Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

kvinna vis räls

Förslag: Här kan gröna spårvägar byggas

Publicerad 20:00, 19 april 2025

MEDBORGARFÖRSLAG. Jag föreslår att Stockholms stad och region undersöker om gröna spårvägar – ytor med sedum eller motsvarande växtlighet – kan införas i Stockholm. Detta finns redan i ett flertal andra städer.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Sådana gröna ytor skulle påverka vår stadsmiljö på många positiva sätt – ökat CO2-upptag, minskat buller, kylande inverkan samt ökad biologisk mångfald.

Jag bifogar ett dokument Gröna spårvagnsspår i Stockholm där jag beräknat möjlig yta för gröna spårvägar.

Kerstin Simonsson

Medborgarförslaget är skickat till stadsdelsnämnden i Hägersten-Älvsjö

Gröna spårvagnsspår i Stockholm

1 – Introduktion och bakgrund

”Städer spelar en viktig roll i det globala miljöarbetet. Både FN och EU betonar vikten av att öka grönskan i stadsområden.” (Spolander, 2025). Så låt Stockholm och stockholmarna bidra i detta goda miljöarbete!

Vi kan öka de gröna ytorna i stadsrummet på många sätt (Callahan, 2023). Ett sätt är att införa gröna spårvagnsspår vilket skett i många städer t.ex. Strasbourg, Oslo, Frankfurt (VGF Verkehrsgesellschaft Frankfurt am Main, u.d.) – listan kan göras lång.

De gröna spårvagnsytorna ger många fördelar; upptag av CO2 och partiklar, minskat buller, kylande effekt samt positiv inverkan på biologisk mångfald (Sempergreen, u.d.) I detta dokument redovisar jag beräknad möjlig yta för gröna spårvagnsspår i Stockholm (Klimatkommunerna, u.d.), Solna (Klimatkommunerna, u.d.), Sundbyberg samt Lidingö. Min förhoppning är att Stockholm gör som många andra städer och skapar gröna spårvagnsspår.

karta

2 – Metod

I dokumentet har möjliga spårvagnsytor karterats och möjliga gröna ytor beräknats. Följande spårvagnsspår i Stockholmsområdet har ingått:

• Tvärbanan (linje 30 och 31)

• Spårväg City (linje 7)

• Lidingöbanan (linje 21)

• Nockebybanan (linje 12)

För kartering och beräkning av möjlig grön yta har GIS-verktyget QGIS använts och geo data från OpenStreetMaps och Lantmäteriet har använts för identifiering av spårvagnsspåren samt som bakgrund för visualiseringar i detta dokument. Möjlig grön yta för varje spårväg har beräknats utgående från en bredd på ca 3 meter (dubbelspår med spårvidd på 1 435 mm samt 700 mm avstånd från varje spår till ytter- och innerkant). Tunnlar samt korsade trafikytor har dragits av från resulterande grön yta.

karta

3 – Resultat

Resultatet gav en ungefärlig möjlig grön spårvagnsyta av 288 000 kvadratmeter (Figur 2) (Tabell

1). Spårväg City delar ca 3,6 km av sin sträckning med bussar i linjetrafik. Om även denna yta skulle kunna bli gröna spår tillkommer ytterligare ca 25 000 kvadratmeter grön yta.

4 – Diskussion och slutsats

I Stockholmsområdet finns alltså ca 288 000 kvadratmeter som verkar vara möjliga för gröna spårvagnsspår. Sådana gröna ytor skulle påverka vår stadsmiljö på många positiva sätt – ökat CO2-upptag (Anon., u.d.), minskat buller, verka kylande samt öka biologisk mångfald.

(Klimatkommunerna, u.d.) (Klimatkommunerna, u.d.).

Min förhoppning är att gröna spårvagnsspår blir verklighet inom en snar framtid.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: