Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Debatt: Därför är barnen förlorare när Årstafältet ska bebyggas

Publicerad 16:57, 16 juli 2024

DEBATT. Årstafältet i Stockholm skulle bli en epokgörande stadsdel med park i världsklass men med ökad exploatering försvinner kvaliteterna. Barnen blir de stora förlorarna.

Här kan du prenumerera på Bättre Stadsdel

Vilka kommer att köpa en bostad på Årstafältet? Troligen inte föräldrar som bryr sig om sina barns hälsa och välbefinnande. 

Det finns långt gångna och detaljerade planer på att bygga bostäder på Årstafältet i Stockholm. Planeringen inleddes med en internationell tävling 2008. Visionen var att ”skapa en ny epokgörande stadsdel med en park i världsklass”. Stadsdelen skulle innehålla 4 000 bostäder. Idag har antalet bostäder stigit till 7 000. Planerna består av ett femtiotal kvarter. Mestadels är de slutna och har ett höghus i ett av hörnen. Höghusen är mellan femton och tjugotvå våningar höga, övriga hus i kvarteret är fyra till åtta våningar. 

Fem bostadshus Årstafältet. Bild: Vera arkitekter

Hur blir det för barnen på Årstafältet? 
Så gott som alla kvarter är på alla sidor omgivna av biltrafikerade gator. De små bostadsgårdarna är skuggiga hela året. De är ofta uppstyckade av privata uteplatser och av höga planteringslådor. Det blir i sådana fall endast en liten ruta avsedd för barnen som bor i kvarteret. Det blir ingen yta för spring eller cykling och inga buskage att gömma sig i. De små barnen får förlita sig på att en vuxen tar dem över gatorna till en park. 

LÄS ÄVEN: Stor ilska över förtätningen i Hägersten – så kan planprocesserna hanteras

Fyra av de hittills planerade förskolorna ligger inne i kvarter och delar gården med de boende. Det ger usla lekmiljöer och konflikter. Tre friliggande förskolor har planerats hittills. En av dem är ett experiment. Den är mycket stor, med fyra våningar och sexton avdelningar. Tomten är trång och har bullerplank mot den intilliggande huvudgatan. Hur blir luftkvaliteten? Den är placerad där markpriset är lägst, längst bort från den centrala parken. Allt i denna stora förskola är ett experiment som hotar barnens hälsa och välbefinnande. En annan förskola kommer att bli skuggad största delen av dagen under största delen av året på grund av ett femtonvåningshus intill. 

Två skolor planeras. Den ena kommer att få sin trånga gård helt skuggad under största delen av året. En enda lekpark planeras, och den får inte bra förutsättningar. Den kommer att ligga tio meter öster om en rad femtonvåningshus. Den blir skuggad efter klockan två. Stigande kostnader påverkar bostadskvaliteten och barnens situation.  

LÄS ÄVEN: Ungdomsbostäder byggs i Mälaräng

I dag är Årstafältet till stora delar uppgrävt för bygget av avloppsledningar. Bygget avbröts i mars 2022 av på grund av att man underskattat svårigheterna med att bygga på den gamla sjöbottens djupa lerlager. I april i år ska en ny entreprenör återuppta arbetet. Den beräknade kostnaden för stadens del av projektet stiger. År 2015 var den 3,5 miljarder. 2020 var den sju miljarder, 2023 var den tio miljarder. För att finansiera de ökade kostnaderna ökar man antalet bostäder i de detaljplaner som fastställs. Högre hus har gett skuggigare och blåsigare miljöer. 

Flygbild Årstafältet, White

Det borde rimligtvis finnas en gräns för hur mycket man kan öka exploateringen. Exploateringskontoret varnar för att kostnaderna däremot kan komma att stiga ytterligare. Kontoret har gått igenom besparingsmöjligheter. Ett slopande av gatuträden skulle minska kostnaden. Men då skulle det å andra sidan bli problem med dagvattenhanteringen. Gatorna har redan den lägsta möjliga standarden. 

Däremot kan man enligt kontoret sänka kvaliteten på parkerna. Det vore i så fall ett avsteg från det ursprungliga målet att ”skapa en ny epokgörande stadsdel med en park i världsklass”. Om kostnaderna fortsätter att stiga kan Årstafältet bli en förlustaffär för staden. Att avbryta arbetet och tänka efter vore kanske ekonomiskt riktigt. För barnens skull vore det absolut riktigt att avbryta planeringen och börja om från början.  

Tor Edsjö är arkitekt SAR/MSA och företräder BUMS, Barns utemiljö i staden. 

Bild: Illustration: Arkitema/Shanks studio

Årstafältet
En ny stadsdel planeras med cirka 7 000 bostäder, förskolor, skolor, verksamheter och en park. Byggstart för bostäder planeras till 2026 med inflyttning 2028.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: