Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

bastuflotte

Debatt: Ja till bastuflottar – nej till privatisering av allmänna badplatser

Publicerad 15:41, 16 juni 2025

Svar på flera artiklar om bastuflotten vid Örnberget som publicerats de senaste veckorna

REPLIK. Tack för repliker och kommentarer. Här bemöter jag påstådda faktafel och invändningar – och föreslår samtidigt lösningar som bör gynna alla intressegrupper. 

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

En privat bastu i den allmänna badplatsen
Jag skrev att bastun ligger ”mitt i” en ”trång” badplats. Det kan diskuteras – den ligger förstås inte exakt i mitten, men den ligger i badplatsen, mellan badstegarna och en tidigare använd naturstrand. Det framgår av stadens egen karta över badplatsen.

Om badplatsen är ”trång” kan variera beroende på väder och vind, men gå gärna dit en varm sommardag och bilda dig en egen uppfattning. Där är i alla fall odiskutabelt att den privatägda bastun ligger i en allmän badplats och gör den trängre för badgästerna. Min åsikt är att det är fel, men jag förstår att åsikterna går isär. Bastubadare kan tycka att det är bra att ha nära till bastubadet eller att flotten ser mysig ut rent estetiskt. Nyliberala lokalpolitiker kan heja på privatiseringen av marknadsliberala skäl. Min åsikt är att allmänna badplatser ska vara tillgängliga för alla, och fria från privatisering. 

Tillgänglighet och prissättning
Eftersom jag fått invändningar om att ”inga siffror eller källor presenteras” så upprepar jag tidigare redovisade siffror. Stadens arrendekostnad är 233 kr/månad och företagets medlemsavgift är 379 kr/månad. Det så kallade billigare medlemskapet kostar 600 kr/år – inte 500. Därutöver kostar ett bastubad på helgen 195 kr. Ett bad per månad kostar alltså 2 940 kr/år. Det är svårt att kalla det “tillgängligt för fler”. 

På tal om tillgänglighet och prisnivåer: I den offentligt ägda och ideellt drivna Sätrabastun är alla välkomna och ett bastubad kostar 40 kr. Tyvärr ligger den längre från stan och kollektiva färdmedel. Ett liknande alternativ i vårt område skulle troligen vara väldigt välbesökt. Ribersborgs kallbadhus i Malmö drivs av ett privat företag, och där är alla välkomna och det kostar 90 kr per besök. Detta eftersom Malmö stad har en tydlig upphandling med kravställning på prisnivåer, rättvisa, insyn, tillgänglighet och inkludering. I Bjärreds kallbadhus betalar man 1500 kr/år som medlem för fri tillgång till bastubad, eller så är man gäst och betalar 100 kr per gång. I andra städer, och i våra grannländer, finns många fina exempel på bastuföreningar som drivs offentligt, av ideella föreningar och som är öppna för allmänheten. På så vis främjas folkhälsa och välmående på bästa sätt. 

Angående att hålla sig till fakta och påstådda vedkostnader för ”hundratusentals kronor”. Om du som medlem är nyfiken finns alla företags resultatredovisningar på allabolag.se. Att privata företag utnyttjar lokal monopolställning, stor diskrepansen mellan utbud och efterfrågan samt avsaknad av kravställning, det förstår jag till hundra procent. Kritiken riktas inte mot företaget – de är uppenbart skickliga entreprenörer och opinionsbildare som har lyckats skapa en uppskattad verksamhet. Kritiken riktas mot Stockholm stads placering av privat bastuflotte, prissättning och avsaknad av kravställning. Kritiken riktas också mot stadens oförmåga att se och ta vara på den stora efterfrågan av bastubad.

För bastu – emot privatisering
Som medlem uppskattar jag att kunna basta i närområdet – men det är inte rimligt att en privat, vinstdriven verksamhet fått fritt spelrum på en allmän badplats. Om det tillåts här, vad hindrar andra aktörer från att göra samma sak på andra platser i staden? Ska jag också få arrendera en del av Trekantens badplats för en egen flotte – utan krav på tillgänglighet eller prisnivå? Det behövs en tydlig princip: Privata aktörer bör inte få exklusiv tillgång till ytor som redan används av allmänheten. En bättre kompromiss vore att bastuflottar placeras på oanvända platser utanför badplatserna – och att staden ställer tydliga krav, likt exemplet från Malmö.

Opinionsbildning
Det är många som påpekar att det är fler ”beröm” än ”klagomål” inskickade till Stockholm stad. Vi bastubadare får mejl med länkar och uppmaningar om att ge beröm efter varje avslutat bastupass. Vi får också mail om att påverka politikerna vid nya bygglovsärenden i andra delar av staden. Nu även uppmaningar om att skicka massmejl till politikerna för att ”rädda bastun”. Det är förståeligt att reaktionerna blir många och starka med 1600 medlemmar och över 10 000(?) i medlemskön. Därför är antalet beröm och mejl knappast ett neutralt temperaturmätande av opinionen. Som badgäst eller flanör får man inga mejl med uppmaningar om att tycka till, varje gång man vistas på badplatsen. 

Allmänt och privat
Att kravlöst upplåta delar av våra mest populära badplatser till privata aktörer är att glida in i en form av smygprivatisering. Jag har all respekt för företagande, vinstintresse och marknadsliberala perspektiv – men det är fullt rimligt att vi också diskuterar hur det ska ske och vad som ska vara allmänt och vad som ska vara privat

Bastubad för alla – utan att tränga undan andra
Jag håller med om det mesta i artikeln Fem skäl för att bastuflotten ska vara kvar eftersom det huvudsakligen handlar om generella fördelar med bastubad. Jag tycker också om att basta, att bastubad är välgörande och att det är härligt med en plats där alla är lika. Men tyvärr är ju inte alla lika på den allmänna badplatsen längre. Det finns 1600 klubbmedlemmar som betalar höga avgifter för att ha tillgång till en privat flotte med plats för 10 personer, och det finns allmänheten som samsas om resten av badplatsen. I bastun är alla lika, men på badplatsen är inte alla lika längre.

Dags att tänka långsiktigt
Skulle de positiva effekterna av bastubadet försvinna om bastuflotten låg utanför den allmänna badplatsen? Jag tror inte det. Man kan fortsätta vara lika i bastun och samtidigt återgå till att vara lika på den allmänna badplatsen. Det finns gott om alternativa platser för bastuflottar i närområdet. Tillåt bastuflottar längre in i Vinterviken, på Rävudden eller vid Eolshäll. Det skulle ha många fördelar och jag ser inte att allmänheten skulle förlora något på det:

  • Örnbergets badplats blir ”hel” och återfår sin fulla tillgänglighet. Platsen där bastun legat skulle kunna ge plats för en badstege eller en sol- och badbrygga. Trycket på badplatsen kommer bli ännu större när staden planerar över 2000 nya bostäder i Örnsberg och Axelsberg.  
  • Bastubadare kan fortsatt basta i närområdet. 
  • Privata företag kan fortsätta främja folkhälsa, välmående och trygghet. Gärna utifrån tydlig kravställning från staden som äger våra strandlinjer.
  • ”Gnäll” och klagomål om röklukt minskar och tappar legitimitet.

Det här handlar inte om att vara för eller emot bastubad. Det handlar om hur vi använder våra gemensamma platser – och hur vi värnar rättvisa, tillgång och offentlighet i en tid när dessa värden lätt urholkas. Jag hoppas att den rödgröna majoriteten i staden värnar allmänheten och värderar argument snarare än vem som lyckas samla flest likes eller generera flest massmejl. Jag följer ägarens uppmaningar om att kontakta politikerna – och hoppas fler gör det, även de som inte är medlemmar.

LÄS ÄVEN Debatt: Därför måste bastuflotten vara kvar – fem skäl

LÄS ÄVEN Debatt: Vi måste hålla oss till fakta när vi diskuterar bastun i Örnsberg

LÄS ÄVEN LÄS ÄVEN: Debatt: Därför är det bra att bastuflotten vid Örnberget ifrågasätts – här är en bra lösning

LÄS ÄVEN: Strid om bastuflotten i Vinterviken: Kan tvingas flytta – ägaren kritisk

LÄS ÄVEN: Hornstull får ytterligare en bastuflotte: Så fungerar den nya

LÄS ÄVEN Replik: Så ska fler kunna bada bastu längs sjöarna

 Klicka här för att maila politikerna i stadsbyggnadsnämnden.

Boende i Örnsberg

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: