Judisk minoritetsflagga i Skärholmen väcker starka känslor

På Medborgarkontoret i Skärholmen har sedan ett år tillbaka fem bordsflaggor placerats väl synliga vid informationsdisken. De representerar Sveriges fem minoriteter, varav en är den judiska. Detta är något som upprört Mohammed Ali Alqudsi som skickat in en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen.

– Vi upplever att Medborgarkontoret inte längre är en trygg eller neutral miljö för alla invånare. Särskilt inte för oss med muslimsk tro och palestinskt ursprung, skriver Mohammed Ali Alqudsi i ett mejl, till Bättre stadsdel och han fortsätter:

– Att kontoret väljer att visa en flagga som starkt förknippas med en pågående konflikt upplevs som djupt respektlöst, provocerande och sårande. Kriget i Gaza har lämnat djupa sår.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Han menar att utsattheten blir extra kännbar på ett Medborgarkontor dit man vänder sig för att få hjälp i en redan personlig och ekonomiskt sårbar situation.

– Där möter vi samhällsvägledare som förväntas ge hjälp, råd och vägledning, att då mötas av denna flagga i en kommunal miljö, när man redan befinner sig i en livssituation präglad av oro och kamp, känns som ett slag mot både vår mänsklighet och vår tro, skriver Mohammed Ali Alqudsi.

Madeleine Appelqvist är enhetschef på Medborgarkontoret i Skärholmen. Hon säger att Skärholmen valt att uppmärksamma samtliga fem minoriteter genom att beställa flaggor och säger att kommuner i landet uppmärksammar minoriteterna på liknande sätt, men att staden inte har en officiell policy för flaggning på Medborgarkontor när det kommer till de nationella minoriteterna.

– Det kan eventuellt röra sig om ett missförstånd. Vi har en judisk flagga som representerar en av Sveriges nationella minoriteter. Vi har ingen israelisk flagga utplacerad på medborgarkontoret, säger Madeleine Appelqvist.

Stockholm stad skriver på sin hemsida att kommuner har enligt lagen en skyldighet att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige samt stödja och skydda de fem nationella minoritetsspråken. 

I Sverige uppmärksammas de fem nationella minoriteterna, urfolket samer, sverigefinnar, romer, tornedalingar och judar, på olika sätt. Vad gäller flaggning har den judiska minoriteten, tillskillnad från de andra minoriteterna, ingen etablerad dag och officiell flagga. Det är en fråga som diskuterats även inom den judiska minoriteten.

Aron Verständig, ordförande i Judiska Centralrådet (paraplyorganisation för samtliga judiska församlingar i Sverige) uttalar sig på den officiella hemsidan för de nationella minoriteterna minoriteter.se, varför den judiska minoriteten inte har en gemensam flagga.

– Den judiska minoriteten är inte en territoriell grupp och har aldrig haft en särskild flagga, till skillnad från exempelvis Israel som är en stat. Vi svenska judar är inte en egen nation och har historiskt inte haft en flagga varför det skulle kännas en aning konstruerat att skapa en nu. Det finns dock flera olika symboler, exempelvis Davidsstjärnan, som kan användas som symbol för judendomen eller för det judiska folket, säger Aron Verständig på hemsidan och han menar samtidigt att det är positivt att myndigheter vill uppmärksamma den judiska minoriteten.

Den judiska minoritetsflaggan på Medborgarkontoret i Skärholmen har Davidsstjärnan (Magen David) och den sjuarmade ljusstaken (Menoran) som symbol.

På minoriteter.se står det att Davidstjärnan troligen är den symbol som de flesta judar känner starkast för, men samtidigt är den problematisk för svenska myndigheter på grund av kopplingen till Israel. Aron Verständig föreslår en annan lösning.

– Eftersom vi varken har en flagga eller en nationaldag har svaret blivit att man gärna får uppmärksamma oss på andra sätt. Här vill jag särskilt lyfta Karlskrona kommun som varje år på det judiska nyåret, Rosh Hashana, flaggar med den svenska flaggan. Ett fint sätt att synliggöra den judiska minoriteten och våra traditioner, säger Aron Verständig.

Under 2025 fick Judiska centralrådet och Forum för levande historia i uppgift att uppmärksamma att det gått 250 år sedan judar i Sverige fick rätten att öppet leva och verka som judar. Det har varit ett år med arrangemang för att sprida kunskap om svensk-judisk kultur, tradition och liv i samarbete med kommuner, bibliotek, skolor, teatrar, museer, kulturhus, universitet, högskolor, studieförbund, förlag och föreningar.

Anmälan som skickades in till Diskrimineringsombudsmannen (DO) har inte lett till något beslut om utredning. Clas Lundstedt är pressansvarig på DO.

Hur motiverar DO sitt svar?
– Vad gäller skäl så ger vi inte någon enskild motivering till att en viss anmälan inte går till tillsyn, skriver Clas Lundstedt.

Bättre stadsdel har försökt nå Mohammed Ali Alqudsi för en kommentar.

LÄS ÄVEN Ett år efter flytten: Därför gillar Skärholmsborna sitt nya medborgarkontor

LÄS ÄVEN De vill ha tillbaka festivalen: Den gav gemenskap och kärlek

LÄS ÄVEN Hjälporganisation för barn ökar närvaron i Skärholmen: Detta vill vi göra

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

• Diskrimineringsombudsmannen
• flagga
• judiska minoriteten
• medborgarkontoret skärholmen

• Kommentera