Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Spårvagnsspåret i Mälarhöjden som blev Krausparken

Publicerad 05:56, 17 maj 2018

KRÖNIKA. År 1913 fick Mälarhöjden spårvagn. Brännkyrka socken hade inkorporerats i Stockholms stad och elektricitet dragits fram ända till Fridhem, det lilla villasamhället som låg vid mälarstranden och där många stockholmare under lång tid hade byggt sina stora sommarhus.

Namnet Fridhems villastad, som föreslogs som namn på det växande samhället, godkändes inte av posten, det fanns alltför många Fridhem och många platser som kallades villastäder. Villaägarföreningens styrande kallade till möte hemma hos en av medlemmarna för att få fram ett nytt namn. Herrarna la sina pannor i djupa veck men det förlösande förslaget kom från familjens hushållerska. Mälarhöjden, det ligger ju högt och vid Mälaren. Herrarna jublade och det bjöds på champagne.

Namnet accepterades snabbt och på den nya hållplatsen sattes skylten upp. Riktigt lika snabbt gick det inte för spårvägbolaget, på premiärvagnen står det Fridhem.


Det blev en stor dag och Mälarhöjdsborna gick man ur huse för att fira.


Senare drogs spåret fram runt nuvarande Coop och vände i en slinga.

Mälarhöjden var sista anhalten. Men i det nuvarande området Mälarhöjden-Axelsberg fanns ytterligare tre hållplatser, Storsvängen, Axelsberg och Hägerstens allé.


Storsvängen


Hägerstens allé, här gick vägen upp till Hägerstens gård.

För Mälarhöjden betydde spårvagnen mycket. Nu kunde man bo här ute och arbeta inne i stan och byggandet av nya bostäder kom snabbt igång. Det var inte bara människor som transporterades utan man kunde också skicka paket.


Runt hållplatserna bildades små centrum med affärer. I Sätrabacken, nuvarande Mälarhöjdsvägen, byggdes en affärslänga med ett flertal småaffärer och postkontor.


Konsumaffären som legat nere på Pettersbergsvägen fick på 30-talet en ny plats mellan Bellmanskällevägen och Selmedalsvägen. En tredelad affär med mjölk-, speceri- och köttavdelning.


Senare tillkom affärer på Slättgårdvägen och mitt i gatan stod en tall, den sörjdes av många när trottoaren framför T-baneingången gjordes om.

År 1964 var spårvagnsperioden slut.  Nu drogs T-banan till och förbi Mälarhöjden. En ny tid och stora omvälvningar för samhället. De flesta affärerna försvann, Skärholmen blev det nya lättåtkomliga köpcentrumet och även staten innanför tullarna blev lättillgänglig.

Och platsen där spårvagnen gått fram blev en lång park, som senare döptes till Krausparken. När Coop byggdes mitt i parken protesterade många. Nu är det gamla spårområdet, Krausparken, delat i tre. Den främre med planteringar och Ninnan Santessons staty Flicka med hund, den mittersta ett promenad- och joggingstråk och den sista börjar med en lekpark och fortsätter sedan som promenadväg ända bort till Axelsberg.

Numera är den gamla Villaägarföreningen omdöpt till Mälarhöjdsföreningen. Syftet är ungefär detsamma som det man hade i början av 1900-talet, en gemenskap för mälarhöjdsborna med gemensamma aktiviteter. De senaste fem åren har föreningen bland annat arrangerat Mälarhöjdsfesten i den mellersta delen av Krausparken.

I år blir festen på pingstaftonen, lördag 19 maj, och liksom tidigare år finns föreningar, konsthantverkare och företag representerade och man bjuder på ett omfattande scenprogram, en familjedag där gamla och nya mälarhöjdsbor träffas.

Birgitta Biesheuvel, Hägerstens Hemygdsförening

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: