Debatt: Behåll och skydda hela Henriksbergs levande småindustrimiljö
Åsikter Publicerad 20:34, 10 september 2020Synpunkter till Stockholms stadsbyggnadskontor på förslag till detaljplan i Henriksberg, Hägersten
DEBATT. I samrådet 2015 gällande förslag till detaljplan för Hägersten 2:6 m.fl. lämnade Samfundet S:t Erik ett kritiskt yttrande.
Det nu utställda planförslaget innebär att den ur landskaps- och kulturhistorisk synpunkt alltför höga exploateringen ytterligare utökats, från 200 till 310. Bostadshusen har trängts ihop och blivit upp till 8–9 våningar höga. De skulle från de anslutande områdena och från vattnet te sig som en hög sammanhängande huskropp, till stor skada för det vackra Mälarlandskapet.
LÄS ÄVEN: “Henriksbergs industriområde påminner om en medeltida by”
Liksom i samrådsyttrandet fokuserar Samfundet S:t Erik i detta yttrande på Henriksbergs kultur- historiskt värdefulla verksamhetsområde, som utgör knappt halva planområdet och omfattar dess nordvästra del (Hägersten 2:6). I detaljplanen sparas tre av de elva husen, mot två i det tidigare förslaget. Den särpräglade och fascinerande helhetsmiljön blir fortfarande spolierad och de tre byggnaderna skulle te sig som en sorts gårdshus till de överstora bostadshusen.
LÄS ÄVEN: Debatt: Därför är vi mycket kritiska till handläggningen av nya bostäder i Henriksberg
Området har fått sin karaktär av huvudsakligen tre utbyggnadsperioder: 1905, 1915, och 1950-talet. Dåvarande ägare var de respektive företagen Stockholms Träfärgningsaktiebolag, Henrikssons sprutfabrik och mekaniska verkstad samt Nordiska Instrumentfabriken. Därutöver har det funnits bl.a. möbelsnickeri, svagdricksbryggeri och olika verkstäder. Två av husen är ritade av den kände arkitekten Cyrillus Johansson. På för dåtiden typiskt sätt fanns insprängda bostäder i fem av elva hus. I dag inryms bl.a. snickeri, glashytta, keramikverkstad och kontor.
Hela den småskaliga industrimiljön har av Stadsmuseet klassificerats som särskilt kulturhistoriskt värdefull, grön enligt stadens kulturhistoriska klassificering (SSM 2010-10-18).
Tidigare fanns utanför Stockholms innerstad ett flertal motsvarigheter till detta successivt fram- vuxna arbetsområde, med den tidigare ur transportsynpunkt viktiga vattenkontakten. Sådana väldefinierade områden, med småskaliga verksamheter och insprängda bostäder, fanns exempel- vis i Katrineberg på Liljeholmen, Nynäs i Gröndal och Charlottenburg på Reimersholme. Dessa ”enklaver” har också varit sociologiskt intressanta, med sin naturliga sociala gemenskap, där de olika småföretagarna bistått varandra med hantverksinsatser och på andra sätt.
LÄS ÄVEN: Bilder: Här är nya Henriksberg – med 250 bostäder vid Mälaren
Henriksberg torde vara det allra sista kvarvarande området av denna karaktär i Storstockholm och det är därför särskilt angeläget att behålla och skydda hela den välbevarade, fortfarande levande och stämningsfulla småindustrimiljön i planområdets nordvästra del.
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) borde ha gjorts och det nu aktuella, omarbetade plan- förslaget borde ha tagits upp i stadsbyggnadsnämnden.
Den av exploatören SSM Holding beställda antikvariska konsekvensanalysen (2019-12-05) anger märkligt nog att planförslaget ”bedöms i sin helhet ligga nära men strax under gränsen för vad som kan anses vara ett brott mot varsamhetskravet enligt PBL 2 kap 6 §.”
LÄS ÄVEN: Ny liten park skapas vid Mälaren intill nya bostäder
Samfundet S:t Erik finner att detaljplanen i stället på ett uppenbart sätt bryter mot lagkraven i PBL 2 kap 6 §. Detaljplanen kan därför inte accepteras utan måste helt omarbetas.
Monica Andersson ordförande, Samfundet S:t Erik
Fredrik von Feilitzen hedersledamot, Samfundet S:t Erik
Samfundet S:t Erik är en ideell förening bildad 1901 med uppgift att väcka intresse för och sprida kunskap om Stockholms historia och verka för att konstnärliga och historiska krav tillgodoses vid Stockholms omdaning och utveckling.
Bild: Fotomontage över bebyggelseförslag sett från Mälaren. Brunnberg & Forshed
Mest lästa just nu:
Följare 19,5k