Så drabbas ungdomarna av nedskärningarna inom socialpsykiatrin i Hägersten-Älvsjö

Träfflokalen Kravatten har under en längre tid drabbats hårt av budgetnedskärningarna inom socialpsykiatrin i Hägersten-Älvsjö. Nu omplaceras personalen, öppettiderna minskar och verksamheten tvingas flytta för tredje gången på fyra år.
– Man känner sig inte lika välkomnad här. Det är svårt att veta hur vi ska förhålla oss i huset, vissa rum får vi inte ens vistas i, säger Julia Storm, en av deltagarna på Kravatten.

Kravatten är en träfflokal för unga vuxna mellan 18-35 år inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning. Verksamheten öppnade som ett projekt 2007, efter en kartläggning över unga vuxna med psykisk ohälsa som visade att denna grupp kontinuerligt växer i antal.

Många av dessa ungdomar står utanför arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättningar som begränsar dem från att studera och arbeta. Utanförskap och isolering ökar risken för permanent sjukskrivning.

Kravatten ska hjälpa till att bryta den isoleringen. Verksamheten erbjuder social gemenskap, studiecirklar, hjälp med att hitta praktikplatser och de erbjuder även hjälp med studier och arbete. Utöver detta finns det även möjlighet till fysisk aktivitet. Verksamhetens generösa öppettider med cirka sex timmar om dagen, har varit en stor faktor till att deltagarna skapat nya rutiner och blivit motiverade.

LÄS ÄVEN: Debatt: Så här mycket betyder Kravatten för oss

Kravatten har gjort tre lokalbyten under de senaste fyra åren. De har flyttat från Fruängen till Telefonplan, och numera befinner de sig i Älvsjö. Omplaceringen till Älvsjö skulle vara en tillfällig lösning, men som från och med 1 januari 2020 blir permanent.

I samband med lokalbytet blir majoriteten av personalen omplacerade och verksamhetens öppettider halveras.

Bättre Stadsdel träffar deltagarna Lea Sarocchi, Julia Storm, Nina Bengtsson och Malte Romedahl i de nya lokalerna. De berättar om hur de känner kring nedskärningarna och vad de innebär för dem. 

Personalen på Kravatten har varit en viktig del i deltagarnas liv. De har bland annat hjälp deltagarna att skapa nya rutiner i sin vardag samt att de har hjälpt dem att komma igång med studier och arbete igen. Att majoriteten av personalgruppen nu omplaceras skapar oro hos deltagarna. 

– Personalen är utbildad i olika samtalsmetoder och möjligheten till enskilda samtal har alltid funnits. Många av oss har inte längre någon annan samtalskontakt. Nu när personalen ska halveras kommer den möjligheten till samtal försvinna, vilket påverkas oss negativt, berättar Lea Sarocchi.

Under intervjun delar deltagarna med sig av sina egna berättelser om olika situationer de upplevt, samt deras tankar kring hur nedskärningarna påverkar dem. Kravatten har varit en trygg punkt för deltagarna. De berättar om hur de började känna hopp och att det kändes som att saker och ting skulle lösa sig, sedan de började besöka verksamheten.

Hur känner ni idag efter omplaceringen och nedskärningarna?
– Man känner sig inte lika välkomnad här. Det är svårt att veta hur vi ska förhålla oss i huset, vissa rum får vi inte ens vistas i. Dessutom är det lyhört i alla rummen i huset, man hör andras samtal och man exponeras hela tiden, man får inte riktigt någon ensamtid, säger Julia Storm. 

LÄS ÄVEN: Debatt: Så försöker stadsdelen effektivisera bort psykisk ohälsa

Deltagarna berättar hur förändringarna påverkat dem negativt och att de nu behöver åka från Hägersten till Älvsjö för att ta sig till verksamheten, vilket utsätter dem för mer stress. De intygar även att de hade behövt en förvarning inför sådana stora förändringar.

Deltagarna hade blivit informerade att omplaceringen skulle vara tillfällig. När beslutet sedan togs att göra den permanent, blev de besvikna på bristen på kommunikationen.

– Vi hade gärna velat ha några månaders förvarning, då vi hinner ta in det och försöka anpassa våra liv efter den förändringen. Det kunde lika gärna varit genom ett sms eller liknande. Gärna ett möte där de kunnat berätta om vilka nedskärningar som behövs. Vi borde kunna mötas på mitten, så de kan förklara hur de resonerat kring beslut och så vi får säga vad vi tycker, förklarar deltagarna. 

Maria Ljuslin (V), sitter i Hägersten-Älvsjös stadsdelsnämnd och innan beslut tog var hon kritisk till nedskärningarna och flytten. Och hon är fortfarande tveksam till omorganisationen.
– Jag kan inte se att flytten i sig kommer att innebära en förbättring för deltagarna. Men Jag tror att förvaltningen kommer att göra sitt bästa för att lyssna in behov och intressen nu efter flytten väl är gjord.

Anledningen till flytten och omplaceringen av personal uppges ju främst vara på grund av att budgeten inte räcker till, tror du att dessa åtgärder kommer ge ett bättre resultat långsiktigt? 
– Jag är säker på att deltagarna redogör lika tydligt som innan vad de önskar få se som innehåll. Verksamheten är inget utan deltagarna, det är de som ska vara medskapande till innehåll och inriktning. Och de brukar de göra mycket bra, säger Maria Ljuslin.

Bättre stadsdel har försökt att få en kommentar från ordförande i stadsdelsnämnden samt ansvarig inom stadsdelsförvaltningen i Hägersten-Älvsjö för en kommentar om nedskärningarna

Text: Paliz Askari
Bild: Alex Farnsworth

• kravatten
• psykisk ohälsa
• socialpsykiatri
• stadsdelsförvaltningen

• Kommentera