Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Från fotboll på bakgården till lokala legender: Sporthistorierna som formar våra gator

Publicerad 04:37, 22 april 2025

EXTERN PARTNER. Sport har alltid varit mer än bara matcher och resultat – det är en levande del av vår gemenskap, vår kultur och våra berättelser. I stadsdelar som Hägersten, Skärholmen, Älvsjö, Bromma och Hässelby-Vällingby växer barn upp med en boll under armen och drömmar i blicken. Från spontana matcher på grusplaner till lokala hjältar som inspirerar nästa generation – våra sporthistorier förtjänar att berättas.

Bakgårdarna där drömmar föds

Alla som vuxit upp i någon av Stockholms förorter vet hur det börjar. Ett par mål av uppställda väskor, en boll som sett bättre dagar och barn som inte bryr sig om klockan. På dessa ytor – mellan husen, i parkerna eller på skolgårdarna – föds kärleken till sport. Det är där rivaliteten mellan grannar formas, där vänskap knyts för livet och där det första målet aldrig glöms bort.

För många är det inte organiserade träningar eller dyra utrustningar som spelar roll, utan känslan av frihet och samhörighet. Den där känslan när solen går ner, men matchen fortsätter – för att någon ännu inte gjort sitt avgörande mål.

Idrottsföreningarna som bygger broar

Stockholm västra delar har länge haft en stark tradition av lokala idrottsföreningar. Från IFK Aspudden-Tellus i Hägersten till Vasalund i Solna – dessa klubbar gör mer än att bara träna ungdomar. De skapar trygga rum, strukturerade fritidsaktiviteter och ibland till och med en andra chans för ungdomar som kämpar med skolan eller livet hemma.

Föreningslivet är limmet som håller många stadsdelar samman. Det är här unga lär sig disciplin, laganda och ledarskap. Många ledare är själva uppväxta i området och har valt att ge tillbaka, vilket skapar en känsla av kontinuitet och stolthet.

Lokala hjältar och framtidens stjärnor

Vi har alla hört om Zlatan Ibrahimovićs uppväxt i Rosengård. Men även i våra egna kvarter finns idrottare som banar väg. Kanske inte alltid på de största arenorna, men i lokalsamhället där deras prestationer inspirerar unga att våga tro på sin egen potential.

I Hässelby finns till exempel flera unga friidrottstalanger som fått internationell uppmärksamhet, och i Älvsjö har flera flickor tagit sig vidare till elitlag inom fotboll. Dessa historier förtjänar att lyftas – inte bara för att fira framgång, utan för att visa att vägen dit börjar just här, på våra gator.

Sport som kulturell mötesplats

I en mångkulturell stad som Stockholm spelar sporten en viktig roll i att överbrygga kulturella och språkliga barriärer. Det spelar ingen roll vilket språk du talar när du gör mål eller räddar ett skott. Sporten blir en gemensam nämnare, en plats där identitet formas genom prestation och laganda snarare än ursprung.

Flera föreningar arbetar aktivt med integration genom sport, något som gett goda resultat. Turneringar, läger och temadagar har blivit tillfällen där olika bakgrunder möts i en anda av respekt och samarbete.

Från bakgård till framtid – potentialen är enorm

Med rätt stöd, engagemang och utrymme kan våra stadsdelar fortsätta vara drivhus för framtidens idrottare. Det handlar inte bara om att vinna medaljer – det handlar om hälsa, gemenskap och självförtroende. Det handlar om att ge varje barn chansen att springa, spela, förlora och vinna – och att känna att de hör hemma på planen.

Som ett lokalt exempel på hur sportens värld vävs samman med andra intressen, har vissa ungdomar även upptäckt onlinespel som en form av underhållning. Plattformar som Wunderino casino är populära bland unga vuxna, även om det självklart är viktigt att hålla balansen mellan digital fritid och fysisk aktivitet.

Oavsett framtidens riktning står en sak klar: sport kommer alltid att vara en del av vår lokala identitet. Så nästa gång du går förbi en fotbollsplan i Skärholmen eller hör barn skratta under en match i Bromma, stanna upp – där formas nästa kapitel i våra sporthistorier.

Denna text är producerad i samarbete med extern partner. Sponsrade inlägg är en del av Bättre stadsdels annonserbjudande. Inläggen produceras av Bättre stadsdels kommersiella avdelning. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till annons@battrestadsdel.se

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: