Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Till vänsyer: Icke vit kvinna i svart tshirt. Mörkt längt hår och blåa jeans. I bakgrunden träd med gula blommor och hus. Till höger: Vit kvinna i långt gråfärgat hår. Svart tröja och grå kofta stående framför ett stort glasparti.

Socialsekreterarna i Skärholmen: Så har vi påverkats av turbulensen

Publicerad 07:56, 8 april 2025

Det har blåst rejält kring socialtjänsten i Skärholmen. Den negativa rapporteringen i media blev stor när 27 socialsekreterare i Skärholmen skrev ett öppet brev med skarp kritik riktat mot stadsdelsförvaltningen.

Derya Ammouri var en av dem. 

– Vi var upprörda, besvikna och kände oss överkörda av förvaltningsledningen, men sammanhållningen och stämningen på enheten för barn och ungdom är unik. Den fick oss att agera i höstas, men gör också att vi idag är om möjligt än mer sammansvetsade,  säger Derya Ammouri.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Fram till nu har fem socialsekreterare sagt upp sig, medan majoriteten har valt att stanna kvar. 

Det var ett avgörande chefsbyte som fick bägaren att rinna över. Linda Milleved Bertilsdotter är socialsekreterare i Skärholmen och fackligt ombud för Vision.

– Enheten för barn- och ungdom blev av med en omtyckt chef och det hade inte kommunicerats av ledningen på ett bra sätt. Det kom som en chock och var en av anledningarna som orsakade det kaos som sedan uppstod, även vi i facket var ovetandes om förändringen, säger Linda Milleved Bertilsdotter.

Hon har arbetat inom socialtjänsten i olika roller sedan 2006, bland annat som biståndshandläggare i Södertälje. Sedan 2018 har hon varit verksam i Skärholmen. Idag arbetar hon som socialsekreterare på enheten för ekonomiskt bistånd och har i egenskap av fackligt ombud och skyddsombud följt den turbulenta resan på nära håll. 

Skärholmen är ett utsatt område och arbetsbelastningen på socialtjänsten har i perioder varit hög. Vilket har varit mentalt tärande.

– Man kan nog aldrig vara mentalt rustad för sådana otäckheter som alla skjutningar inneburit. Det går inte. Vi är ju också människor. Många gånger är det våra klienter som vi arbetar med som på ett eller annat sätt drabbas, säger Linda Milleved Bertilsdotter.

LÄS ÄVEN Socialsekreterare i Skärholmen kräver mer resurser: Vi kan lösa gängkrigsproblemet

Den ökade arbetsbelastningen som kommer i vågor är något de har bättre beredskap för idag. 

– Nu börjar chefsstrukturen att sätta sig allt mer. Våra gruppchefer kan avlasta oss från vissa ärenden, antingen genom att ta över dem själva eller delegera dem till andra och hjälpa till med viktiga prioriteringar vid handläggningen, säger Linda Milleved Bertilsdotter. 

Hur har den negativa uppmärksamheten kring socialtjänstens förmåga i Skärholmen påverkat verksamheten?
– Vi ser inga ökade hot mot enskilda socialsekreterare. Den är inte större i Skärholmen jämfört med andra stadsdelar, säger Linda Milleved Bertilsdotter.

Hon nämner dock att en konsekvens av den negativa mediabevakningen är att många vårdnadshavare som är i kontakt med socialsekreterare är oroliga för att de inte ska få den hjälp de behöver.

– När föräldrar läser i tidningarna och får uppfattningen att man inte får något stöd i Skärholmen blir det svårare för socialsekreterarna att skapa det viktiga förtroendet som behövs i dialogen med föräldrar och klienter, ett förtroende som redan från start kan vara svårt att etablera. Nu blir det ännu ett lager av motstånd som vi måste övervinna, säger Linda Milleved Bertilsdotter.

Icke vit kvinna i svart tshirt. Mörkt längt hår och blåa jeans. I bakgrunden träd med gula blommor och hus.

Derya Ammouri har arbetat på enheten för barn och ungdom i Skärholmen sedan 2018, med ett kort uppehåll. Hon arbetade länge ideellt med barn och ungdomar i Skärholmen innan hon utbildade sig till socionom.

– Jag har alltid känt att jag vill förbättra och förändra för barn och ungdomar. Jag brinner för det här arbetet och Skärholmen är en speciell plats. Det är därför jag alltid har återvänt hit, säger hon.

Vad är anledningen till att inte fler sa upp sig när det såg som mörkast ut?
– En omtyckt chef försvann, men en fanns kvar, Linda Teel. Hon har funnits där och stöttat oss på alla vis hon kan, säger Derya Ammouri.

Derya Ammouri är en av dem som stödjer och introducerar arbetet för nyanställda, ett utökat ansvar hon haft sedan 2023. 

LÄS ÄVEN Fortsatt massiv kritik mot socialtjänsten i Skärholmen: Nu svarar förvaltningen

Vilka lärdomar bär du med dig från höstens turbulens?
– Att inte var rädd för att be om hjälp. Den känslan hade jag inte när jag var nyexaminerad, då upplevde jag att det var lite tabubelagt att be om hjälp från både chef och kollegor. Det känner jag inte idag. För att lyckas som socialsekreterare behöver man en bra balans mellan hjärna och hjärta, säger hon. 

Vit kvinna i långt gråfärgat hår. Svart tröja och grå kofta stående framför ett stort glasparti.

Linda Milleved Bertilsdotter tycker att aktionen med det öppna brevet var bra, att medarbetarna på enheten för barn och ungdom larmade. Det bidrog till en förändring. Facket har idag en större synlig närvaro på arbetsplatsen och tätare kontakt med ledningen. Medarbetarna har även en större insikt i hur de ska agera när de upplever att arbetsbelastningen riskerar att bli för stor.

Hur ser dina förhoppningar ut inför framtiden?
– De är positiva. Vi har en mer lyhörd ledning och Skärholmens socialtjänst består av många duktiga medarbetare med kämparglöd och många idéer som är proaktiva. Vi vet också att det kommer en ny och efterlängtad områdeschef som arbetat här tidigare. Det skapar en välbehövlig stabilitet och ökad tillförsikt, säger Linda Milleved Bertilsdotter.

Derya Ammouri instämmer. Hon ser att dialogen med ledningen blivit bättre idag.

– Det finns en betydligt större förståelse och insikt för socialsekreterarnas behov, säger hon och hoppas att rapporteringen om socialtjänsten inte skapar mer rädsla och misstro, säger hon.

Stora bilden: Derya Ammouri till vänster och Linda Milleved Bertilsdotter till höger.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: