Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Krönika: Fredspristagaren från Årstadal som glömdes bort

KRÖNIKA. Idag rusar tvärbanan fram över ett område, som i mitten av 1800-talet var sankmark där orrar kunde spela på vårarna. Idag är allt detta borta och här har under de sista årtiondena vuxit upp ett bostadsområde. Tåget stannar vid Årstadal och jag saknar ett minnesmärke över områdets fredspristagare. Han har blivit nästan helt bortglömd. Det man minns om svunna tiders Årstadal var att efter det andra världskriget tillverkades vid tunnelmynningen GB-Glass.

Inne i en liten djupfryst tunnel härskade vintern och var varulager för glassen. Före glasens dagar hade Årstadal varit en stadsdel med mycket skamfilat rykte. Jag hörde på 1960-talet skildringar av ett område där vägglössen trivdes och att både gamla och unga plågades av tuberkulos.

Annons:

Husen var dåligt underhållna och de hade uppförts i slutet av 1870-talet. I husägarnas arrendekontrakt med jordägaren Erik Josias Sparre framgår det att husen skulle rivas 50 år senare. Då var det bostadsbrist i Stockholm och många såg ett gyllene tillfälle att bygga ett dåligt hus och sedan hyra ut rum med eller utan kök. Det var ont om dricksvatten i Årstadal och det saknades hämtning av latrin och hushållsavfall. Hyrorna blev låga och i början på 1880-talet var det vanligt att ogifta mödrar sökte sig hit.

Den ansvarige för detta område var landshövdingen i Älvsborgs län Erik Josuas Sparre, som också var riksdagsman med säte i den andra kammaren. Landshövdingen tillhörde det mycket konservativa Junkerpartiet. Han ägde de stora gårdarna Årsta och Västberga.

Annons:

Hösten 1881 antecknade prästen i husförhörsboken att redaktör Klas Pontus Arnoldson med sin familj hade flyttat in i fastigheten Årstadal 1. Prästen glömde bort att anteckna att denne redaktör var vald av Botkyrka socken att sitta i riksdagens andra kammare och att han representerade Lantmannapartiet. Han hade den 10 oktober flyttat från Tumba järnvägsstation där han arbetat som stationsinspektör eller med det nyare ordet stins. Han skrev då artiklar för olika liberala tidningar om att fred var ett villkor för att alla skulle få ett bättre liv och också om att rösträtten inte skulle vara beroende av inkomst och kön. Det år han valdes in i riksdagen hade bara drygt 6 procent av landets befolkning rösträtt.

Klas Pontus Arnoldson var från Göteborg och började arbeta som biljettpojke på tåget mellan Göteborg och Jonsereds bruk år 1860. Då var han 16 år gammal och tvingades sluta sina gymnasiestudier på grund av att fadern hade blivit överkörd av ett tåg och avlidit av skadorna.

Det går att följa Klas Pontus Arnoldsons väg genom SJ tack vare att barnens födelseplats och dag finns antecknat i husförhörslängden från Botkyrka, Tumba station, från år 1881. Då finns sju barn antecknade. De äldsta var födda åren 1870 och 1871, sedan kommer två döttrar i Lerum, en dotter år 1874 i Elgesås i Skaraborgs län och slutligen två döttrar, födda åren 1876 och 1880 i Tumba. Stinsen Arnoldson bodde ungefär sex år i Tumba och senare tio år i Årstadal.

Annons:

Klas Pontus Arnoldson hade vuxit upp med Karl XII´s bibel och i tonåren läst Viktor Rydbergs böcker. Året innan fadern dog kom ´Den siste atenaren´ ut. Här ställde Viktor Rydberg frågan till sina läsare om det var rimligt att tro på en gud, som lät avrätta sin son som en missdådare. Två år senare kom ´Bibelns lära om Kristus´ ut med en ny fråga till läsarna. Var verkligen Jesus Guds son? Var han inte bara en av Israels många profeter?

Böckerna gjorde Klas Pontus Arnoldson fundersam och tankar om olika sätt att tolka Bibeln följde med honom livet ut. Hur och när han tog kontakt med Viktor Rydberg vet ingen, men hans brev till denna författare finns bevarade. Det är på grund av dessa tankar som Klas Pontus Arnoldson brukar klassas som frikyrklig, men hans tankar om religionen passar inte in i någon frikyrka. Trots detta var det de frikyrkliga i Botkyrka som röstade på honom.

Klas Pontus Arnoldson

Klas Pontus Arnoldson tog arbetet som riksdagsman på allvar. Våren 1882 skrev han en motion om att statskyrkans monopol på den religiösa uppfattningen borde avskaffas och att alla hade rätt att lämna kyrkan utan att gå in i något annat trossamfund. Motionen röstades omedelbart ned och Klas Pontus Arnoldson kom att betraktas som en kulturradikal liberal med farliga åsikter. Hans motion gav genklang bland Uppsalas radikala studenter och Hjalmar Branting insåg snabbt att här skulle han hitta en bra medarbetare när det gällde att starta en tidning för den framväxande socialdemokratin.

Klas Pontus Arnoldson hade sedan ungdomsåren I Göteborg blivit engagerad i den framväxande fredsrörelsen. Det var oroligt i Europa med Preussen som en ny stormakt. Kapprustning länderna emellan hade startat. Nu borde alla kämpa för att stoppa detta. Dessa tankar tilltalade också de radikala studenterna i Uppsala och våren 1883 kallade riksdagsmannen och stationsinspektören Klas Pontus Arnoldson till ett möte i Stockholm. Nu bildades Svenska Freds- och Skiljedomsnämnden i vilken Klas Pontus Arnoldson valdes till sekreterare.

År 1883 startade Hjalmar Branting och Klas Pontus Arnoldson gemensamt Tidningen Tiden, som registrerades som ett aktiebolag. Hjalmar Branting satsade stort och köpte aktier för 1200 kronor. Ett lösnummer av tidningen kostade 4 öre. Hjalmar Branting hoppades att detta skulle bli en tidning för den framväxande socialdemokratin medan Klas Pontus Arnoldson vände sig till liberalerna. De liberala läsarna skrämdes bort av Hjalmar Brantings socialistiska åsikter. Tiden tappade läsare och redan efter ett par år lades tidningen ner.

Annons:

Klas Pontus Arnoldson kunde bli mycket häftig. När han arbetade på en järnvägsstation var han arbetsledaren, som krävde att bli åtlydd. Han hade aldrig lärt sig att samarbeta och gjorde sig snart omöjlig i Svenska Freds och avsattes under ett stormigt möte som sekreterare. I riksdagen gled han mot vänstern och kom snart att betraktas som en politisk vilde med udda och farliga motioner.

Ingen av kritikerna anade att denne obetydlige stins med annorlunda åsikter skulle år 1908 erhålla ett pris för sina insatser för att förhindra en blodig upplösning av unionen med Norge.

Text och bild: Carin Önnestam

Carin Önnestams blogg

Mer om och av Carin Önnestam här.

Mer om Klas Pontus Arnoldson i Carin Önnestams blogg

Litteratur
Olle Svenning : Hövdingen Hjalmar Branting – en biografi ISBN 978-91-0-012371-O
Leif Magnusson : Vilka äro egentligen folkens fiender? Ett kapitel i boken Spåren efter Nobel årsbok för Tiksarkivet och Landsarkiven år 2001.
ISBN 91-88366-54-5
Husförhörslängder från socknarna Brännkyrka och Botkyrka

Publicerad 09:07, 2 juni 2019
Annons:
Annons:

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
InstagramInstagram har returnerat ogiltiga data.

Följ Bättre Stadsdel

MEDBORGARFÖRSLAG

Läs om olika förslag som medborgare lämnar in till sin stadsdelsnämnd. Du kan också lämna in ett själv.

Lämna in medborgarförslag
Stöd logoBättre Stadsdel

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
Dagens Fråga

Vad tycker du om den nya gråa färgen på höghuset i Axelsberg?

View Results

Loading ... Loading ...

Publicerad 14:20, 13 oktober 2017
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: