Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

”If you don’t like my peaches, don’t shake my tree!”

Publicerad 15:44, 19 augusti 2016

Ibland är det lugnt och trist på kontoret.

Tills redaktören får höra om vilda, nästan mogna, persikor som växer vid Axelsbergs centrum.

– Det måste vi kolla upp.

Precis vid slänten till Axelbergs tunnelbanespår växer det ett persikoträd! Unikt för Stockholm. Sydsluttningen och den varma tunnelbaneluften håller trädet i form.

peaches (3 av 3)

Bättre stadsdel var inte först.

En tom vodkaflaska ligger under trädet. Gräset omkring är nedtrampat och all lågt hängande frukt är redan avplockade.

peaches2 (1 av 2)

Då tänkte jag genast på den gamla och klassiska bluesrefrängen: ’If you don’t like my peaches, don’t shake my tree’!

En av många versioner av låten finns här.

Brita Lantz-Ulveland bor granne med trädet.
– Detta persikoträd har funnits i många år. Någon slängde en persikokärna och den började gro. Trädet har funnits i minst 25 år, kanske längre, säger hon.

Jag smakar på frukten. Det är gott. De är små, men smakar som riktiga persikor, mer sött än surt.

Text och foto: Alex Farnsworth

peaches2 (2 av 2)

Fakta Persika (från Wikipedia)

Persika (Prunus persica, ”persiskt plommon”) är ett träd inom plommonsläktet, familjen rosväxter. Frukten är en stenfrukt. Dess ursprung är okänt men kan vara Kina. En framodlad variant av persika är nektarin.

Persikoträdet kan bli upp till sex meter högt, men håller sig vanligtvis omkring två meter eller under. Det blommar från februari till april med rosa blommor på bar kvist, strax före lövsprickningen. Bladen är rännformade. Frukten är rund och blir upp till åtta centimeter i diameter, sammetsluden, söt, saftig och välsmakande.

I likhet med mandel, aprikos och vindruva är persika en gammal och populär kulturväxt kring Medelhavetoch på Atlantöarna. Den går att odla i södra Sverige och Danmark, men att placera den på en spaljé i söderläge är att rekommendera. För att man ska vara på den säkra sidan bör den täckas med något isolerande material över vintern, exempelvis granris eller säckväv.

Persikan har funnits i människans närhet under så lång tid att dess ursprung är oklart, men möjligen finns dess rötter i Kina där den odlats i mer än 4000 år. Därefter spreds den västerut, till Främre Orienten, och den började odlas i Persien kring 200 f.Kr. Namnet kommer av att européerna tidigt trodde att persikan hade sitt ursprung just i Persien (tidig romersk beteckning var malum persicum = ”persiskt äpple”; dagens artnamn Prunus persica är latin för ”Persiskt plommon”), och förmodligen var det där grekerna lärde känna växten. Inte förrän i början av 1500-talet hade ryktet om persikans utsökta smak nått Sverige.

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: