Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

collage liljeholmens grill man

Krönika: Liljeholmens grill och kärleken till en enkel korv

Publicerad 16:06, 16 april 2025

KRÖNIKA. Jag har satt min prägel på den svenska korv- och gatukökshistorien under de senaste 20 åren. Det är ingen överdrift att säga att jag är en del av Sveriges korvhistoria.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

I nästan ett sekel har korvkiosker varit en självklar del av den svenska gatukulturen. Med sina traditionella korvar i bröd och livliga atmosfär har dessa små kiosker blivit både en mötesplats och en symbol för den svenska vardagen. Från de första etableringarna på 1920-talet till dagens moderna varianter, har korvkiosker varit en central punkt i många svenskars liv, särskilt under kalla vinterkvällar.

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Korvkiosker började dyka upp i Sverige på 1920-talet, då säljare började erbjuda korv i bröd till förbipasserande på gator och torg. Det var en snabb och billig måltid som snabbt blev populär, och dessa kiosker började spridas över landet. Det var ett sätt för svenskar att få snabb mat till ett bra pris, och korven blev snabbt en del av den svenska gatumaten.

Det är inte bara maten som gör korvkiosker till en unik del av svensk kultur. Köerna utanför kioskerna, särskilt under de kalla vintermånaderna, är en del av dess charm. Trots den isande kylan står svenskarna i långa rader för att få en korv med bröd. Dessa köer har blivit en symbol för de gemensamma minnena, där människor inte bara får mat utan också deltar i livliga samtal och skapar oförglömliga stunder.

LÄS ÄVEN: Klart idag: Liljeholmens grill flyttar till ny plats

Korvkiosker må ha börjat som enkla försäljningsställen för snabbmat, men de har utvecklats till en symbol för svensk gemenskap, tradition och vardag. Från de första korvkioskerna på 1920-talet till dagens moderna varianter, har de varit en plats där människor samlas för att äta, prata och skapa minnen.

LÄS ÄVEN: Krönika: Min förutsägelse om Benjamin Bünyamin Dousa slog in – han är ett föredöme

Den svenska korvkioskkulturen är en viktig del av vårt kulturarv och något som vi ska vara stolta över att bevara och föra vidare.

En av de mest älskade korvkioskerna som har stått emot tidens tand är Liljeholmens grill, som sedan 1960-talet har varit en symbol för den svenska gatukulturen och en viktig mötesplats för både unga och gamla. 

Sedan 20 år tillbaka driver jag Liljeholmens grill som fortsätter att vara en plats där människor samlas för att njuta av en god korv, trots att många andra korvkiosker har försvunnit. Kiosken har inte bara överlevt, utan blomstrat, genom att behålla sin traditionella charm samtidigt som den har anpassat sig till moderna smaklökar. Det är en påminnelse om den svenska korvkioskens rika historia och dess betydelse i vårt gemensamma kulturarv.

Text: Tandogan Uysal, journalist boende i Nybohov och ägare av Liljeholmen grill

Bild: Erik Brattlöf

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Better neighborhood

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: