Krönika: Därför är det viktigt med lokala proteströrelser – se på Telefonplan
Åsikter LYSSNA PÅ ARTIKELN Publicerad 18:07, 12 februari 2023KRÖNIKA. Hägersten-Älvsjö står inför flera större byggplaner som innefattar genomgripande förändringar av stadsmiljön. 4500 nya bostäder ska till exempel byggas vid Telefonplan till 2030, enligt det nya samrådsförslaget.
Detaljplanen för centrala Telefonplan innebär att flera höghus planeras mitt i hjärtat av den så kallade LM-staden – som är klassad som ett av landets industriminnen, med formspråk och arkitektur av riksintresse.
LÄS ÄVEN: Debatt: Barnen största förlorarna i Nya Telefonplan – men det finns en ljusning
Blir planerna verklighet innebär det bostadskvarter med en täthet som är fyra gånger högre än på Södermalm och det mest förtätande området i Stockholm. Höghusen innebär också en skarp avvikelse mot den arkitektur som området präglas av.
De protester från boende som ofta följer storskaliga byggplaner möts ibland med en raljant hållning från de som tycker att staden ska växa och som förespråkar att man behöver bygga. Inte minst synliggörs detta i begreppet NIMBY.
LÄS ÄVEN: Krönika: En trädgårdsmästares iver
I Wikipedia står att NIMBY eller Nimbyn är en akronym för frasen Not In My BackYard (inte på min bakgård). Termen används pejorativt för att beskriva boendes opposition mot ett planerat byggnadsprojekt i deras närhet, fastän byggnadsprojektet kan behövas, men helst då någon annanstans.
Om Nimbyn har en representant utanför den urbana myten, så har den kanske ett levande exempel i grannprotesten ”Telefonplans vänner”, som numera är en förening. Föreningen lyfter i sin Facebookgrupp ibland annat fram att forskning visar att det snarare är ett hot mot klimatpolitiken att bygga förtätade städer med höghus, och framhåller att projektet riskerar sätta ett stort tryck på en redan bristfällig och dåligt utbyggd kollektivtrafik i området, något som knappast kan sägas gynna kollektivåkande framför bilism.
De spridda motstånden mot byggnationsplaner och NIMBY-protester har format en motrörelse: YIMBY, som finns i flera städer. (akronym för Yes In My Backyard). YIMBY Stockholm är överlag positiva till byggplanerna vid Telefonplan.
LÄS ÄVEN: De vill stoppa skyskraporna på Telefonplan – så ska det gå till
På hemsidan för YIMBY Stockholm står att läsa: ”YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk som är öppet för alla stadsvänner. Vi vill att Stockholms ska växa och utvecklas. Och vi vill att staden ska utvecklas på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad – inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska och levande täta stadsmiljöer, inte glesa isolerade bostadsområden.”
Förtätningen anses positiv för ekonomi och en definitiv motvikt till bilåkande, där ”glesa och trista bostadsöar” kräver mer bilism. Nätverket är för hållbarhet, och för en blandstad och emot bakåtsträvare som gnäller över skuggiga bakgårdar.
NIMBY och YIMBY är två olika rörelser vars båda huvudargument är tankar om den hållbara staden.
Under mitt första möte med Telefonplans vänner som nybliven medlem i föreningen, utbrister en styrelsemedlem plötsligt: Jag tycker det står rätt bra saker på YIMBY:s hemsida också. En stunds tystnad sänker sig över mötet.
Där och då tänker jag, att debatten om byggandet är ett tecken på att staden lever. Att den växer. Att vi lever i en demokrati. Vad vore vi utan medborgares engagemang i lokalpolitiska frågor?
Det är naturligt att engagera sig i sitt närområde och se vad som händer där. Det är naturligt att vilja vara med och utforma framtiden i dessa områden.
LÄS ÄVEN: Krönika: Midsommardans och lek i Tarzanskogen – så levde vi förr i Mälarhöjden
Medborgarinitiativ och protester målas ibland ut som oförtjänt egoistiska och gnälliga. Men hade inte lokalbor i Solberga överklagat detaljplanen, så hade en rödlistad hackspett, som skyddas av artförordningen och anses utrotningshotad inte kunnat häcka och söka föda där den etablerat sig.
Byggherrar, nämnder och byråkrater har inte den känsla och vilja att ta hand om och bevara specifika områden, som de boende i själva området. Kanske inte heller den vilja att noggrant utreda förutsättningarna för och effekterna av byggandet utanför byggplanen.
Just det är också vad till exempel Telefonplans vänner och andra lokala nätverk är kritiska emot: Ensidigt ekonomiskt intresse och kommunal stelbenthet. Stora beslut som leder till en för evigt förändrad stadsbild och som också tycks utgöras av påtaglig konformism i höga hus. Höga hus kan vara billigare att bygga för byggherrarna och kräver mindre mark för kommuner, det behöver inte betyda att det blir varken billigt eller hållbart för samhället, köparen eller hyresgästen.
Därför är det viktigt med den lokala skärpa som grannar och närboende bidrar med, oavsett om de är för eller emot skyskrapor, höghus, förtätning. Jag läser vidare på YIMBYS hemsida: Ibland ska byggen stoppas, då de är uppenbart ohållbara.
Och som en medlem i Telefonplans vänner sade: Vi är inte kritiska mot byggande. Tvärtom. Vi inser att det måste byggas. Vi är för byggande. Och som en annan uttryckte det: Framför en naiv YIMBY eller en nejsägande egoistisk NIMBY vore en WHIMBY att föredra: What in my backyard. Det är snarare det vi är.
Kanske är vi alla det.
Vanessa Gustafsson Kojo
”Skribent som känner stor kärlek för mina kvarter Hökmossen och Hägersten. Skriver på Arbetarbloggen om mitt arbete inom socialtjänsten.”
Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera. Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Trevlig läsning! Här klickar du för att prenumerera.
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519
Mest lästa:
Följare 19,5k