
Debatt: Barnperspektivet i stadsplaneringen får inte bli tomma ord
Åsikter Publicerad 17:44, 26 september 2019REPLIK. Tack Nätverket för barns utemiljö, Bums, och föräldrarådsrepresentanter på förskolan Rosteriet! Ni lyfter oerhört viktiga aspekter av barns behov av anpassade utemiljöer och om den otillfredsställande utemiljön för barnen på förskolan Rosteriet.
Er debattartikel förtjänar att lyftas mer.
Vänsterpartiet drev på för en barnmiljard inför denna mandatperiod för att ge barnen plats i den växande staden – genom att upprusta skol- och förskolgårdar, lyfta och bygga nya parklekar och lekplatser, få bort mikroplaster och öka trafiksäkerheten runt skolor och förskolor.
Under den förra mandatperioden drev den dåvarande rödgrönrosa majoriteten igenom att all stadsplanering skulle ha ett barnperspektiv.
Inom kort kommer barnkonventionen dessutom äntligen bli lag. Trots detta saknas fortfarande allt för ofta ett barnperspektiv inom stadsplaneringen, och det som borde vara utrymmen och miljöer anpassade för barn viks istället åt bostäder, och då primärt bostadsrätter. Barnen hänvisas istället till parker, vilket kräver en stor utmaning av både barn och förskolepersonal.
Ett annat allvarligt problem är att våra parkanläggningar stärks med konstgräs eller fallskydd, eftersom det är det mest kostnadseffektiva sättet för anläggningarna att hålla långsiktigt. Samtidigt vet vi i och med ökad kunskap att de skadliga effekterna av dessa material framförallt frigörs vid slitage. Och vi vet även att just barn är extra känsliga för de miljö- och hälsoskadliga ämnen som framförallt finns i de additiv som binder konstgräset eller fallskyddsytorna samman. Dessa material är alltså väldigt problematiska med tanke på den höga exponering lekparker, idrottsytor och förskole- samt skolgårdar utsätts för idag.
Den grundläggande orsaken till trängseln i lekparkerna dagtid är att såväl skol- som förskolegårdar krymper i storlek samtidigt som barnkullarna växer. Lösningen blir att förskolor tvingas nyttja parklekar och idrottsytor som alternativ till bristfälliga förskole- och skolgårdar.
Stockholms stad har antagit en handlingsplan för förbättrad arbetssituation för förskollärare och barnskötare, och det är mycket bra. Men nu är det dags att vi från politiskt håll tar vårt ansvar och ser till att förutsättningarna verkligen finns för att skapa en bättre arbetsmiljö inom förskolan. Det handlar om mindre barngrupper, fler utbildade kollegor, fastanställda vikarier, lek- och springytor anpassade ur ett barnperspektiv samt ergonomisk anpassade lokaler för personal såväl inne som ute samt följa Boverkets råd om kvadratmeter per barn på förskolegårdar att röra sig på.
Barnperspektivet ska inte vara något som bara skrivs in i olika dokument och föreskrifter. Det måste finnas med på riktigt och alltid synas i konkreta förslag.

Maria Ljuslin (V), vice ordförande i Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs mer:
Mest lästa:
Följare 19,5k