Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Krönika: Märkliga livsöden i Liljeholmen i slutet av 1800-talet

KRÖNIKA. Våren vid tvärbanan Liljeholmen bjuder på oväntade upplevelser. Vid kanten av gångvägen blommar pingstliljor. De berättar en lång historia om det tappra folket som bodde i slumområdet Årstadal i slutet av 1800-talet. De gjorde sitt yttersta att förgylla det trista livet med blommor.

Det var landshövding Erik Josias Sparre af Söfdeborg, som, hade uppfört området. Efter hans död år 1886 ärvde dottern egendomen Årsta i Brännkyrka socken och blev ansvarig för Årstadal.

Idag tänker vi inte på att Liljeholmens centrum ligger i en dalgång, som åt öster sluttar ner mot Årstaviken och åt väster mot sjön Trekanten. Vid sekelskiftet 1900 var området känt för sina slarvigt byggda träkåkar och för att här saknades dricksvatten och ett fungerande avloppsnät. Grisar sprang runt på gatorna mellan husen och ingen brydde sig om att ta hand om soporna. 

I Liljeholmens historia glider det fram kvinnor med märkliga och ibland tragiska livsöden. Dit hör Lovisa Ulrika Sparre, som var dotter till ägaren av Årsta. Hon var född år 1852 och i sin ungdom bodde hon i Vänersborg. Fadern, Erik Josias Sparre, var landshövding i Älvsborgs län.

Fadern har skildrats som den ständigt frånvarande landshövdingen. Detta berodde inte på lättja utan på hans mycket stora intresse för järnvägar. En järnväg kunde göra landsbygden rik och när det gällde Dalsland kunde välståndet öka tack vare att det snabbt gick att frakta havre från landsbygden till Göteborg. Här köptes den upp av engelska köpmän för att sedan användas som hästfoder i London.

Erik Josias Sparre ansåg att staten inte skulle ansvara för andra järnvägar än de beslutade stambanorna. De övriga skulle privata företag äga. För att kunna förverkliga järnvägen genom Dalsland måste han skaffa fram kapital. Det gick att stycka av tomter till bostäder och på området vid nuvarande Liljeholmstorget lät han bygga hyreshus. Området kallades för Årstadal eller Föreningsdalen. Vatten kunde hämtas i sjön Trekanten och att bygga avloppsledningar var det inte tal om. Till några av husen fanns det små trädgårdsland och på vårarna syns fortfarande spår av detta i form av blommande pingstliljor.

LÄS ÄVEN: Krönika: Här är Vintervikens spännande historia

Erik Josias Sparre var mycket konservativ och jag gissar att detta även gällde inom familjen. Mitt intryck är att dottern gjorde uppror genom att utan pappans samtycke inleda en sexuell relation. När hon sedan år 1880 blev med barn måste pappan ge med sig och hon fick gifta sig. Den utvalde mannen var Louis de Geer af Leufsta, som var änkeman och 18 år äldre än Lovisa Ulrika.

Louis de Geer knusslade inte när det gällde morgongåvan utan skänkte sin unga hustru en mindre jordegendom i Uppland. Enligt tidens lagstiftning blev kvinnorna omyndiga när de gifte sig och deras förmögenhet och egendom fördes över på maken. När det gällde Louis de Geer skrevs det i ett dokument att hustrun fick behålla Årsta som sin egendom. Sockenstämman i Brännkyrka var missbelåten med de sanitära förhållandena i Liljeholmen, men ledamöterna hade stor respekt för Louis de Geer och bråkade aldrig med honom.

LÄS ÄVEN: Krönika: Flytta tavlan med vuxendop i Mälarhöjdsbadet till Varvsarbetarhuset

Mitt intryck är att Lovisa Ulrika upplevde lycka och trygghet i äktenskapet med de Geer. Han var välutbildad och kunde konsten att sätta sig i respekt. Han avled år 1887 och nu måste Lovisa Ulrika ensam ansvara för förhållandena i Årstadal. Paratyfus var en vanlig sjukdom. Prästen konstaterade i kyrkobokföringen att det fanns många utomäktenskapliga barn i de fallfärdiga husen.

Åt 1887 avled Louis de Geer och hans änka blev myndig. Det var ingen lätt uppgift att ansvara för Årstadal. Lovisa Ulrika gifte år 1894 om sig med Fredrik Rappe, som var jurist med diplomatiska uppdrag. Nu var hon omyndig och hennes make övertog Årsta. Fredrik Rappe tjänstgjorde i Berlin, Paris och Sankt Petersburg. Hur mycket hustrun följde med honom utomlands framgår inte av det material jag har tillgång till.

Det vanliga var i slutet av 1800-talet att ambassadörerna skulle se uppdraget som diplomat som ett hedersuppdrag och därför inte fick någon lön för sitt arbete. Inkomsterna från egendomen Årsta räckte inte till och därför beslöt han sig för att vid Sjövik bygga enkla hus, som kunde hyras ut som sommarnöje till stockholmarna. Dricksvatten kunde hämtas i Årstaviken, avlopp saknades.

Ingenting blev som Fredrik Rappe hade hoppats. Till Sjövik flyttade de sämst betalda arbetarna inom järnvägen och arbetare från Södermalm. Ännu ett slumområde växte upp. Det var vintertid svårt att värma upp husen. Barn och kvinnor var ständigt ute och letade efter nedfallna grenar i skogen.

Liljeholmens station 1880 (Stockholmskällan)

År 1906 köpte Stockholms stad Årsta. Staden växte och det mer mark för industrier och bostäder. Fredrik Rappes ekonomiska bekymmer var över. Utöver Årsta hade han genom sitt äktenskap fått hustruns aktier i ett par små skånska bruk.

År 1917 skildes Fredrik Rappe och Lovisa Ulrika. Fredrik Rappe flyttade till något av bruken i Skåne och Lovisa Ulrika drog sig tillbaka till morgongåvan hon fått av Louis de Geer.

Mitt intryck är att anledningen till skilsmässan berodde på oenighet när det gällde politiska frågor. Släkten de Geer var känd för liberalism och de ledande önskade satsa på ett starkt försvar. I den framväxande arbetarrörelsen fanns krav på nedrustning och att pengar skulle flyttas från försvaret till utbyggnad av skolsystemet. Den vita studentmössan fick inte längre vara ett klassmärke.

Fredrika Ulrika Sparre gifte aldrig om sig. Det gjorde däremot Fredrik Rappe. Den nya hustrun var dotter till en arbetare. Fredrik Rappe engagerade sig aldrig politiskt. Det är bara det nya äktenskapet som berättar någon om var han stod i politiken.

Text: Carin ÖnnestamMälarhöjden
Carin Önnestams blogg
Mer om och av Carin Önnestam 
här.

Litteratur:
Kyrkbokföringen från Brännkyrka socken
Ingemar Johansson : Storstockholms bebyggelsehistoria
 

Bilden: Karta och beskrivning över Liljeholmens Municipalsamhälle i Stockholms-Tidningen 1899-11-07

Publicerad 12:41, 13 november 2020
Annons:
Annons:

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
KALENDER: HÄNDER NÄRA DIG
  1. Välkommen till Västertorps scoutkårs digitala julbasar!

    21 november kl.08:00 - 4 december kl.17:00
  2. Promenera med Bättre stadsdel Kom igång!

    1 december kl.07:30 - 09:00
  3. Konstfacks julmarknad

    1 december kl.14:00 - 20 december kl.18:00
MEDBORGARFÖRSLAG

Läs om olika förslag som medborgare lämnar in till sin stadsdelsnämnd. Du kan också lämna in ett själv.

Lämna in medborgarförslag
Stöd logoBättre Stadsdel

Gillar du det du läser? Swisha en peng till: 123 086 79 86  

eller donera via PayPal:
Dagens Fråga

Bör det bli krav på att bära munskydd?

View Results

Publicerad 11:25, 13 november 2020
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:casino utan licens
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: