Annons:
Annons:

logo

Följare 19,5k

ett gäng leende personer framför en solstänkt restaurang-entré

NOMINERAD. Långbro värdshus firar 20 år – så ser planerna ut framöver

Publicerad 19:49, 14 oktober 2025

UPPDATERAD. På onsdagen fyller Långbro värdshus 20 år. Krögaren Fredrik Eriksson ser fram emot jubileet.

– Det känns fantastiskt. Det har gått väldigt fort men vi stormtrivs här. Efter så många år rullar det bara på. Det är en speciell känsla. Vi har all anledning att fira, säger Fredrik Eriksson när Bättre stadsdel besöker krogen i Långbro park.

Välkommen att prenumerera på Bättre stadsdel – här

Den stora jubileumsfesten skedde redan i slutet av augusti, men på onsdagen har värdshuset sin officiella årsdag. Då gäller som vanligt ”100-lappen”, ett koncept som värdshuset haft i flera års tid och som går ut på att restauranggästerna endast betalar 100 kronor för rätterna på menyn.

På menyn på årsdagen: boeuf bourguignon, äppelkaka och champagne.
– Vi kommer även fira internt med personalen på kvällen. Det har vi redan gjort flera gånger under hösten. Men det kommer att bli extra speciellt just den dagen.

Hur gör man en bra boeuf bourguignon?
– Jag håller redan på och förbereder den. Den ska marinera länge, det ska vara rödvin, mycket rotfrukter, stora bitar av bra, svenskt högrev. Det ska vara bra kraft i såsen, god potatispuré, gott bacon, lök och champinjoner. Det är gott.

Förra onsdagen var det schnitzel på menyn.

Under 20 år är det många som har kommit och gått, men än finns ett par trotjänare kvar i verksamheten. En av dem är köksmästare Hanna Wiik-Hansen. Hon började jobba här som kallskänkschef år 2005, när Fredrik Eriksson köpte verksamheten.

– Jag fattar inte att tiden har gått så fort. Jag trivs väldigt bra, annars hade jag inte varit här så länge. Man får en möjlighet att utvecklas här, säger Hanna Wiik-Hansen, som berättar att hon bor vid Telefonplan och att hon tar cykeln hit varje dag.

Maria Olausson, restaurangchef på Långbro värdshus, är en annan som varit här länge. Hon började jobba här som servitris för 17 år sedan.

– Jag var föräldraledig då, och jobbade halvtid, med luncherna, säger Maria Olausson, vars favorit på menyn är toast skagen.  

Köksmästare Hanna Wiik-Hansen och restaurangchef Maria Olausson.

När Fredrik Eriksson blickar tillbaka och summerar åren konstaterar han att pandemiåren var den största utmaningen.

– Men det blev en lönsam affär till slut, mycket tack vare våra trogna kunder som ställde upp och besökte oss även under restriktionstiden. Vi har jobbat hårt och koncentrerat, och vi har följt vår affärsidé ända sedan början. Jag har ett stort och härligt team bakom.

Fredrik Eriksson framför Långbro värdshus.

Om du tillåts drömma, hur vill du ta värdhuset till nästa steg?
– Vi är nöjda med den produkt vi har. Jag hoppas att vi kan bygga ett nytt kafé när de här radhusen står färdiga, men sen kommer vi inte kunna bygga ut mer. Utan vi vill bibehålla den charm som vi redan har i huset.

Hur jobbar ni med hållbarhet?
– Om man tittar till råvarorna så väger vi allt matavfall sen två år tillbaka. Vi får en bättre miljö och vi sparar pengar, men det handlar också om att titta framåt.

Han fortsätter:
– Vi försöker se till att ha en hållbar arbetsplats och arbetar enligt ”Krogkoden”, där vi utbildar varandra i att hitta rätt linje. Vi möts två gånger per år. Nu i veckan har vi improvisationsteater med fokus på kroppsspråk. Vi gör övningar och så blir det en fortsatt diskussion efteråt. Det är en fråga om värdskap.

På Fredrik Erikssons hemsida går att läsa: ”Jag vill att maten på restaurangerna ska smaka lika bra som en god hemmalagad måltid”. Det är en vision som de flesta kockar säkerligen skriver under på.

Hur förverkligar man det i praktiken, i en miljö som ofta kan vara stressig, med personalbortfall och bongar som väller in?  
– Jag tycker att man kan ha det som måttstock. Vi har en grund i svensk husmanskost som vi behåller men som vi samtidigt förfinar. Vi jobbar mycket säsongsbaserat, och varvar små leverantörer med stora så att det blir en härlig mix. Och så har vi avstämningsmöten runt maten och menyerna. 

100-lappen är ett populärt koncept. En kö började bildas redan 16.30 i onsdags, en halvtimme innan öppning.

För Fredrik Eriksson har intresset för matlagning funnits där ända sedan barndomen.
– Måltiderna var långt fram i min familj. Jag har varit med i köket sedan jag var liten, och har ett genuint intresse kring bra och god mat. Sen provade jag att jobba inom restaurang, och då blev jag fast. 

Vilka tips vill du ge till unga kockar?
– Att hitta sin väg och bestämma sitt mål. Idag finns det så många olika sätt att laga god mat på; mat för äldre, inom vården, för barn, på vinkaféer, och så vidare.

Det återstår att se vem som driver Långbro värdhus om ytterligare 20 år. Själv närmar sig Fredrik Eriksson pensionsåldern, och hans barn är inte verksamma inom restaurangbranschen.

– Men jag har inga planer på att sakta ner, utan vi kör vidare minst fem år till. Vi tar det år för år och så får vi se sen. Jag vill även tillägga att vi är stolta över att kunna erbjuda arbetstillfällen för unga. Vi har både sommarjobb och praktikplatser, och är måna om att skapa förutsättningar för nästa generation.

Fredrik avslutar med en hälsning till de boende i Hägersten-Älvsjö:
– Tack till alla som har varit här under de första 20 åren, nu kör vi vidare.

Klicka här för att se menyn på Långbro värdshus.

Här är fler bilder från Långbro värdshus:

Långbro värdshus
Vad: En restaurang som drivs av Fredrik Eriksson.
Historia: Var tidigare en villa som huserade överläkare som var verksamma vid det psykiatriska sjukhuset Långbro sjukhus. År 2005 köpte Fredrik Eriksson villan av byggbolaget JM. Villan totalrenoverades därefter, samtidigt som JM byggde om hela det gamla sjukhusområdet till bostäder.
Adress: Stora Mans Väg 4, Älvsjö
Telefon: 08-646 00 50
Hemsida: langbrovardshus.se

Fredrik Eriksson
Född: År 1964
Gör: Driver Långbro värdshus och Restaurang Nationalmuseum. Därtill sitter Fredrik Eriksson i ledningen för Restaurangakademien och Team Sweden Bocuse d’Or. Är även verksam som TV-kock i TV4:s Nyhetsmorgon.
Några höjdpunkter: Har bland annat prisats som Årets Kock (år 1987). Var medförfattare till boken ”Nobelfesten – nya recept och klassiska menyer”, som år 2017 blev utsedd till världens bästa kokbok i den prestigefyllda tävlingen Gourmand Awards.

Bilder: Alex Farnsworth

LÄS ÄVEN: De serverar riktig Texas brisket i skön miljö
LÄS ÄVEN: Nyöppnat i Älvsjö: Vi vill skapa en familjär kvarterskrog – med mycket kärlek

Företaget är nominerat till Årets lokala företag 2025 i Hägersten-Älvsjö

Tack för att du läser Bättre stadsdel. Du prenumererar väl? Då bygger du samtidigt Hägersten-Älvsjö-Skärholmens bästa nyhetsredaktion. Välkommen att prenumerera här. Tack!

Vill du skriva en debattartikel eller en insändare? Eller en krönika? Gör det. Mejla:  redaktionen@battrestadsdel.se

Nyhetstips: redaktionen@battrestadsdel.se , 0709-449519

Jim Smith Rehnström

redaktionen@battrestadsdel.se

  • Kommentera
Annons:
Annons:
Annons:

KALENDER

Nyheter

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
PRENUMERERA

KALENDER

EVENEMANG

Lägg själv in ditt event i Bättre Stadsdels kalender.

Skicka in evenemang
Dagens Fråga

DAGENS FRÅGA: Vi for runt i Midsommarkransen för att undersöka vad man kan göra för att minska arbetslösheten. I slutet av februari var drygt 378 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 20.000 fler än för ett år sedan. Hur ska fler komma i arbete?

Lyssna på artikeln. I samarbete med Nätverket, Hägersten-Älvsjö

Malin, Midsommarkransen 
– Oj, jag tänker att man måste göra det lite mer attraktivt med alla jobb. Det är inte bara vissa jobb som ska framträdas som attraktiva eller bättre utan alla jobb är lika bra och passar för olika personer. Det är det viktigaste.

Joakim, Södermalm
– Ja, statligt, kommunalt, regionalt skulle man kunna satsa på klimatinvesteringar där arbetslösa skulle kunna få jobb för att förbättra klimatet i stället för att få a-kassa. Det är så många arbetslösa, det är sjukt, men hela världen är sjuk.

Sofia, Tyresö 
– Oj! Det var en svår fråga. Jag har försökt lösa den frågan. Jag söker söker söker jobb efter jobb, vad som helst. Även om jag är utbildad så har jag ibland tagit jobb som jag kanske är överkvalificerad för. Jag pluggar lite extra också. Men annars vet jag inte vad man ska göra.

Pontus,  Midsommarkransen 
– Vilken bra fråga! Jag tror mer på Yrkeshögskolan och att göra det lättare för folk att byta yrken. Göra det ännu enklare än vad det är idag skulle jag säga. Det är en tydligare väg  till ett jobb. Det ska vara så att man får jobb i slutändan. Annars riskerar man att utbilda sig till arbetslöshet.

Fakta – Arbetslöshet

7,2 procent av arbetskraften var inskrivna som arbetslösa i slutet av februari 2024. Motsvarande siffra i februari i fjol var 6,8 procent. i Europa är det endast Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet.

8,1 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa. Motsvarande siffra i februari fjol var 7,9 procent.

152 402 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer. Motsvarande siffra i februari fjol var 141 505.

Källa: Arbetsförmedlingen

Publicerad 14:25, 12 mars 2025
Annonser
Annons:
Annonser
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Casino utan svensk licens
Casinon utan spelpaus
PolisNotiser
Podcast
KÖP-BYT-SÄLJ

Köp eller sälj dina prylar lokalt! Gå med i Facebookgruppen Köp Byt Sälj - Vi som bor i Hägersten

Annons: