”Jag blev inlåst i en cell”

FÖRR OCH NU. Att tvingas bo på barnhem var ofta lika svårt som det låter. På Nybodahöjden, nära Liljeholmen och Midsommarkransen, finns byggnader kvar från det omtalade Nybodahemmet. I dag ligger här radhus och lägenheter, många i det ombyggda barnhemmet.

Mellan 1938 och 1967 hade Nybodahemmet, som drevs av Stockholms stads barnavårdsnämnd, plats för 245 barn, mellan ett och 16 år gamla. Barnen ”bedömdes inte kunna få en trygg eller adekvat uppfostran i sitt föräldrahem” och fick stanna på barnhemmet i upp till ett år.

Lek med dockor, Nybodahemmet, 1942.

Många kom aldrig tillbaka till sina familjer utan placerades vidare, på fosterhem eller en annan institution. Varje år var det runt 1 000 barn som hamnade på Nybodahemmet, där livet inte alltid var så lätt.

Många har berättat om smärtsamma separationer från syskon, och om brist på värme och kärlek: ”Personalen var fullständigt känslokall”, ”jag blev inlåst i en cell”, ”jag var ledsen och grät” och ”de visste att vi låg med killar och att vi drack men det gjorde inte något”.

Personalen ska också ha tagit tillbaka julklappar från barnen, eftersom klapparna bara ”var ett lån”. Andra berättar om våld och sexuella övergrepp.

Text: Maja Aase
Bild: Stockholmskällan
Stora bilden: Midsommarfirande, Nybodahemmet, 1942

På sajten www.styvbarn.se finns berättelser från en tung tid på Nybodahemmet:

”Nybodatiden var hemsk på många sätt pga personerna. Även institutionens rutiner var rena rama krigstidsbehandlingen med att rengöra oskyldiga barn dagligen. Första dagen fick vi vika ihop och överlämna våra egna kläder, mot deras gröna filtmattekläder. Då fick man först genomgå ett psykologiskt test också. Dagarna efter blev jag utbildad till tjyvpojke av de stora grabbarna. Vi små fick också lära oss att öppna låsta dörrar med stålkam, och vi bar alltid fällknivar, tändstickor, rep och dyrkar. De flesta rökte, men inte jag. Vi snodde mest på Söder. Cyklar gömde vi i skogen.

Mina två småsyskon var också där, men sedan de magrade mycket skickades de till ett fosterhem, dit jag tyvärr också kom i tonåren.”

”Jag kom till Nybodahemmet 1950 ganska direkt efter födseln i Enskede. Jag vistades på Nybodahemmet ca två och halvt år. Efter det adopterades jag till Tranås i Småland. Jag hade tur och kom till en bra familj och har inget att klaga på även om det är speciellt att vara adoptivbarn.”

”I början av år 1944 kom jag och mina syskon till Nybodahemmet. Min spanska mamma skulle föda sitt fjärde barn, min lillasyster. Vi talade endast spanska vilket inte uppskattades av personalen. Vad gjorde personalen? De gjorde kanske sitt bästa för att vi skulle förstå deras språk! Nej, de skiljde på oss, då tre syskon, och placerade oss inlåsta i var sitt rum, så att vi inte kunde tala, för dem, obegripligt språk. Jag kommer än ihåg vita väggar där endast en glasskiva fanns ovanför dörren. Så glad jag kände mig när den öppnades och människogestalter kom in genom den. Glad över gestalter, något levande. Men de fick inte vara levande, de arbetade i samhällets tjänst. Det är konstigt, men då lärde jag mig också att älska ensamheten och känna mig trygg i den.”

Mellan åren 1920 och 1995 placerades minst 250 000 barn i Sverige i fosterhem och barnhem, som Nybodahemmet. Staten har utlovat en ersättning på 250 000 kronor till dem som mellan åren 1920 och 1980 vanvårdats eller utsatts för övergrepp på institutioner och i fosterhem. Men att bevisa övergrepp är av naturliga skäl svårt: viktiga dokument saknas ofta. Av de närmare 5 000 personer som sökt ersättning har 54 procent fått avslag. Ett avgörande skäl till detta anses vara att kraven på den enskildes bevisning på allvarlig vanvård varit alldeles för höga. Av den miljard som avsattes har hittills endast hälften betalats ut. Den ansvariga myndigheten, Ersättningnämnden, är nedlagd sedan den 1 juli 2016.

Källa: Vanvårdsutredningen, Stockholmskällan, SVT, Wikipedia.

Nybodahemmet lades ner i början av 1960-talet, och efter det var det särskoleinternat och flyktingförläggning. Fram till mitten av 1990-talet hyrde olika företag in sig i husen. I samband med utställningen Bygga och Bo 1998 byggdes hemmet om till moderna radhus och lägenheter.

Källa: Wikipedia

• bilder från förr
• förr och nu
• historia

• Kommentera