Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

Vit man i ljus keps med skägg. Grå vinterparkas och vit tröja. Tittar in i kameran

Så är det att vara Sverigedemokrat i Skärholmen: Det ger mig en kick

Publicerad 18:06, 23 februari 2025

I vår serie med porträttintervjuer av lokalpolitikerna i Skärholmen har turen kommit till ledamoten Tapani Juntunen (SD). Som namnet avslöjar har han finskt påbrå. Till våren firar han 20 år som Sätrabo och trivs i sin stadsdel.

– Det är det längsta jag har bott på en plats, men jag kan fortfarande känna mig som utsocknes, även om många här är från olika ställen, säger Tapani Juntunen.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Han är född och uppvuxen i gruvsamhället Grängesberg i Ludvika kommun i Dalarna, dit hans mamma kom under 1970-talet, utvandrad från Finland för att arbeta. Det var andra tider, med låg arbetslöshet i Sverige.

– Mamma tog båten till Sverige på en lördag, och redan veckan efter hade hon ett jobb, säger Tapani Juntunen.

När Tapani Juntunen växte upp som andra generationens invandrare i Dalarna på 1980-talet upplevde han inte någon form av utanförskap. Minoritetsgruppen från Finland var stor där han bodde.

Nu befarar han att han en dag inte kommer att komma ihåg sitt hemspråk. Han brukar säga till sin gamla mamma:  “När du dör mamma, då kommer jag glömma bort min finska”.

LÄS ÄVEN Möt Shamso Ali Hassan, lokalpolitiker i Skärholmen: Därför gick jag med i Vänsterpartiet

Politik var inget som det pratades om hemma, utan intresset uppstod när Moderaterna drev sin jobblinje i kombination med sänkta skatter. Men efter andra mandatperioden bytte Tapani Juntunen parti till SD på grund av deras hantering av flyktingvågen 2015.

– Jag tyckte att Moderaterna spårade ur, säger Tapani Juntunen.

Vi sitter på en av pizzeriorna i Sätra centrum som drivs av invandrare från Turkiet. Det är mycket sorl, med klirrande ölglas och ibland blir vi avbrutna av gäster som kommer fram och hälsar på honom.

– Detta är min mentala plats för trygghet. Jag behöver aldrig boka träff med någon. Det finns alltid någon jag känner här, säger han.

Tapani Juntunen är en av de ledamöter i stadsdelsnämnden som suttit längst. Det började 2011 med Moderaterna, men från 2018 är det alltså Sverigedemokraterna som gäller.

– Jag kan nästan betraktas som ett inventarienummer, säger han.

Vilket bemötande fick du när du bytte från M till SD?

– Det blev förstås lite sura miner från Moderaterna, men jag tycker det har lagt sig. Det är sånt man får leva med, att människor faktiskt byter partier, säger Tapani Juntunen.

Vilken är den största skillnaden för dig som lokalpolitiker sedan du bytte parti?

– Jag har blivit mer lokal med SD. Jag kunde vara ganska yvig inledningsvis där jag skrev mycket på sociala medier med inlägg om rikspolitiken. Nu skriver jag nästan ingenting, utan har helt gått in för det kommunala politiska hantverket och försöker förstå hur det hänger ihop, säger Tapani Juntunen.

Det blir tydligt att lokalpolitik är något som Tapani Juntunen brinner starkt för. Han är, förutom ledamot i Skärholmens stadsdelsnämnd, även ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i kulturnämnden och sedan i januari även ledamot i socialnämnden. På dagtid arbetar han som kemiingenjör inom industrin.

Vad gör du när du inte jobbar eller är aktiv politiker?

– Det blir inte så mycket fritid. Det blir på sin höjd att jag tittar på någon streaming sight ett par timmar. Science fiction och fantasy är det som bryter mest mot vardagens måsten, säger han.

Hur är det att sitta i oppositionen?

– Det som är speciellt med SD är att vi inte har något samarbete. Det har för mig varit en styrka eftersom jag har kunnat ta mig an många olika frågor, utan att först behöva diskutera det med andra partier. Så länge jag har SD bakom mig, kör jag på det. Det är en skön frihet att slippa dividera med andra, säger Tapani Juntunen. 

LÄS ÄVEN Video: Skärholmens ledare Stephan Guiance (S) om punk, politik och fotboll

Vilka frågor har SD lyckats driva igenom?

– Majoriteten lyssnar inte så ofta på våra förslag, men ibland har vi lyckats träffa en svag nerv. Jag har uppfunnit ett nytt begrepp – funkisfältare, säger Tapani Juntunen.

Han säger att det är en förkortning av funktionsfältare. Liksom det finns fältassistenter för yngre och äldre, en person som arbetar proaktivt med hjälp och stöd, såg han ett behov av en liknande befattning för människor med olika funktionsvariationer.

– Det är mitt förslag, min beteckning och de tyckte det lät intressant. Jag tycker det är jätteroligt, säger Tapani Juntunen.

Som ny ledamot i socialnämnden får han ofta inspiration och uppslag till idéer och förslag. Hans begrepp funkisfältare hoppas han ska prövas även i andra stadsdelar. 

I senaste riksdagsvalet 2022 blev SD andra största parti i Sverige, i Stockholm fjärde. I Skärholmens stadsdelsområde var det en övervägande majoritet som röstade på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Hur är det att vara Sverigedemokrat i Skärholmens stadsdelsområde?

– Det är en ynnest att få jobba i ett område som är just invandrartät. Det är så roligt att möta människor här. Många har inte träffat en Sverigedemokrat. Jag tycker att det har gett mig en kick utifrån ett Sverigedemokratiskt perspektiv, säger Tapani Juntunen och fortsätter:

– Ibland är det lättare att vara underdog som SD:are. Det blir nästan en fördel. Jag har själv invandrarbakgrund, vilket har gjort att det är enklare för mig att ha förståelse för olika perspektiv och kontraster. Det synsättet tycker jag att jag möter hos människor som har en annan bakgrund. Man måste inte hålla med, men man kan förstå infallsvinkeln. Jag tycker att man ska våga sig ut hit, säger Tapani Juntunen.

Han säger att risken att bli bemött av otrevliga kommentarer är mycket större i en mer homogen stadsdel som till exempel Midsommarkransen. 

– Jag kan få starka reaktioner från människor som är helsvenska, ofta medelklass. De kan bli jättearga på mig. Om man bara bott i Sverige hela tiden har man inte samma insikter kring olikheter, säger Tapani Juntunen.

LÄS ÄVEN Sophia Granswed Baat (M) – om lokal politik och sitt Vårberg: Finns ingen bättre plats i Stockholm

Sedan flyktingvågen 2015 har de flesta partierna, oavsett ideologi, stramat åt sin invandringspolitik.

Vad är det som gör att du fortsatt är Sverigedemokrat?

– Det är att jag upplever att partiet inte är lika ideologiskt fokuserad på privatisering, utan har en mer pragmatisk hållning, där andra perspektiv får avgöra sakpolitiken, säger Tapani Juntunen.

Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att “För att återställa Sverige till vad det en gång var behövs både att invandringen minskar och att återvandringen ökar”.

Hur reagerar de invandrare som är unga och uppväxta i Skärholmen på det budskapet?

– Jag tror inte att jag ens vet svaret på det. Generellt tror jag dock att den yngre generationen är något som kommer gynna Sverigedemokraterna. Jag tror de kommer ha en mindre avig inställning till oss än den föregående generationen. Och Skärholmen är inget undantag, säger han.

Hur tror du framtiden blir för SD i Skärholmen?

– Min och partiets politiska ambition är att vi ska ha någon form av samarbete efter valet. Jag brukar säga att jag vill sitta i presidiet. Det vill säga att jag vill vara ordförande, vice ordförande eller andre vice ordförande. Grundförutsättningarna är då att vi har ett formaliserat samarbete på något sätt. Vi kan inte sitta och vänta tills vi får 51procent för då får vi vänta till döddagar, säger Tapani Juntunen.

Efter intervjun går vi ut i vintermörkret för att ta bilder vid ljusinstallationen på Sätra torg. Tapani Juntunen granskar bilderna.

– Nej, den där måste vi ta om. Kepsen sitter fel. Det kommer inte min sambo godkänna, säger han.

Vilket parti röstar din sambo på?

– Vi är inte eniga kring politiska frågor. Jag väljer att hålla en låg profil hemma för husfridens skull. När han pratar, säger jag bara “mm”. Det blir bäst så, skrattar Tapani Juntunen.

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjös bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: