Därför säger stadsdelen nej till en större förskolegård

hägersten-liljeholmen

Det blir nog ingen större gård för förskolebarnen på förskolan Rosteriet i Liljeholmen. Stadsdelsförvaltningen sågar medborgarförslaget om att ta en del av parkmarken till en större gård.

Det var i september som föräldrar och föreningen BUMS (Barns utemiljö i staden) som skickade förslaget och nu har stadsdelsförvaltningen svarat. Förvaltningen ser problem med att upplåta ytterligare parkmark på platsen.

Om förskolan vill hyra mer mark till sin förskolegård är detta en fråga om markupplåtelse. Markupplåtelse söks via trafikkontoret och då får förvaltningen ärendet på remiss.

Förvaltningen skriver i svaret till medborgarförslaget att den i sådana fall kommer att uttala sig på följande vis i remissen:

Detta är en fråga om allmänna och enskilda intressen. Förvaltningen är medvetna om problemet med förskolegården vid Rosteriet, det var därför förvaltningen gick med på att låta mark upplåtas till en förskolegård.
Boverkets 40 m2 per barn är nationella riktlinjer, i Stockholm är det i princip en omöjlighet och det beror på dagens planeringsnormer – tät kvartersstad. Genomsnittlig storlek på förskolegårdar i Liljeholmen är ca 8 m2 per barn, strax över de 6 m2 som Rosteriet har.
Liljeholmen med omnejd har många invånare som behöver samsas om samma ytor offentliga grönytor, exempelvis parker. I och med utbyggnaden av Marievik, Nybohov, Liljeholmens centrum och Lövholmen kommer än fler att behöva samsas.
Trekantsparken specifikt har väldigt mycket besökare på den begränsade ytan. Förvaltningen ser inte det som möjligt att kapa av ytterligare en del av parken för att ge till förskolan att nyttja. Vid samtal med bland annat ansvariga på exploateringskontoret har dessa uttryckt stor oro för att Trekantsparken skulle naggas just på grund av att den redan är både liten och välbesökt.
Om förskolegården ska utvidgas måste närliggande parkväg att förflyttas. Detta medför ytterligare kostnader på uppskattningsvis flera hundra tusen kronor för förvaltningen på en fullt fungerande parkväg utan underhållsbehov. Det skulle också innebära att trafikkontoret måste flytta på de lyktstolpar som idag är dragna längs med parkvägen. Vidare skulle ett utvidgande av förskolegården innebära att förskolan behöver betala ytterligare arrende för marken. Detta betalas till trafikkontoret och är inget som stadsdelsförvaltningen kan reglera. Uppskattad ny kostnad för förskolegården blir cirka hundra tusen kronor per år i markarrende.
Om Rosteriet tillåts att öka sin förskolegård kommer detta leda till att förvaltningen måste se över även andra förskolor och huruvida de också kan vidga sina gårdar. Om förvaltningen då ska vara konsekvent måste även dessa förskolor tillåtas öka sina gårdars storlek vilket i slutändan leder till att en stor andel av stadsdelens redan begränsade mängd parkmark försvinner från allmänheten till att nyttjas endast av förskolor.

Förvaltningen menar att frågan om allmänna och enskilda intressen väger tyngst.

Förvaltningen hänvisar istället till att verksamheten får använda Trekantsparken då den är en allmän park. En park kan användas av samtliga medan en förskolegård bara av förskolan. Förvaltningen gör bedömningen att allmänna intressen väger tyngre i denna fråga.

Ärendet är uppe på nästa möte med stadsdelsnämnden.