Debatt: Bygg inte ett nytt Hornstull i Aspudden

Åsikter aspudden

Namninsamling angående planförslaget för Blommensbergvägen i Aspudden dnr 2019-05858

Denna skrivelse har lämnats in till stadsbyggnadskontoret med anledning av det samråd kring bostäder vid Blommensbergsvägen i Aspudden som pågår 15 juni – 16 augusti

DEBATT. Aspudden står inför en omfattande förtätning, än så länge finns fem byggprojekt med sammanlagt c:a 1000 nya lägenheter/radhus. Närhet till storstaden och tunnelbanan anges som en av orsakerna till detta. Aspudden och Midsommarkransen ska ingå i ”promenadstaden”, där alla ska kunna gå till det de behöver. Stadens centrum ska utvidgas.

Enligt planen ska bl.a. lamellhus och stadsradhus byggas på Blommensbergsvägen och Hövdingagatan vilket kommer att påverka både djur, natur och vår närmiljö här i Aspudden.

Aspuddens karaktär är inte stadslik, utan småstadslik, och det är denna småstadskvalitet som är Aspuddens signum och unika karaktär.

*Perspektivbild redovisande föreslagen utformning av ny bebyggelse längs Blommensbergsvägen. . Skiss: DinellJohansson*

Vi anser att vid vidareutveckling av området måste hänsyn tas till detta. Ett ”Hornstull” är inte att eftersträva i området. Det är således angeläget att det vid en utbyggnad av områdets bostadsbestånd inte överexploateras så att småstadskaraktären förstörs eller kraftfullt förändras till det sämre, ej eller så att Parklekens verksamhet och djuren störs – vare sig under byggnadstiden eller därefter.

Vi är några medlemmar i Brf Entitan som satt oss in i byggprojektet.

Här kommer en sammanfattning av våra synpunkter:

· Värna Aspuddens unika och småstadslika karaktär.

· Värna Aspuddens biologiska mångfald, naturvårdsarter och skyddsvärda träd. Spara stora ekar och tallar!

· Ny bebyggelse bör förhålla sig till omgivande grönska, lamellhus bör terränganpassas, ha sadeltak med tegel samt ha förgård. Färgskalan bör anpassas till befintlig kringliggande bebyggelse.

· Med hänsyn till de naturvärden som går förlorade föreslår vi att stadsradhusen på Hövdingagatan inte byggs.

· Vi föreslår att man inte inkräktar på av Aspuddsparkens mark och att man under och efter byggprocessen för en nära dialog med Aspuddsparken om vad som kan göras för att skydda parken och djuren.

· Avstå från att räta ut gatan i gathörnet Blommensbergsvägen/Hövdingagatan och placera fyravåningshus mitt emot djurparken. Vi förslår istället att hus byggs först mittemot där hästhagen tar slut.

· Då Blommensbergsvägens inte har potential att bli ett cykelpendlingsstråk, föreslår vi att detta förslag utgår. Trafiksäkra istället Blommensbergsvägen så att skolbarn lugnt och tryggt kan ta sig till och från skolan.

LÄS ÄVEN: Stadsradhus istället för flerbostadshus i Aspudden – V kritisk

Om Aspuddens grönska:

Aspudden har blandad bebyggelse, från sekelskiftet och framåt. En stor del av husen är byggda på 1940-talet. Då byggde man ”hus i park” och det sparades gröna stråk mellan bebyggelsen. Stråken har inte rörts och träden har sedan dess vuxit och blivit stora och mellan husen har vi fortfarande gröna mellanrum med riktig natur där djur och fåglar bor. Naturområdena är en av anledningarna till att Aspudden är så attraktivt. Genom nybyggnadsprojekten kommer delar av Aspuddens grönska att skadas eller försvinna. Detta får en negativ effekt, inte bara i sämre boendemiljö utan kan också vara negativt för klimatet. Med klimatförändringarna kommer fler värmeböljor och fler skyfall. Träd bidrar till att mildra effekterna av dessa.

”Träd har olika funktioner i städer där deras positiva effekter på stadsmiljö är både estetiska och praktiska. Förutom att ge grönska i staden förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande effekt genom att använda solenergi för sin tillväxt. Samtidigt ger lövverket skugga och svalka i städer under varma sommardagar. När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på stadens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som en nod i ett grönt nätverk i staden. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal växter, mossor, insekter och lavar.” (SMHI.se, Klimat 2021) Biologisk mångfald är viktigt för vår överlevnad, våra naturområden bidrar till att bevara arter.

LÄS ÄVEN: Debatt: Finns en hel del att bevaka när Aspudden förtätas med 230 bostäder

Enligt Naturvärdesinventeringen hittades i planområdet, förutom en mängd träd, växter, fåglar, groddjur och fladdermöss även 18 naturvårdsarter, varav 13 är rödlistade. 137 träd klassas som skyddsvärda, 21 av dem uppnår högsta bevarandevärde. Hur många träd som kommer att fällas framgår inte, inte heller hur det verkligen ska grönkompenseras. Att sätta upp fågelholkar, röja sly, spara lite död ved och sätta upp informationsskyltar om arter kompenserar inte för de hundratals träd som försvinner och med dem växt- och djurarter. I projektet måste ingå plantering av ett stort antal nya träd, buskar och växter, motsvarande det som försvunnit.

Ett minskat byggprojekt med färre hus och fler bevarade gröna mellanrum skulle minska skadan och behovet av grönkompensation. I Tyréns Kulturmiljöutredning (s. 31) sammanfattas på ett bra sätt framgångsfaktorer för byggandet i Aspudden, bl.a. att värna grönstråken, att integrera grönska i bostadskvarter, att ny bebyggelse bör förhålla sig till omgivande grönska, att lamellhus bör ha en anpassad färgskala, terränganpassas och ha sadeltak med tegel, och ha förgård. Och sist men inte minst; att bibehålla områdets gröna karaktär och spara stora ekar och tallar!

Om stadsradhus på Hövdingagatan:

I Naturcentrums Naturvärdesinventering anges detta grönstråk som ett av två rödmarkerade områden, dvs områden med högt naturvärde, naturvärdesklass 2. (s. 20) Detta framförallt p.g.a, gamla ekar, varav två är blivande jätteekar. I död ekved lever den rödlistade naturvårdsarten rutskinn som har hittats i området. Man har också tidigare hittat ekticka, även den en hotad naturvårdsart. Där finns också skogsalm och blommande och bärande träd och buskar. Skogsalm är en akut hotad naturvårdsart. Några av träden är mellan 100 – 150 år gamla, en ek bedöms vara 200 år gammal. Sammanlagt nio träd har klassats som skyddsvärda, varav de två ekarna har högsta klassning. För att bygga radhusen kommer de flesta träd att behöva fällas.

LÄS ÄVEN: Förslag: Större centrum och 270 nya bostäder i Aspudden

En av de stora ekarna (nr 400) som ligger närmast punkthusen kan eventuellt sparas, men det finns risk att rötterna skadas. Detta bör särskilt utredas innan nybyggnadsarbete påbörjas. Ytan för de planerade radhusen är mycket smal, avståndet mellan det nedersta punkthusets redan mörka uteplatser och radhusens baksidor kommer inte att vara mer än några få meter. Ska dessutom radhusen vara indragna en bit från trottoaren, som det står i planbeskrivningen, kommer det att bli mycket trångt mellan punkthuset och radhusen. Stadsradhusen tillkom i ett senare skede av planen, när det framkommit att det inte fanns tillräckligt mycket plats för alla flerfamiljshus på Erik Segersälls väg. Hövdingagatan ingick ursprungligen inte i planen. Med detta senkomna förslag ges plats för endast 8 familjer att köpa stadsradhus. På bekostnad av oersättliga höga naturvärden. Vi föreslår att stadsradhusen på Hövdingagatan inte byggs, främst p.g.a. de naturvärden som går förlorade.

Om cykelbana på Blommensbergsvägen:

På Blommensbergsvägen planeras ett cykelpendlingsstråk. I Rambölls trafikutredning framkommer att denna sträcka inte har förutsättningar för att bli ett pendlingsstråk. Det finns redan enkelriktad cykelbana längs Hägerstensvägens båda sidor, som cykelpendlare idag använder. Genom att cykla på Blommensbergsvägen blir inte sträckan till stan kortare. Vägen bedöms också vara mindre attraktiv p.g.a. större skillnader i höjdmeter, dvs backar. (s 16) Däremot bedömer man att trafiksäkerheten kan öka för barn som ska cykla till Aspuddsskolan eller Blommensbergsskolan genom att man anlägger kortare etapper av cykelbanan, till att börja med. Dvs. mellan Hägerstensvägen och Aspuddskolan och mellan Lövholmsvägen och Blommensbergsskolan. På sträckan mellan skolorna är det svårt att anlägga cykelbana, på vissa ställen är vägen så smal att man skulle behöva ta privat tomtmark för att möjliggöra cykelbanan. Under Essingeleden finns problem med bropelare, där finns även den branta och kurviga Blommensbergbacken. Sikten i kurvan är begränsad. En cykelbana utmed den sida av Blommensbergsvägen där skolan ligger skulle med stor sannolikhet förhöja olycksrisken för cyklande.

Eftersom utredningen visar att Blommensbergsvägens inte har potential att bli ett cykelpendlingsstråk, föreslår vi att detta förslag utgår. Även om man väljer att genomföra de två kortare etapperna med tanke på skolbarnens säkerhet kommer det att innebära ett onödigt ingrepp. T.ex. vill man räta ut vägen vid korsningen Blommensbergsvägen-Hövdingagatan. Detta innebär att en bit av Aspuddsparken måste tas bort. Vi föreslår att man istället för att göra något som inte behövs eller efterfrågas, ökar trafiksäkerheten för skolbarn genom fler farthinder, eventuellt vägavsmalning på raksträckor och behåller kurvan i ovan nämnda korsning. Dessutom kan det behövas ett trafikljus där skolbarnen korsar Blommensbergsvägen.

Många skolbarn kommer från tunnelbanan och säkerligen kommer många fler barn att komma gående från det nya området i centrum, och de andra byggprojekten. Trafikmängden på Blommensbergsvägen är idag liten, men beräknas öka med alla nya bostäder. Därför är det viktigt att farten hålls nere så att gående och cyklande kan vara säkra. Trafikhinder motverkar även att Blommensbergsvägen blir en genomfartsled till Essingeleden via Gröndal.

Om Aspuddsparken

Vi boende i området värnar Aspuddens karaktär och har ett starkt engagemang för vår närmiljö och dess kulturhistoriska värde, för 4H-gården och för området som rekreation för barn och dess föräldrar. Aspuddsparken är en viktig oas för Aspuddsborna och det är angeläget att Parkleken skyddas. Den och dess kringliggande verksamhet är viktig för karaktären i området och för människors välbefinnande. Dessa mindre djurparker torde vara särskilt skyddsvärda i en storstad där många barn inte har andra möjligheter att utveckla ett förhållande till djur och natur än på sådana platser.

Gården och Aspuddsparken är välfrekventerade av framförallt barnfamiljer, och är även en tillflykt för många som bor söder om stan utmed den röda linjen. Trycket på Aspuddsparken kommer att öka med fler boende. Det är mycket viktigt att byggprojektet inte påverkar parkens utrymme eller djurens hälsa. I Allergena och Cowis Utredning om hästallergen utreds hur djur nära hus kan påverka människor, t ex med allergier och flugor. Man kommer fram till att Aspuddsparken inte kommer att påverka de nya byggnaderna. Men hur påverkas djuren av den ökande trafikmängden och av att ha husen så nära inpå? Hästhagen, där tre hästar går, ligger alldeles intill Blommensbergsvägen.

Om man måste bredda vägen för att göra cykelbana måste hästhagen minska. Hästarna hamnar ännu närmare vägen. Hur påverkas djuren under byggprocessen? Hästar är lättskrämda djur, vilka åtgärder kommer att vidtas för att inte stressa dem? Vi föreslår att man inte inkräktar på av Aspuddsparkens mark och att man under byggprocessen för en nära dialog med Aspuddsparken om vad som kan göras för att skydda parken och djuren. Kan man t ex lägga de mest bullriga delarna av byggandet under sommaren när hästarna är på sommarbete? Vad kan göras för att skydda hästarna när väl husen är på plats? Kan man plantera träd och buskar mellan hästhagen och Blommensbergsvägen för att skapa ett skydd? Vi föreslår därutöver att planering kring renhållning redogörs för redan i detta stadie, samt för hur ett ökat slitage på parken ska motverkas. Renhållningen i Aspudden är redan idag eftersatt, och har gradvis försämrats de senaste åren. Med en snabb och kraftig befolkningsökning (boende och besökare) riskerar de efter byggnation kvarvarande grönområdena snabbt att förstöras.

Om husen på Blommensbergsvägen

Utifrån ovan resonemang anser vi vidare att förslaget om byggnation av bostäder utmed Blommensbergsvägen bör ses över. Att räta ut gatan i gathörnet och placera fyravåningshus mitt emot djurparken skulle drastiskt ändra parkområdets karaktär. Vi föreslår istället att husen byggs först mittemot där hästhagen tar slut, alternativt att lägre byggnader (t ex stadsradhus) uppförs på detta område. Om man väljer att bygga mittemot hästhagen är det viktigt att placera husen så att träddungen i hörnet Blommensbergsvägen / Hövdingagatan inte behöver fällas. I detta område finns åtta skyddsvärda träd, varav en ek (nr 22) har högsta skyddsklass; särskilt skyddsvärt träd. Tre ekar har näst högsta klassning; skyddsvärda träd (nr 8, 315, 316 och 381). De övriga fyra bedöms vara värdefulla träd, tre ekar och en 120 år gammal tall (nr 8, 315, 316 och 381). Det är mycket viktigt ur klimathänseende att spara stora gamla träd, för att t ex minska risken för översvämningar vid skyfall. Det tar 50 – 100 år innan träd blir riktigt stora, nyplantering löser inte problemet.

”Träd reducerar dagvattenmängderna genom så kallad interception, vilket innebär att vatten fäster på bladytan och hålls kvar där. Man brukar räkna att blad fördröjer 1 mm dagvatten per kvadratmeter bladyta (egentligen 1 mm3 vatten / mm2 bladyta). Ett stort träd kan ha en bladyta på 1 000 m2 och har därför reell betydelse för hur mycket dagvatten som genereras på en plats. Efter ett regn kan träd effektivt tömma ett biofilter genom evapotranspirationen, det vill säga avdunstningen och transpirationen från bladen. Därigenom återställs fördröjningspotentialen i systemet.” (Boverket.se, Ekosystemtjänster för klimatanpassning, Träd och dagvatten (2019). I Norconsults skyfallsutredning kommer man fram till att de nya husen inte kommer att påverka risken för översvämningar i området. Men vi ser redan idag, efter denna sommars intensiva skyfall, att många hus i Aspudden har fått sina källare översvämmade och att stadens dagvattensystem inte räckt till, med utsläpp i Mälaren som följd.

Vi föreslår att denna yta lämnas orörd, att inga träd fälls och att eventuellt hus läggs på ett sådant avstånd att rötter på den särskilt skyddsvärda eken inte skadas. Därtill föreslår vi att korsningen Blommensbergsvägen/ Hövdingagatan inte rätas ut. Korsningen, som den idag är dimensionerad, verkar som ett naturligt farthinder. En rakare väg skulle öka benägenheten att hålla en högre hastighet genom området, vilket väsentligen skulle öka risken för olyckor för de barn som rör sig i området och emellanåt springer ut i vägen, samt sannolikt medföra en ökad stressnivå för djuren. Det torde inte vara eftersträvansvärt att öka trafikgenomströmningen i detta gathörn, vare sig av bilar eller cyklar, tvärtom. I de nya byggplanerna föreslår vi att området kring skola och lek-/ och djurpark planeras på ett sådant sätt att genomströmningen av fordonstrafik bibehålls på dagen nivå, eller minskas.

Om parkeringsplatser Hur går tankarna kring parkeringsplatser? De parkeringsplatser som finns idag nyttjas flitigt och vi betalar idag 500 sek/mån till Stockholms stad för att få stå på någon av gatorna Erik Segersälls väg, Hövdingagatan och Blommensbergsvägen. Ska vi fortsätta och betala men platserna halveras? Hur ska besökare av Aspuddsparken och Aspuddens IP definitivt kunna parkera? Detta måste också beaktas i denna studie.

Om Hägersten-Liljeholmen som helhet

Det är svårt att överblicka hur många byggprojekt som planeras i vårt område. På ”Stockholm växer” hittar vi inte bara de 1000 lägenheterna i Aspudden, utan 1500-2000 i Lövholmen, Gröndal och c:a 3000 i Liljeholmsområdet. Fler projekt i närområdet finns. Med bara dessa 6000 nya lägenheter kommer säkerligen folkmängden öka med mer än 10.000 invånare.

Alla dessa tusentals nya invånare kräver service, omsorg och rekreation. De flesta kommer att utnyttja kollektivtrafiken. Tunnelbanan är redan idag överfull i rusningstid, Vintervikens grönområde utnyttjas av boende i alla kringliggande områden och naturen utsätts för hårt slitage. Det är stor trängsel på badplatserna.

Finns det beräkningar på hur många som kan resa med tunnelbanan? Hur många fler förskolor, skolor, fritidsgårdar, vårdcentraler, äldreboenden, bibliotek, idrottsanläggningar, badplatser och lekparker behövs? Hur ser den övergripande planen ut för dessa frågor?

Sammanfattning

· Värna Aspuddens småstadslika karaktär.

· Värna Aspuddens biologiska mångfald, naturvårdsarter och skyddsvärda träd. Spara stora ekar och tallar!

· Ny bebyggelse bör förhålla sig till omgivande grönska, lamellhus bör terränganpassas, ha sadeltak med tegel samt ha förgård. Färgskalan bör anpassas till befintlig kringliggande bebyggelse.

· Med hänsyn till de naturvärden som går förlorade föreslår vi att stadsradhusen på Hövdingagatan inte byggs.

· Vi föreslår att man inte inkräktar på av Aspuddsparkens mark och att man under och efter byggprocessen för en nära dialog med Aspuddsparken om vad som kan göras för att skydda parken och djuren.

· Avstå från att räta ut gatan i gathörnet Blommensbergsvägen/Hövdingagatan och placera fyravåningshus mitt emot djurparken. Vi förslår istället att hus byggs först mittemot där hästhagen tar slut.

· Då Blommensbergsvägens inte har potential att bli ett cykelpendlingsstråk, föreslår vi att detta förslag utgår. Trafiksäkra istället Blommensbergsvägen så att skolbarn lugnt och tryggt kan ta sig till och från skolan.

Birgitta Lagerqvist, Anna Westerholm, Gun Granqvist, Dragica Habijan, Cilla Lavér och Idde Schultz – medlemmar i Brf Entitan

Kommentar till bilden: Tyvärr är de flesta av oss som är upphovsmän till namninsamlingen bortresta nu. På bilden Cilla Lavér (tv) och Idde Schultz th). De som fattas är Birgitta Lagerqvist som har gjort det största arbetet vad gäller research och skrivande, Dragica Habijan, Gun Granqvist och Anna Westerholm. I bakgrunden syns hästhagen i Aspuddsparken.

Namninsamlingen lämnas över till Stockholms stad 16 augusti

Lokala nyheter i Hägersten-Älvsjö: Prenumerera på Bättre stadsdel (20kr/mån elller 200kr/år