Det bästa av många världar: En intervju om Slow Hands

Denna artikel publicerades den 9 mars på Profet Musik. Texten är översatt från engelska med Google translate. Förslag på förbättringar av översättningen? Mejla: redaktionen@battrestadsdel.se

Profets chefsideolog intervjuar hjärnorna bakom Slow Hands, kaféägarna Martin och Fran Baxter, om deras vision om äktenskapet mellan kvalitet och enkelhet. Vidare diskuteras Slow Hands senaste musikaliska rendezvous-evenemang och hela konceptet med den svenska cafékulturen ifrågasätts grundligt. Njut!

”Vi öppnade med bara en espressomaskin och ett tomt rum. Efter nästan två år börjar det äntligen ta form lite”, säger Martin Baxter, medgrundare av Hägersten café och vinylparadis Slow Hands.

         Han sitter bredvid sin bror Fran, och de driver stället tillsammans med Martins sambo Sara-Maria Westerlund. Stängt som det är på måndagar står Slow Hands för tillfället tomt, men de två år som gått sedan öppningen har säkert satt sin prägel på lokalen. Det är inte tomt längre, och det finns säkert mer än bara en espressomaskin. Konst av olika visuella slag täcker de vita väggarna, upplysta av de sista strålarna av vinterns eftermiddagssol. Musik, blommor och pittoreska möbler fyller utrymmet som en gång var orört av bröderna Baxter vision.

LÄS ÄVEN: På Hägerstensåsen finns en av Sveriges bästa kaffeupplevelser – avgörs på Operakällaren

         Tanken med Slow Hands är att kombinera hantverksdrycker, speciellt kaffe och naturvin, med en avslappnad matmeny och kreativa uttryck av alla möjliga slag. Som musiker, kända för en stockholmspublik först och främst från den apokalyptiska powerpop-outfiten Birthday Girl, är den soniska utsmyckningen av det rymliga caféet kanske viktigast för Martin och Fran. Vi kommer snart till deras senaste musikaliska satsning, som så klart äger rum på Slow Hands, men först måste vi täcka hur och varför denna pärla av en plats började.

         ”Jag jobbade på café i Stockholm i några år och när jag lämnade ett av de jobben var jag nyfiken på om det fanns någon uthyrning någonstans”, säger Martin. ”Av ren tur hittade jag den här platsen, efter två minuters sökning.”

Att höra om den fantastiska lyckoträffen som landade i Baxters lokal, idealiskt belägen precis intill Hägerstensåsens tunnelbanestation, känns som att det var något som var tänkt att vara. Slow Hands har en fantastisk dynamik med de närmsta grannarna – caféet ligger på bottenvåningen i ett nybyggt kollektivhus. Dessutom, som kommer att diskuteras längre ner, är förorterna (och särskilt Hägersten) en perfekt match för en plats som Slow Hands. På något sätt var bröderna Baxter ämnade att driva ett kafé i Hägersten.

         ”Vi hade funderat på att skaffa ett eget ställe, men vi trodde alltid att det skulle ligga längre in i framtiden”, minns Fran och tillägger: ”Vi ville liksom göra det i England innan vi ens kom hit.”

         När vi tänker tillbaka på gamla goda England, nämner bröderna att den allmänna inspirationen som har format deras verksamhet kom från två specifika platser, en bar och ett café:

         ”I princip två ställen i England: Bold Street Coffee och Big Hands”, säger Fran. »Bold Street Coffee, i Liverpool, skulle ha fantastiskt specialkaffe och en skivspelare, och personalen var riktigt cool klädd. Big Hands är en riktig klassisk bar i Manchester. Du brukade gå in och ägaren och personalen var mer berusade än någon annan där inne. De sprängde alltid musik ur lokalhögtalarna i det här lilla rummet. De två platserna var typ inspirationen.«

         Det är tydligt att Slow Hands är lite av båda, kanske utan den mycket höga volymen och det märkbara ruset bland personalen. Slow Hands är där en förbryllande bar, en diverse musiklokal, ett mysigt café och ett spännande matställe kombineras till en. Jag frågar bröderna om de tycker att Stockholm saknar sådana här platser.

”Jag tror att det är brist på ställen som bryr sig om kaffets kvalitet, men också brist på ställen med en viss karisma”, hävdar Martin.

         »Kanske en lite alternativ karaktär, något som inte är så klockrent. Jag tror att det är väldigt välkommet i Stockholm, förklarar Fran vidare.

         Bröderna Baxter är överens om att Slow Hands i sig matchar deras identitet ganska bra. Tydligen tog det ett tag för människor som liknade dem att komma till caféet, och till en början tyckte en del att det finurliga kaffet och de syrliga vinerna smakade lite konstigt (jämfört med vad som vanligtvis serveras på svenska kaféer). Nu har en likasinnad skara hittat vägen till Slow Hands, och vissa dagar kan stället vara fyllt med kaffeälskare som också njuter av icke-vardagsmusik som spelas på vinyl.

LÄS ÄVEN: Nytt lunchcafé öppnar på Konstfack

         Kanske håller konceptet på det svenska caféet på att förändras, eftersom en plats som Slow Hands var väldigt svår att hitta för bara tio eller femton år sedan. Jag välkomnar personligen denna förändring och hoppas att Slow Hands kan vara en inspiration för andra, som hur Bold Street Coffee och Big Hands fungerade som inspiration för bröderna Baxter.

För två år sedan, när Slow Hands först öppnade sina dörrar för allmänheten, påverkade covid verksamheten mycket. Eftersom fler jobbade hemifrån stannade fler ute i förorten under dagarna istället för att åka till innerstadskontor. Som ett resultat har aktiviteten i förorter nära centrum blomstrat på ett sätt som var otänkbart före pandemin.

         Fran påpekar att Stockholms centrum, åtminstone kulturellt och metaforiskt, har flyttat till Södermalm det senaste decenniet. Med Hägersten bara några hållplatser från Hornstull är det mer troligt att folk tar sig ut till Slow Hands idag än om de skulle ha öppnat tio år tidigare. Ett förortscafé är mer aktuellt för hela Stockholm 2023 än det skulle ha varit 2013. Fran förutser att en sådan förändring kommer att fortsätta, och hoppas på den närmaste framtiden:

         »Under de kommande fem åren tror jag att vi kommer att se mycket utveckling och nya spännande platser i grannskapet. Det känns skönt att vara här ute!«

         En bred men blygsam smakprofil är vad Slow Hands mat- och dryckespolicy handlar om. Deras metod är idiotsäker:

         ”Att få de bästa leverantörerna och göra en väldigt enkel meny med det”, förklarar Martin och tillägger att den ekologiska aspekten är väldigt viktig när man väljer dessa leverantörer. Till exempel både mjölet som används i de hembakade bakverken och grönsakerna som används i deras opretentiösa rostat bröd och pastarätter – allt kommer från ekologiska gårdar i Sverige. Det kan kosta lite mer, men slutresultatet är bättre inte bara för konsumenten.

         ”Det är inte massproducerat och du betalar oberoende människor ett rimligt pris,” säger Martin, ”och jag tycker att det är försvarligt.”

Naturligtvis är det inte bara det svenska cafékonceptet som drar sina traditionella rötter, även kaffevärlden är i rörelse. Att ta klimatförändringar och rättvis handel på allvar när man sysslar med specialjava innebär att man betalar mer för att få några av de bästa bönorna i världen. Kostnaden är senare större, men det är även den allmänna upplevelsen.

         »Men det är ett helt ämne i sig« skrattar Martin, så vi lämnar ämnet för den här gången och vänder slutligen till Slow Hands senaste musikaliska masterplan:

         »Vi har haft livemusik, och det vill vi definitivt göra mer av i framtiden. Men nu har vi ett musikevenemang varje lördagskväll, avslöjar Martin. »The Company Store heter den. Det finns så många bra musiker i Stockholm, så vi vill att de ska komma ner, umgås och spela lite vinylskivor. Så varje lördag, med start i mars, har vi några av våra favoritmusiker från Sverige och andra länder som spelar skivor några timmar på kvällen.«

         Namnet på discjockeyklubben kommer från Tennessee Ernie Fords ikoniska låt »16 tons«, där sångaren säger att han är skyldig sin själ till butiken på företaget där han arbetar. En sådan deprimerande bild har egentligen ingenting med Slow Hands att göra, snarare ”det är bara ett roligt namn på en klubbkväll”, som Martin uttrycker det.

         Company Store-klubben kommer att visa upp jockeys med olika musiksmak, i ett försök att föra samman musiker för att fira musikens mångfald. Till exempel kommer den turkiske psykexperten Sven Wunder att snurra sina groovy skivor, liksom medlemmar från den japanska konstrockgruppen Bo Ningen, och det fenomenala kosmospopfenomenet Zhala – bland andra. Kolla in hela programmet nedan och se till att inte missa de exklusiva DJ-seten på Slow Hands i mars!

Mars
18 Ulrika Spacek
25 Sven Wunder

April
1 Mount Liberation Unlimited
22 Zhala
29 Vanvior

Text: Filip Lindström

Läs mer, se mer, vet mer, med Profet:
Videopremiär: Receptacles – »Lizards« med en krispig intervju om körsbär och paj

Chefredaktör och ansvarig utgivare Profet Musik: Filip Lindström. info@profetmusik.se

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Trevlig läsning!  Här klickar du för att prenumerera.

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• café
• Profet Musik
• slow hands

• Kommentera