Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

“Det var onödigt nära gränsen när vi besökte Gondolen”

Publicerad 09:06, 13 december 2016

Rektor på Aspuddens skola Ulrika Forsström medger att hon gjorde fel när personalen fick alkohol som gåva. Dessutom har nu skolans rutiner för konferenser ändrats. Det säger hon till Bättre stadsdel. 

Efter medieuppgifter har Stockholms stad tillsatt en extern utredning ska granska skolledningens resor, krogbesök och alkoholgåvor till anställda.

– Jag är själv skattebetalare i Stockholm och mycket angelägen om att skattemedel används effektivt. Därför välkomnar jag denna granskning och tycker att frågeställningarna är högst relevanta, säger Ulrika Forssström och fortsätter:

– Utan de mycket kostnads- och tidseffektiva, inventerande Kirunaresorna våren 2015 hade vi inte vågat genomföra en så omfattande lägerskoleverksamhet som vi nu har på skolan sedan i våras där 110 av våra mellanstadieelever bussas till Kiruna under 2 lägerveckor.

Hur gick ni till väga när ni bokade resan?
– Vi bokade billigaste tänkbara resa för 399:- kr/resväg och bodde i billigaste stuga med flerbäddsrum intill Ishotellet, vi åt en knäckemacka och kaffe till lunch på planet, avstod övertidsersättning och traktamente trots att vi haft rätt till det för att vi ville hålla nere kostnaderna. Vi hade enligt dåvarande riktlinjer rätt att med skattemedel dricka alkohol till maten i Jukkasjärvi men avstod och betalade måltidsdrycken privat.

Varför är dessa resor viktiga?
– Jag har själv åkt med eleverna på en av bussresorna i våras och sett hur förväntansfulla, glada och tacksamma de är under de dagarna och efteråt. De får fantastiska kulturupplevelser, minnen för livet och bestående kunskaper om viktiga samhällsfrågor genom denna ämnesövergripande, lustfyllda undervisningsform där alla sinnen får vara med. Dessutom stärker detta gemenskapen och ökar tryggheten bland eleverna att få dela en så här stark och faktiskt helt unik upplevelse med allt från rymden till samerna till gruvan och till iskonsten under loppet av några få skoldagar.

Blir det fler resor?
– Ja, vi kommer att åka dit till våren 2017 igen med en ny årskull elever och sannolikt även fortsättningsvis. Vi är väldigt stolta över vårt mod och vår kreativitet liksom för att vi tar ansvar för att utbilda våra elever i viktiga samhällsfrågor.

Hur resonerar du när det gäller konferenser för skolans personal?
– När vi har konferenser med olika arbetsgrupper på skolan som ledningsgruppen, arbetslag, ämneslag, elevhälsoteam och fritidshem anlitar vi ytterst sällan konferensanläggningar just för att hålla nere kostnaderna. Istället har vi dem oftast i våra egna skollokaler och går ibland ner till Winterviken för konferenslunch. Det är en tids- och kostnadseffektiv lösning där våra medarbetare kan prata jobb även vid lunchbordet utan att bordsgrannarna hör vad som avhandlas, dessutom på kort promenadavstånd från skolan.

Hur ofta har ni konferenser?
– Utslaget på 2,5 år så blir det i genomsnitt varannan månad någon arbetsgrupp på skolan har hel- eller halvdagskonferens som inkluderar lunch. Vid de två årliga kvalitetskonferenserna måste vi hinna klart med ett omfattande administrativt arbete med verksamhetsplaner och verksamhetsberättelse på väldigt kort tid varför vi behöver få sitta i ostörd miljö. Annars är vi i regel på skolan.

Vad av detta hade du gjort på ett annat sätt idag?
– Vi hade gjort på exakt samma sätt gällande Kirunaresorna eftersom vi nu kan utvärdera utfallet från vårens fantastiskt lyckade lägerskola. Vi tar självklart ansvar för att det ska bli ordentligt planerat, tryggt och bra innan vi skickar upp hundratals elvaåringar 125 mil hemifrån utan sina föräldrar. Både planering och genomförande har varit väldigt tids- och kostnadseffektivt.

Hur hade ni gjort med konferenser idag?
– För konferenser och representation har vi följt de policys och riktlinjer som gällt vid respektive tillfälle även om det var onödigt nära gränsen när vi besökte Gondolen hösten 2014. Vi tackade då av en chef och välkomnade dennes ersättare vid en och samma APT-konferens men hade kunnat göra detta mer kostnadseffektivt på till exempel en arbetslunch på Winterviken. Sedan hösten 2014 har vi istället organiserat det med en välkomstlunch för ny chef och separat avtackningslunch för en chef som slutat i samband med konferens som förläggs i våra egna skollokaler. Det blir mest tids- och kostnadseffektivt.

Hur hade ni gjort med gåvor idag?
– Jag borde även ha tänkt annorlunda beträffande det personalvårdskitt bestående av ledarskapslitteratur, solcréme, en chokladkaka och en flaska mousserande vin (ca 240 kr/flaska) som biträdande rektorer och arbetslagsledare fick vid sommaravslutningen i vår egen skolrestaurang inför alla våra nästan 200 medarbetare. Enligt riktlinjerna fick man då ge vin i avtackningspresent till de tre som slutade men inte till övriga 13 som personalvård i samband med motprestationen – läsningen av sommarens kurslitteratur i hängmattan. Där gjorde jag som tjänsteman fel enligt Stadens riktlinjer. Som skattebetalare tycker jag dock att det var väl använda pengar.

Vad säger du till dem som tycker att detta är ett felaktigt sätt att hantera offentliga medel?
– Jag är själv skattebetalare i Stockholm och mycket angelägen om att skattemedel används effektivt. Min bedömning är att vi har gjort det även om jag missat vid ett par tillfällen i min ansträngning att vårda personalen. Jag tar fullt ansvar för det och lär av mina misstag. Jag är dessutom personligen ansvarig och får stå till svars för min egen skolas ekonomiska resultat, kunskapsresultat, medarbetarnas och brukarnas nöjdhet. Varenda skattekrona ska självklart användas så effektivt som möjligt och min bedömning som jag gjort med min ledningsgrupp är att vi lyckas relativt väl med det även om vi förstås har en del kvar att utveckla på vår skola.

Vad tycker du om de regler som finns idag vad gäller representation och gåvor inom den offentliga förvaltningen?
Jag tycker att de är väldigt tydliga. Om jag hade fått besluta om hur mina egna skattepengar skulle användas hade jag troligen varit betydligt generösare mot mina offentliganställda. Personalvård, goda förutsättningar för kvalitetsutveckling och trivselskapande aktiviteter betyder mycket mer än man tror och är en kostnadseffektiv och hälsofrämjande investering som ger mångdubbelt tillbaka i form av glada, nöjda, kreativa, engagerade och friska medarbetare och vidare nöjda elever och föräldrar. Men jag respekterar och följer självklart de aktuella riktlinjer som finns.

Text: Mats Falck
Bild: Alex Farnsworth

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: