ungefär detta läge ska dessutom in- och utfart till parkeringshuset för centrumbesökarnas bilar läggas. Risken är att man får en mycket rörig trafiksituation i ett område där det dessutom rör sig många människor, och dessutom är en stor andel av dessa sannolikt skolbarn på väg till och från skolan.

Vi vill också ta upp frågan om varu- och postleveranserna till företagen inom centrumområdet. Såvitt vi kan förstå är området inte så väl anpassat för moderna lastning- och lossningsmetoder. Det märks ofta i dagens situation utanför eller i närheten av alla berörda företag där ”kaos” regelmässigt föreligger när en leverans via transportbil håller på att genomföras. Särskilt besvärligt är det när t.ex. posttransportbilar kör in på Fruängsgången och lastar av eller på post till de olika affärerna som distribuerar post. Såvitt vi kan bedöma kommer de besvärliga situationerna att bli ännu större om leveransmöjligheterna på parkeringen bakom korvkiosken omöjliggörs. Vi anser att planen borde ha innehållit en mera genomtänkt syn på varuleveranser och postdistribution, kanske via någon form av underjordisk distributionsanläggning, om detta är tekniskt möjligt.

Våra slutsatser

Vi har i vårt yttrande koncentrerat oss på ett par aspekter av detaljplaneförslaget för Fruängen centrum. Utifrån vår roll i samhället för att bevara och utveckla kulturarvet gör vi vår granskning utifrån aspekter som är av väsentlig betydelse för människan som bor i Fruängen. Livsmiljön är viktig och avgörande för människornas trivsel och sammanhållning i ett samhälle.

Ambitionen från centrumbolagets sida att skapa ett underlag för en överlevnad och fortsatt utveckling för centret är, enligt vår mening, vällovlig, men slår fel. Vi hoppas att med vårt yttrande få gehör för våra starka tvivel på att den föreslagna modellen är rätt väg framåt.

Brännkyrka Hembygdsförening avstyrker att stadsbyggnadsnämnden godkänner den föreslagna detaljplanen för Fruängen centrum.

Brännkyrka Hembygdsförening, Donald Molander, ordförande, Arne Lönnebring, vice ordförande, Håkan Jarmar, ledamot av styrelsen, Michael Book, ledamot av styrelsen.

Detta är Brännkyrka Hembygdsförening synpunkter på det samrådsunderlag som redovisas inför samrådet gällande detaljplan Fruängen centrum mellan 27 januari och 9 mars. Våra synpunkter ska ses i sammanhang med bl.a. vad vi tidigare redovisat i anslutning till samrådet om programförslaget över stadsutvecklingsområde Fruängen, dnr 2019-14311, och till motsvarande samråd för Region Stockholm angående Spårväg Syd, TN 2020-0642. Yttrandet till Regionen har också tillställts Stockholms stads stadsbyggnadskontor i kopia.

LÄS ÄVEN: Samråd pågår: Massiv kritik över Nya Fruängen centrum

LÄS ÄVEN: Samråd: Så ser planerna ut för nya Fruängen centrum

LÄS ÄVEN:Debatt: Är Stockholm en bäverkommun?

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Brännkyrka hembygdsförening
• debatt
• detaljplan
• Fruängen centrum

• Kommentera