Viltvårdaren: Här är några tips och råd i försommartid

Tidigare i våras frågade vi er läsare vad ni vill att vi bevakar och skriver om. En sak som kom upp var de vilda djuren, vad händer nu under våren och hur ska man som människa agera för att de inte ska störas, eller om något händer.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

För att få svar på dessa frågor och för att en inblick i den årliga återkomsten av liv och energi som våren för med sig, har vi på Bättre stadsdel pratat med Richard West, som jobbar som viltvårdare i Stockholm stad sedan ett år tillbaka.

LÄS ÄVEN: Viltvårdaren: Det är ovanligt med älgar i området

Just nu föds många djurungar i naturen och ibland kommer de i kläm.

– När man ser ett skadat djur eller hittar en djurunge så anmäler man det till servicecenter eller Tyck-till appen, säger Richard West.

Serviceceneter är Trafikkontorets ”kundtjänst”. Telefonnummer är: 08-6510000. Lättast är dock att använda Tyck-till appen som är Stockholm kommuns app.

Den enda gången man ska kontakta polisen är när kört bil och kolliderat med ett rådjur eller ett större djur.

Djuren som är anmälningspliktiga och där man ska ringa 112 omedelbart för att göra e polisanmälan är: Älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn och mufflonfår.

 Du ska även placera ut en varningstriangel samt märka ut platsen där olyckan har skett. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann. Du måste göra en polisanmälan, ställa ut triangel och markera olycksplatsen även om djuret inte är synbart skadat eller ligger avlidet kvar på platsen. Det är inte ett brott att oavsiktligt kollidera med ett djur men det är ett brott att inte anmäla kollisioner med de ovannämnda djuren. För att kunna anmäla ett försäkringsärende så krävs det en polisanmälan. 

– Kör man på ett vilt som inte är anmälningspliktigt så är det bra att anmäla detta till kommunen så djuret kan tas omhand.

Det går alltid att kontakta polisen dygnet runt, året om, som kan kontakta viltvårdarna, för att säkerställa att alla insatser genomförs på ett tryggt och korrekt sätt. 

Richard har alltid haft ett jaktintresse och såg en möjlighet att omvandla sin passion till ett yrke genom att bli viltvårdare. Det är ett yrke som inte alltid är lätt och ofta innebär det många utmaningar. Till detta ska läggas att de åsikter som de från allmänheten om deras arbete inte alltid är positivt.

– Man hinner gå igenom mycket. Det är inte lätt, mycket utmaningar och såklart väldigt spridda åsikter om vad vi gör. Det är ju inte alltid jättepopulärt. 

LÄS ÄVEN: Fluffig kanin på vift!

Ett av de många ansvarsområdena som Richard hanterar är att ta hand om påkörda djur, vilket enligt lagen är polisens ansvar men där viltvårdarna får städa upp efteråt. Skadade djur och över populationer är också en del av deras dagliga arbete.

– Vi tar inte direkt hand om påkörda djur utan polisens eftersöksjägare sköter detta. Men ibland anmäls inte en kollision och då får viltvårdare ta hand om det. Det är inte ett lagbrott att oavsiktligt kollidera med ett djur, men att inte anmäla är ett brott.

Högperiod för ungar

Nu är det andra halvan av maj och rävarnas valpar har börjat komma och rådjuren föder sina kid. Rådjursgetterna beter sig då ofta väldigt trötta och hängiga, vilket kan få folk att tro att de är sjuka.

– Om man ser ett rådjur som verkar lite hängigt den här tiden på året är det troligtvis för att den ska föda. De byter även päls just nu så de ser ju lite ruggiga ut.

Richard betonar att om man hittar en djurunge ska man absolut inte röra den, eftersom det stressar den i onödan.

– Om det är så att man hittar en djurunge och man börjar röra den så kan det vara så att man lämnar vittring från sig, alltså doft. Det får mamman att inte vilja ha något med ungen att göra. Kontakta istället kommunen då. 

En vanlig missuppfattning folk har är att djur som ser slitna ut har skabb. Särskilt rävhonan ser sliten ut när hon har valpar men det betyder inte att den har skabb eller är skadad. 

Konflikt mellan människor och djur

Överpopulationer i området leder också till konflikter mellan människor och djur, särskilt när det gäller trädgårdar och badplatser som blir överfulla med gäss.

För rådjur grundar Richard och hans kollegor sina avskjutningar på antalet olyckor och de försöker hålla en balans i stadens grönytor.

– Gäss och duvor finns det alldeles för mycket av. Badplatserna är överfulla med gäss, många stör sig på dom och torgen är överfulla med duvor. Rådjuren är inne på trädgårdar där de inte alltid är så önskade. Det är en riktig balansgång. Här i närområdet är det inte lika mycket natur som ute på landet, det är mycket vatten runt om kommunen, så måsarna brukar vi låta vara.  

Säkerhet är en central del av viltvårdarns arbete och Richard betonar att de är mycket noga med att arbetet ska vara etiskt rätt och att folk ska känna sig trygga.

– Vi är väldigt noga med säkerheten och att det ska vara etiskt. Folk ska inte känna sig otrygga. Kan vi inte säkerställa säkerheten till 100 procent, så glöm det. Då är det bara att ge sig och ta det senare. istället.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Välkommen att prenumerera här. Tack!
Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• djur
• viltvårdare

• Kommentera