Debatt: Så här ska snöröjningen fungera

Svar på: Replik: Därför fungerar snöröjningen så här

DEBATT. Vare sig om snöröjningen är dyr eller om den är tidskrävande så ska avtalet följas. En reflektion borde vara att en politiker vet vad som står i avtalet innan man kommer med uttalanden. Jag tror många medborgare skulle uppskatta det mer.

Det står klart och tydligt i trafikkontorets funktions- och arbetsbeskrivningar i avtalet angående snöröjningen hur det ska gå till i Stockholms stad.

Där står att entreprenören måste ha en maskinpark som ska klara av snöfall och vara väldimensionerad för områdets förutsättningar. Maskinparken ska presenteras för och godkännas av beställare i god tid före säsongsstart. Entreprenören ska ha resurser tillgängliga, utrustade och provade för att kunna utföra vinterväghållning enligt kontrakt så att fastlagda start- och åtgärdstider kan hållas. Entreprenören ska ta med i beräkningen att det kan snöa så att kriterierna uppfylls flera gånger i följd.

LÄS ÄVEN: Därför fungerar snöröjningen så här

Jour och beredskap för vintersäsongen ska hållas under perioden 15 oktober till 30 april. Det åligger entreprenören att i god tid förvissa sig om rådande och kommande väderleksförhållanden för att kunna planera nödvändiga snöröjnings- och halkbekämpningsinsatser. Vid åtgärdstillfället ska gång-, cykel- och körbana för motortrafik samt övergångsställen snöröjas i full bredd. Trappor och vilplan ska snöröjas till om möjligt en bredd av 2,5 meter exklusive barnvagnsramp. Trappräckessidan ska prioriteras och hållas fri från snö och halka. Snöröjning ska utföras så att yta med packad snö eller isbildning inte uppstår.

Vid snöröjning ska plogvallar öppnas vid övergångställen och gatukorsningar och hindrande snövallar tas bort. Busshållplatsers kör- och gångbanedelar ska snöröjas och rensas från packad snö och is i hela sin längd så att alla dörrar på bussen kan användas. Kantstenen längs hela hållplatsens längd ska vara frilagd. Busshållplatser ska ha en plogad förbindelse till närmaste lämpliga övergångsställe.

Huvudvägnätets körbanor, torgytor och GCM-banor (klass 1–3) ska vara rena från packad snö och is. In- och utfarter till vårdcentraler, sjukhus, äldreboenden, skolor och liknande, riktade åtgärder och p-platser för funktionshindrade samt  hindrande plogvallar för utryckningsfordon ska alltid öppnas i samband med snöröjning. Vid ytor där maskiner inte kan användas (vid entréer, trappor, övergångsställen, trafikhinder, busshållplatser och andra ytor) ska manuella insatser utföras.

LÄS ÄVEN: Insändare: Varför struntar stadsdelen fullständigt i snöröjning?

Snöhögar får inte läggas så att de kan användas som pulkabacke mot trafikerad yta, viadukter eller gångtunnlar. Snö får ej läggas så barn kan klättra över räcken, till exempel vid stup. Brandposter ska vara lättåtkomliga. Snöhögar får inte läggas siktskymmande vid övergångställen eller vid trafikkorsningar och utfarter. Samtliga ytor ska alltid halkbekämpas i direkt anslutning till snöröjning. Trappor och GCM-vägar med ledstänger ska snöröjas så att ledstången är tillgänglig för de gående.

Snöröjningsplanens ska tydligt visa hur entreprenören avser uppfylla kontraktskrav och entreprenören ska göra det sannolikt för beställaren att krav uppfylls. Plan för snöröjning ska vara godkänd av beställare före utförande av kontraktsarbete. Samtliga gator ska kompletteringsröjas inom senast 7 dygn och ska följa Parkering i Ytterstads (PYTT) regler och Lokala Trafikföreskrifter (LTF). Kompletteringsröjning påbörjas först när snöröjning enligt C2.1 färdigställts.

Kompletterande röjning innefattar snöröjning av alla ytor, flyttning av snöhögar och mittsträngar från olämpliga lägen. Snövallar ska flyttas till planerat läge, det vill säga läggas upp på den gångbana eller gräs- och naturmakytor som ska vara snöupplag. Öppning av garage- och villainfarter, entréer till flerfamiljsfastigheter och dylikt ska ske enligt gällande parkeringsregler. Ytor för förgårdsmark ingår i GCM-ytor och ska vinterväghållas vid kompletteringsröjning, dygn 1–7.

Snön får inte läggas upp så att den skadar närliggande husfasader, staket, växtlighet, reklamtavlor med mera. Upplogad snö får ligga kvar på de platserna där inte trafiksäkerheten eller framkomligheten äventyras. Vilka ytor som är användbara kartläggs tillsammans med beställaren före vintersäsongen. Fastighetsmark får inte användas som snöupplag. Snömodd ska avlägsnas så att ytan kan torka upp för att undvika spårbildning och isbildning vid frysning. Även snöslask räknas som snömodd. Man ska följa åtgärdskrav enligt tabell C1, snöröjning, snömodd/blötsnö.

För att leva upp till de höga kraven på trafiksäkerhet och framkomlighet på ytor skall förebyggande halkbekämpning utföras när väderläget så påkallar och när det finns risk att snö och is fastnar på ytan. Vid osäkra förhållanden ska trafiksäkerhetsskäl prioriteras.

GCM-ytor, trappor, vilplan, barnvagnsramper och körbanor ska halkbekämpas i full bredd vid frosthalka och små nederbördsmängder. Vid barmarksförhållanden halkbekämpas samtliga gång- och cykelbanor, även på planerad snövallssida. Punktsandning på inbromsningssträckor, korsningar, busshållplatser, branta backar, övergångsställen, trappor, gång- och cykelvägar utförs vid behov. Särskild uppmärksamhet ska hållas vid töväder när risk för frysning av smältvatten föreligger.

Matias Larhag, medborgare i Hägersten-Älvsjö stadsdelsområde

• debatt
• replik
• snöröjning
• trafikkontoret

• Kommentera